Artificiell intelligens i skolan

Det har väl knappast undgått någon att det pratas mycket om artificiell intelligens just nu. Men många tycker nog fortfarande att det är teknikdrivna drömmar och science fiction. Men inom ramen för SKLs projekt Smartare Välfärd hölls i veckan ett intressant webbinar (30 minuter) som ger en bra beskrivning av området och vilken relevans det har för välfärdssektorn. Det finns även en kort skrift att ladda ner.

Göran Lindsjö gav inledningsvis en kort och mycket intressant översikt över ämnet. Han menade att för utbildningssektorns del är det tillämpningar som adaptiva spel och leksaker, bättre möjligheter att anpassa olika utbildningar efter varje elevs behov, att skräddarsy universitetsutbildningar och prognostisera individers utbildningsbehov som ligger närmast till hands.

Digitala hjälplärare

Det praktiska exempel som ofta används just nu är att varje elev inom en snar framtid kommer att ha en egen digital hjälplärare av liknande slag som de i USA redan tillgängliga hemassistenterna Google Home eller Amazon Echo.

Han framhöll också att den typ av tillämpning som just nu är mest framgångsrik är när människa och maskin samarbetar. Det är alltså inte så att AI ersätter människan, utan när en människa samarbetar med den artificiella intelligensen så slår den kombination både människan själv och AI för sig självt.

Det handlar om att kunna använda elevens egna intresseområden för att anpassa utbildningen, att utgå från elevens egna förutsättningar, att anpassa hastigheten och ordningen efter elevers förutsättningar, att ta hjälp av AI för att identifiera de områden där eleven har störst svårigheter, att identifiera vilken lärare som är mest lämpad att hjälpa eleven med just de frågorna och så vidare. Han menade att det blir enklare jobba med trial-and error som metod, att söka sig fram till det bästa sättet att arbeta för vare individ.

AI gör gott omdöme mer efterfrågat

Lindsjö avslutade med att eftersom det med hjälp av AI går att göra allt bättre prognoser så kommer sådana sannolikt att efterfrågas allt mer. Det blir billigare och bättre prognoser. Därmed kommer beslut baserade på prognoser att efterfrågas allt mer. Det innebär i sin tur att övriga komponenter i beslutskedjan också kommer att efterfrågas mer. En sådan komponent är gott omdöme! Med ökad efterfrågan följer ökat pris. Så man räknar nu med att ökad efterfrågan på gott omdöme kommer att leda till att priset på gott omdöme kommer att gå upp. Se där – det finns gott hopp för den gode läraren som med omdöme kan förvalta de prognoser som AI-systemen levererar.

Kartläggning av svensk EdTech

Educational Technology, vanligen kallad edtech, är benämningen på alla de företag som nu växer fram som en följd av skolans och högskolans successiva digitalisering. På motsvarande sätt finns FinTech inom finansbranschen MedTech inom medicinen osv. Det finns ett stort intresse t.ex. i Asienvarifrån man också hoppas på investeringar i mångmiljardklassen!

Med stöd från Vinnova har nu en första kartläggning tagits fram av svensk edtech. Här några glimtar:

  • Det finns en samsyn bland företag och investerare att svensk edtech är en marknad med potential att dra till sig internationella investeringar i mångmiljardklassen.
  • De företag som idag har framgång på skolmarknaden är de som erbjuder digitala produkter och tjänster som ligger nära dagens behov i skolan, som läromedel eller tjänster som minskar på organisationens arbetsbörda.
  • Investerare menar att många svenska edtech startups präglas av för mycket “ed” och för lite “tech”. Men det finns intressanta högteknologiska undantag, som Furhat, eAlbert och Optolexia. Högteknologiska edtech-bolag förväntas dra till sig de riktigt stora internationella investeringarna.

