Framtidens arbetsmarknad – framtidens skola

Skolan som samhällsfenomen befinner sig i korsvägen mellan dåtid och framtid. Den ska å ena sidan förmedla ett kunskaps- och kulturarv till eleverna, den ska å andra sidan förbereda dem för ett liv i ett framtida samhälle och arbetsliv. Denna just publicerade bok är mitt försök att skapa förståelse och intresse för framtidsfrågor bland beslutsfattare och personal inom skolsektorn.

Exempel på frågor som tas upp är:

  • Den framtida arbetsmarknaden med utgångspunkt i automatisering, robotisering och globalisering;
  • Det framtida yrkeslivet där delvis nya kompetenser efterfrågas;
  • Betydelsen av den tryckta boken och bildning i en digital tid;
  • Framtidskompetenser och hur sådana kan mätas eller utvärderas i ett skolsammanhang, till exempel med hjälp av digitala verktyg;
  • Möjliga framtidsscenarier för svensk skola där författaren resonerar kring användningen av data och artificiell intelligens samt vilka kunskaper och kompetenser som prioriteras i skolan.

Boken riktar sig till lärare och rektorer men även till beslutsfattare, skolchefer och förvaltningspersonal.

Du kan läsa mer om arbetsmarknadens utveckling här, eller om de nya kompetenser som skolan behöver jobba med här, eller om bokens framtid i en digitaliserad värld här. Du kan också beställa boken från Studentlitteratur här.

 

Diskutera lärarbristen!

Svenskt Näringsliv har tagit fram en rapport om lärarbristen. Möjligheterna att åtgärda brister diskuteras ur en rad synvinklar, bland annat vad digitaliseringen kan bidra med. Du hittar rapporten här.

Min utgångspunkt är att vi inte kan hoppas att lärarbristen försvinner genom att läraren robotiseras. Det finns ingen quick fix där digitaliseringen i ett slag löser lärarbristen. Däremot kan en massa tidstjuvar tas bort genom att man använder mer digitala läromedel, mer digitala och självrättande prov, digitala elevassistenter med mera.

Man kan också automatisera mer av administrationen, automatisera delar av annan skolpersonal, som till exempel städning, och flytta resurser till undervisning.

Man kan bygga ut fjärrundervisningen och slippa ha lärare som till bringar mer tid bakom ratten än i klassrummet….

Här finns mycket att göra för att frigöra tid för undervisning!

 

 

Digitalt rådslag pågår!

Tyck till om förslag på problemformulering i #skolDigiplan, 1-7 oktober!

Du är välkommen att delta i digitala rådslag för fokusområdena “Digital kompetens för alla” och ”Likvärdig tillgång och användning” i #skolDigiplan – den nationella handlingsplanen för digitalisering av skolväsendet. Uppgiften denna gång är att ge inspel till en problembeskrivning som projektets arbetsgrupper har tagit fram. Förslaget på problembeskrivning innefattar bland annat strategiskt ledarskap, infrastrukturfrågor, tillgång till digitala verktyg och digitala lärresurser samt användning av digitalisering till undervisning och administration.

I rådslaget på VoteIT kan du diskutera, ge förslag på ändringar eller lägga till egna förslag. Ju fler inspel vi får desto bättre underlag och bättre förankring av  #skolDigiplan.

Hur deltar jag in i rådslaget?

Du deltar genom VoteIT (https://skl.voteit.se/) som är SKL:s plattform. Här kan du kan bidra med förslag och idéer kring handlingsplanen för digitalisering av skolväsendet – #skolDigiplan.

Detta rådslag kommer att vara öppet mellan den 1:a och 7:e oktober för alla registrerade och du behöver inte ha en personlig inbjudan.

Du ger inspel om det du vill och kan. Det kan vara mycket eller lite. Du kan hoppa över avsnitt eller tycka till om allt.

Den fysiska klassrumsmiljön påverkar lärandet

I en studie från 2015 visar ett antal brittiska forskare hur framför allt miljön i klassrummet påverkar lärandet. Studien bygger på mätningar i 153 klassrum i 27 skolor och resultaten för över 3 700 elever har uppmäts. Dålig inomhusmiljö kan förklara 16 % av variationen i elevernas kunskapsinhämtning skriver forskarna. Ljus, temperatur och luftkvalitet har störst betydelse, men även att klassrummen inte är för trånga, att de kan möbleras om och så vidare spelar roll liksom att färgsättningen är bra och att den finns både öppna ytor och möjlighet till mer avskildhet. Fascinerande läsning som också är en spännande ingång till ett nydanande svenskt projekt som jag har förmånen att medverka i, IoT Hubb Skola eller ett projekt om Internet of  Things i skolmiljö. Även i detta projekt handlar det om att sätta upp sensorer av olika slag i skolmiljön. Du kan läsa mer om projektet här.