Den svaga politiska styrningen av utbildningssektorns digitalisering lyfts av många fram som en bromskloss. En annan bromskloss är att det hittills varit väldigt svagt politiskt intresse för edtech-branschen trots att den skulle kunna bli en riktig tillväxtbransch för Sverige. Det behövs forskningspengar men även inkubatorer och starthjälp för nya företag. I Norge och Finland har man insett detta och satsar stort på sina inhemska edtech start-ups. Så t.ex. var den norska kronprinsen på BETT i London för någon vecka sedan för att inviga the Norwegian Classroom.

När få vi se vår kronprinsessa, tillsammans med Anna Ekström och Michael Damberg, inviga motsvarande svenska satsning?

Ser vi slutet på globaliseringen?

Globaliseringen har varit en mycket stark trend, en så kallad megatrend, i cirka 30 år. Nu finns tecken i skyn att globaliseringen kanske går mot sitt slut, eller åtminstone tappar fart.  Copenhagen Institute for Future Studies har spanat på framtiden i 45 år. De har just bloggat om globaliseringsfrågans framtid. I ljuset av bland annat Brexit-omröstningen i Storbritannien och valet av Trump till USAs nästa president samt det faktum att vissa aspekter av teknikutvecklingen minskar behovet av transporter och resor, så menar de att det finns åtminstone tre möjliga scenarier för globaliseringens framtid. Scenario 1 och 3 är ytterlighetsbilder, medan scenario 2 ligger ganska nära status quo.

Scenario 1: Slutet för globaliseringen

I detta scenario accelererar anti-globaliseringstrenden. Det blir inga nya internationella handelsöverenskommelser (som TTIP) och gamla (som NAFTA) faller samman. WTOs starka ställning undermineras och kanske försvinner WTO helt och hållet eftersom ett antal länder, som USA, Ryssland och Turkiet driver isolationistiska och nationalistiska agendor. Tullar höjs eventuellt även i asiatiska länder, även om det kanske sker av andra skäl. Gränskontrollerna fortsätter att vara starka och kanske faller hela EU samman. Teknikutvecklingen med 3D printers och robotar minskar behovet av import av industriprodukter och energi, samt minskar behovet av resor. Om EU faller samman, USA och Kina blir allt mer isolationistiska och Ryssland och Turkiet fortsätter att driva i nationalistisk riktning, så skulle det innebära slutet för globaliseringen som vi känner den.

Scenario 2: Ett steg bakåt, två steg framåt

I detta scenario så både bromsas och accelererar globaliseringen. Politiskt så bromsas den på ungefär det sätt som beskrivs i det förra scenariot med minskat internationellt samarbete, stängda gränser och minskad handel. Samtidigt driver den tekniska utvecklingen på globaliseringen till exempel genom att allt fler människor blir uppkopplade mot internet. 1995 var det 1% av världens befolkning som hade tillgång till internet. Idag är det cirka 40% eller 3,3 miljarder människor. Om 10 år beräknas det vara 80% eller cirka 6 miljarder människor som har tillgång till nätet. Språkteknologin tar stormsteg och kan snart sudda ut alla språkbarriärer (jämför till exempel appen SayHi). Utbyggda flyglinjer, vägar och höghastighetståg gör också att allt fler människor reser. Totalt sett fortsätter globaliseringstrenden, men långsammare än vi sett på mycket länge.

Scenario 3: Accelererad globalisering

I detta scenario har den starka globaliseringstrenden just nu råkat ut för hicka. Kanske går Storbritannien in i en djup ekonomisk kris på grund av Brexit som uppfattas som ett stort misstag. Kanske drivs globaliseringen på av växande ekonomier till exempel i Afrika som vill ut på nya marknader, och av unga människor som vill ha en ännu mer gränslös värld. Kanske fortsätter teknikutvecklingen att ta stora språng vilket ytterligare underlättar försäljningen av varor och framför allt tjänster över gränserna. I så fall kan decenniet mellan 2020 och 2030 bli en tid av ännu snabbare globalisering än den vi ser just nu.

Jarl Frijs-Madsen vid Copenhagen Institute för Future Studies menar att scenario 2 är mest sannolikt men att vi bör förbereda oss för mer än bara en möjlig framtid.

Självvärdering måste göras av många – inte bara av rektor

Jag har tidigare skrivit om vågen av självvärderingar och instrument för självvärderingar som just nu sköljer över skolan. Intressant nog finns väldigt lite forskning om huruvida självvärdering i organisationer gör någon nytta. Efter mycket letande har jag hittat en forskningsartikel i frågan (J J Tarí (2008): Self-assessment exercises: A comparison between a private sector organisation and higher education institutions. International Journal of Production Economics, Volume 114, Issue 1, July 2008, Pages 105–118).

Den handlar om självvärdering på universitet. Den visar att det finns ett antal fördelar att uppnå med att genomföra en självvärdering även inom en utbildningsinstitution.

Man kunde genom processen identifiera förbättringsåtgärder, öka personalens engagemang, höja medvetenheten om och fokus på kvalitetsfrågor i verksamheten, samt att skapa ett gemensamt förhållningssätt till förbättringar inom hela organisationen. Men för att nå dessa fördelar måste processen kännetecknas av:

  • ett stort engagemang hos ledningen i självvärderingsprocessen. Ledningen måste uppfatta och visa de anställda på betydelsen av värderingsprocessen.
  • kommunikation med medarbetarna om vad syftet med värderingsprocessen är och vad resultatet blev.
  • stöd till den grupp som genomför värderingen, t.ex. i form av data.

Det framgår tydligt av både av denna artikel och andra (som inte handlar om just universitet) att det inte räcker med att t.ex. en skolledare på egen hand genomför en självvärdering på en skola. I så fall skapas ingen förankring och ingen förståelse för vare sig processen eller de nödvändiga förändringar som den pekar ut. Personalen måste vara informerad och involverad. På den punkten är forskningen entydig.

Det framgår också av artikeln att de undersökta universiteten genomförde inte bara en enkel enkätundersökning utan samlade in många typer av data. Man genomförde också gemensamma workshops för att diskutera både resultaten och åtgärdsförslagen.

Tänk på det när ni planerar för att genomföra en självvärdering på er skola – det är inte en sak enbart för rektor, utan för hela personalen!

Vita Huset förbereder för en framtid med AI

Häromdagen släppte Obama-administrationen en rapport om artificiell intelligens (AI) och hur USA behöver investera i forskning, utveckling och utbildning för att dra nytta av utvecklingen inom AI.

ai-rapport

Man beskriver hur amerikanska flottan tagit fram digitala lärare (digital tutors) som tränar upp it-adminitratörer på några månader – en utbildning som tidigare tog åtminstone ett år. Dessa nya it-administratörer slår erfarna tekniker som jobbat i 7-10 år både i praktisk problemlösning och i teoretiska tester. De har använt motsvarande digitala lärare i arbetsmarknadsinsatser och sannolikheten för att ett välbetalt jobb ökar markant när man haft en digital lärare, jämför med traditionella arbetsmarknadsinsatser.

Men utvecklingen ställer också krav på samhället. Man skriver bl.a. att: ”An AI-enabled world demands a data-literate citizenry that is able to read, use, interpret, and communicate about data, and participate in policy debates about matters affected by AI.”
Länk:

Framtidsscenario om en digital skola

Digitaliseringskommissionen fortsätter att producera intressanta rapporter. I fredags kom ytterligare en,temarapport, kallad Det sociala kontraktet.

Det är en antologi som diskuterar frågeställningar inom flera olika samhällsområden. Vad innebär t.ex. jämlikhet när samhällets insatser för den enskilde i vård, skola och omsorg kan ges på helt nya sätt och i högre grad individualiserat? Vad kan och bör det statliga åtagandet vara och vilka rättigheter och skyldigheter bör den enskilde individen ha?