 

Ledningsfrågan central för digitaliseringen i svenskt näringsliv – och skola

Det har kommit en mycket intressant Vinnova-rapport om utmaningar och möjligheter för svenskt näringsliv som skapas av digitaliseringen. Man konstaterar entydigt att det inte är tekniken som är problemet, inte heller den tekniska kompetensen. Istället är det organisation, ledning och affärsmodeller som behöver utvecklas för att kunna dra nytta av de tekniska landvinningarna.

Detta liknar i hög grad resonemangen och forskningen under 1980-talet Då var det en rad ekonomer som upptäckte att, trots stora investeringar i ny teknik, så kunde man se några tydliga produktivitetsvinster. En forskare uttryckte det så att ”man kan se IT-eran överallt utom i produktivitetsstatistiken”. (Solow 1987) Paradoxen förklarades delvis av att det tog tid för investeringarna att slå igenom i alla led i produktionsprocessen. Det fanns fördröjande faktorer i arbetarnas kunskaper, i hur man strukturerade arbetet och organisationen och i företagens strategier.

I Vinnovarapporten skriver forskarna nu att:

”Våra observationer visar tydligt att digitalisering, eller digital transformation, inte främst handlar om teknisk utveckling. Utveckling av teknologi är visserligen en förutsättning och möjliggörare för digital transformation. Men att enbart implementera digital teknologi kommer inte att resultera i en framgångsrik digital transformation. Anledningen är att digitaliseringens framgång handlar om att omstrukturera företag så att de effektivt kan dra nytta av data, skapa nya värden och slutligen tillägna sig en del av det ekonomiska värde som skapas – ofta genom att öka den interna effektiviteten eller förändra och bredda existerande affär. Detta kräver ofta nya sätt att leda, organisera och samarbeta, och nya sätt att utveckla produkter och tjänster samt nya stödjande kompetenser. Digitalisering är helt enkelt mer än teknik, då digitaliseringen påverkar hela företagets värdekedja och flera av dess funktioner.”

Detsamma tycks gälla inom andra organisationer, t.ex. skolan. Ska man kunna dra nytta av alla de investeringar som gjorts i teknik och infrastruktur så måste lednings- och organisationsfrågorna komma i centrum.

Andelen jobb som försvinner är sannolikt lägre än väntat

En ny rapport från OECD tittar närmare på hur AI, robotik och automatisering påverkar arbetsmarknaden i olika länder (här en kortversion och här hittar du hela rapporten). Det sker mot bakgrund av tidigare rapporter, som Frey & Osborn (2013) och i Sverige Fölster (2014), som uppskattat att omkring hälften av alla jobb på t.ex. den amerikanska och svenska arbetsmarknaden riskerar att försvinna inom 20 år.

Den nya OECD-rapporten tittar inte bara på rubrikerna på de olika jobben utan försöker se till vad som döljer sig för arbetsuppgifter bakom. En bilarbetare kan ju i ett land vara en person som står vid löpande bandet och gör rutinartade svetsuppgifter, medan hen i ett annat land övervakar en komplex process där ett antal robotar utför det mesta av svetsarbetet. Eftersom de nordiska länderna i hög grad redan genomgått den typ av automatisering som här beskrivs så påverkas inte våra arbetsmarknader lika mycket som andra länders, menar OECD. Omkring 8 procent av de svenska jobben riskerar försvinna och ytterligare cirka 25 procent står inför mycket stora förändringar. Det är i huvudsak lågt kvalificerade jobb som ligger sämst till.

Men det gör inte att man kan ropa faran över och att allt är lugnt. Ser man till förändringarna på arbetsmarknaden ser man att istället för de jobb som försvinner så tillskapas nya i ungefär samma takt. Skillnaden är att de nya jobben kräver högre kvalifikationer än de gamla. Vi är mitt inne i en ”isärdragning” eller tudelning av arbetsmarknaden – inte minst i Sverige. Fölsters andra rapport (2015) visar hur de allra enklaste och sämst betalda jobben (de enklaste serviceyrkena) visar en svag tillväxt. Samma mönster framgår i denna rapport från McKinsey&Company. Samtidigt har många arbetsgivare oerhört svårt att få tag i folk till sina mest kvalificerade tjänster.

För att fler ska kunna ta de jobb som finns och de jobb som kommer, måste de ha högre kvalifikationer. Det ställer stora krav på utbildningssystemet – både ungdomsskolan och inte minst vuxenutbildningen och yrkeshögskolan! Hur vi ska utforma utbildningssystemet, studiestöd med mera för att klara denna sits borde vara en av de viktigaste frågorna i valrörelsen!