Ett av kapitlen är skrivet av Carl Heath. Det innehåller både en inledande diskussion om hur man kan göra diskussionen om skolans digitalisering mer konkret och hanterlig genom att skilja mellan tre delar i helheten:

  • digitaliseringen av processer för att organisera utbildning
  • digitaliseringen av undervisning och lärprocesser samt
  • digitaliseringen av den enskilda elevens eller studentens egen miljö.

Vidare beskriver Carl ett framtidsscenario för en digital skola som är både konkret och visionärt. Det är verkligen svårt att skriva meningsfulla texter om en framtid som vi bara kan ana, men Carl lyckas väldigt bra. Texten rekommenderas till läsning!

Öppen workshop om flippat lärande

Tisdag 25 oktober håller Vinnova-projektet Läraktiv en öppen workshop om flippat lärande i Kista. Möjlighet att få pröva på, att få utbyta erfarenheter med lärare som flippar och lära sig mer om gratisverktyget Scalable Learning.

Öppen för alla och gratis, men bra om du anmäler dig!

Läs mer om program med mera här.

Om du är intresserad men inte har möjlighet att delta i workshopen kan du ändå ta del av Läraktivs instruktionsvideor om flippat lärande och Scalable Learning.

IT-strategin i nya budgeten

Idag kommer ju statsbudgeten för 2017. Det är alltid intressant att se vad som skrivs om de frågor man själv är engagerad i. Detta år har jag specialstuderat vad som skrivs om de förslag till nationella it-strategier som Skolverket lade fram i våras.

Så här står det under Utgiftsområde 16 (som utbildningsområdet kallas på budgetspråk). Under Resultatredovisning står det:

“Skolverkets uppföljningar visar att tillgången till och användningen av digitala verktyg har ökat i förskolan och grundskolan. Fördelningen är emellertid ojämn mellan huvudmän och skolor och betydande andelar av rektorer, lärare i skolan och personal i förskolan uttrycker ett fortsatt kompetensutvecklingsbehov. Mot bakgrund av den strategiska potential som digitaliseringen har för skolutveckling och för utveckling av undervisningen och elevers kompetens, och därigenom för ökad måluppfyllelse och likvärdighet, är Skolverkets uppdrag om framtagande av en it-strategi ett viktigt verktyg.” (sid 115)

Vidare under Politikens inriktning:

“Målet för regeringens it-politik är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Skolväsendet behöver säkerställa att elever och personal har den digitala kompetens som behövs för att möta ett allt mer digitaliserat samhälle. En central frågeställning är hur den strategiska potential som it kan ha för skolutvecklingen kan tillvaratas som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen och för en effektivare administration, vilket bl.a. kan bidra positivt till lärares arbetsmiljö.

Regeringen arbetar, utifrån de förslag som Statens skolverk redovisat under våren 2016, med att utarbeta it-strategier inom skolväsendet. Strategierna avser förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet och grundskolan samt motsvarande skolformer respektive gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och skolväsendet för vuxna. Det svenska utbildningsväsendet behöver uppmuntra insatser som görs för att fler personer ska utveckla kunskaper och förmågor som innebär att de är förberedda för ett aktivt deltagande i ett allt mer teknikorienterat arbets- och samhällsliv och för ett stärkt entreprenöriellt lärande och med hjälp av it stimulera innovativa förmågor. Betydelsen av socialt och hållbart företagande ska poängteras i detta arbete.” (sid 200f)

Det låter ju lovande!

Instruktionsvideor om flippat lärande

Det Vinnovafinansierade projektet Läraktiv har skapat ett videoarkiv med Printinstruktionsfilmer för hur man arbetar med flippat lärande och detaljerade instruktioner till hur man kan använda verktyget Scalable Learning som ger utmärkt stöd för flipped learning.

Vidare finns filmer om NO-simuleringar och introduktionsfilmer till boken ”Digitalisering som lyfter skolan”. Webbplatsen kommer att successivt fyllas på med ytterligare material så för den som är intresserad av flippat lärande bör detta bli en rik källa med material.

diskussion