Norsk forskningsgenomgång visar på positiva läreffekter av digitalisering

2016 kom en gedigen forskningsgenomgång från den norska motsvarigheten till vårt Skolforskningsinstitut, det så kallade KSU (Kunnskapssenter for Utdanning). Du hittar studien här.

Jag har inte känt till den tidigare men den är mycket gediget gjord och har riktigt intressanta resultat. Det är en genomgång av 30 tidigare studier men många av dessa är i sin tur metastudier eller systematiska genomgångar av tidigare forskning. Totalt räknar författarna med att det är ca 1 900 studier vars resultat vägs in i den här genomgången.

Det är en så kallad effektstudie, det vill säga att den fastställer hur stora positiva effekter på lärandet som olika digitala verktyg, programvaror och pedagogiska metoder har. Det är precis samma metod som John Hattie använde i sin numera klassiska studie Visible Learning. Den norska studien har även pedagogiska förklaringar till hur olika effektstorlekar bör tolkas.

Den övergripande slutsatsen är att inom samtliga områden visar genomgången att digitaliseringen har små men positiva effekter på lärandet. Betydligt större positiva effekter uppnås när digitala verktyg och digitalt innehåll används på ett planerat och genomtänkt sätt av en lärare. Så här skriver man i slutsatserna:

“However, when the technology is accompanied with some kind of instructional support, either embedded in the software or through teacher supervision, the effects seem to increase significantly. Obviously, it is not the technology in itself that promotes learning outcomes, but the design of the software and/or the pedagogical use of the device.”

Och vidare:

“The highest ES’s (effect sizes) were associated with studies where ICT had been implemented as a planned part of a comprehensive teaching environment with clear goals, teaching plans, teaching materials, supporting technical resources, teacher training and development.”

Rapporten rekommenderas varmt till läsning!

Digital elevassistent på väg

Med Siri, Alexa, Cortana och Google Assistant ser vi hur de digitala assistenterna börjar ta plats i våra liv. I en intressant artikel i Axess skriver Stefan Fölster om hur vi sannolikt snart kommer att vara beroende av våra digitala assistenter, vare sig vi vill det eller inte. Men ännu har vi inte sett någon digital elevassistent, alltså en assistent som är specifikt inriktad mot att stödja lärande.

Men nu tycks den första versionen vara på väg: Cognii är en intressant tjänst som ännu så länge bara finns på engelska och bara konverserar skriftligt. Men man ser tydligt vart åt det lutar – omedelbar och personlig återkoppling på uppgifter, tips och förslag om hur man kommer vidare, en utmärkt avlastning för läraren som kan ägna sig åt de större linjerna…

Vad betyder AI för ekonomer, jurister och samhällsvetare?

Det danska fackförbundet Djøf (som ungefär motsvarar det svenska JUSEK) organiserar jurister, ekonomer, ledare med flera. De har i samarbete Copenhagen Institute for Future Studies tagit fram en intressant rapport om hur medlemmarnas framtida arbetsmarknad kommer att se ut. Du hittar rapporten här.

Det är tre tunga trender man lyfter fram och diskuterar:

  • Automatiseringen av ”djøf-arbete”
  • Frilansekonomin
  • Medarbetares motivation

Automatiseringen har i huvudsak tre konsekvenser: den innebär att arbetsuppgifter försvinner, att arbetsuppgifter kan fördjupas och göras mer kvalitativa samt att arbetsuppgifter som tidigare inte var möjliga nu kan utföras. I Sverige ser vi förändringen dels i att juristbiträden liksom bokföringspersonal har allt svårare att hitta jobb, samtidigt som mer kvalificerade mänskliga tjänster fortfarande efterfrågas. Flera juristfirmor i Sverige (som VQ, Lawline och Avtal24) annonserar nu att de snabbar upp och förbilligar sina tjänster genom att ta in AI.

I rapporten beskrivs förändringen bland annat så att ekonomer, jurister och samhällsvetare kommer att beröras av självlärande system (machine learning och deep learning) och Big data som antas påverka genom beslutsstödsystem och stöd för kreativa processer, blockkedjetekniken kommer att påverka finansiella transaktioner, avtal och avtalsprocesser samt kontrakt, naturlig språkbehandling där maskinöversättning av både text och tal underlättar och påskyndar kommunikation över gränser.

Frilansekonomin innebär att allt färre har ett fast jobb. Istället hoppar man mellan uppdrag som man hittar till exempel via tjänster som Upwork, Experfy eller Legalzoom som knyter samman efterfrågan på tjänster med utbud. Enligt rapporten är redan idag 20 – 30 % av arbetskraften i USA och EU-15, det vill säga mer än 160 miljoner individer, frilansarbetare (en uppgift de hämtat från McKinsey Global Institute). Vidare refererar den en undersökning bland 7 000 VD:ar i 130 länder som säger att de kommer att använda frilansare (som ofta jobbar på distans) ”i större grad” eller ”i mycket större grad” kommande 3-5 år. För allt fler blir arbetet en jakt efter korta uppdrag istället för en trygg men tråkig anställning. Det kan för många bli en tuff utmaning och risken för framväxten ett akademiskt prekariat lyft också fram.

Den tredje aspekten som beskrivs är motivationsfrågan. Bakgrunden här är att välmotiverade medarbetare är mycket mera produktiva, vilket inte bara är en floskel utan backas upp av en metaanalys av ett antal stora studier. Rapporten beskriver att allt fler kommer att arbeta sida vid sida med frilansare, anställda med korttidskontrakt och virtuella arbetstagare. Till det kommer ökade tendenser till snabba jobbyten även för den som är anställd, ett ökat antal äldre som jobbar kvar efter pensionen och en mer mångkulturell arbetsmarknad. I denna snabbt föränderliga miljö blir det en utmaning för företag och offentlig sektor att skapa välmotiverade och välfungerande arbetsplatser, samtidigt som det kommer ställa stora krav på personerna som ska verka på denna arbetsmarknad.

I vanlig ordning avslutar Copenhagen Institute för Future Studies sina analyser med några scenarier som sammanfattas i följande bild:

  • I scenario A. kan vissa dra nytta av de stora möjligheter som skapas medan andra inte förmår detta, vilket skulle skapa stora spänningar i relativt jämställda samhällen som de nordiska.
  • Scenario B är det mest positiva genom att där lyckas samhället både tillvarata de tekniska möjligheterna samtidigt som den största delen av befolkningen får nytta av utvecklingen.
  • I scenario C. kan fler följa med i samhällsutvecklingen men detta mest på grund av en långsam utveckling och frågan är hur ett sådant samhälle utvecklas ekonomiskt över sikt.
  • I det dystraste scenariot D. skapas ett fragmentiserat och sannolikt ganska konfliktfyllt samhälle där några få kan dr nytta av teknikutvecklingen men där de flesta istället fruktar den. Polarisering och bristande teknisk och ekonomisk utveckling följer.

Jag hoppas att likartade diskussioner och arbeten som i Danmark pågår inom den svenska fackföreningsrörelsen liksom inom politiken. För utbildningsväsendets del är det tydligt att vi behöver rusta den unga generationen för en spännande men krävande framtid.

Mikrolärande – en trend i tiden

Micro learning, eller på svenska mikrolärande, är ett begrepp som man stöter på allt oftare nuförtiden. Precis som det låter så handlar det vanligen om små bitar av lärande. Det kan antingen vara större kurser eller liknande som har delats upp i mindre bitar eller att bitarna är små redan från början. Fördelarna med mikrolärande är många, inte minst i det informella lärandet. Ett skäl till att mikrolärande är så populärt är nog att vi tar till oss allt mer innehåll via mobilen. Man kan till exempel ägna 20 minuter åt dagen med till exempel Duolingo eller liknande tjänst för att lära sig spanska inför semesterresan. Men man kan också leta upp korta instruktionsfilmer på Youtube för hur man vinterställer utombordaren, bakar surdegsbröd eller använder en ny app i sin undervisning.

Du kan läsa mer om teorin bakom mikrolärande här. Men som Alexander Salas påpekar, det är inte alltid som mikrolärande passar. När det handlar om komplexa kompetenser eller beteenden, så behövs andra metoder. Som vanligt gäller det att se i vilket sammanhang en metod fungerar och i vilka den inte gör det.

Global Sentiments Report 2017, som utges av en brittisk utbildningskonsult, lyfter fram mikrolärande som en av de hetaste trenderna just nu. Det är ett viktigt led i att kunna göra lärandet än mer individuellt anpassat. Open University’s Trends in Learning 2017, beskriver hur ”analytics for learning”, det vill säga att man använder datadriven analys för att kunna föreslå vad individen ska lära sig härnäst för att bäst uppnå sitt mål, har mikrolärandet som en viktig ingrediens. Det finns oerhört mycket innehåll på nätet i form av små innehållsbitar (text, bild video, podd) som kan blandas på olika sätt för att passa olika personers behov.

Spanska utbildningsdepartementet upptäckte att de, liksom så många andra, hade stora avhopp från sina MOOCS (Massiv Open Online Courses) som de till stora kostnader tagit fram för att ge spanska lärare kompetensutveckling. Så man lade om produktionen och gör nu istället NOOCS (Nano Open Online Courses) där varje liten del tar någon timme att arbeta sig igenom jämfört med fleras veckors studier som man tidigare försökte. Där finns även SPOOCS (Self-Paced Open Online Courses) som man alltså läser i sin egen takt och när man själv vill.