Självvärdering måste göras av många – inte bara av rektor

Jag har tidigare skrivit om vågen av självvärderingar och instrument för självvärderingar som just nu sköljer över skolan. Intressant nog finns väldigt lite forskning om huruvida självvärdering i organisationer gör någon nytta. Efter mycket letande har jag hittat en forskningsartikel i frågan (J J Tarí (2008): Self-assessment exercises: A comparison between a private sector organisation and higher education institutions. International Journal of Production Economics, Volume 114, Issue 1, July 2008, Pages 105–118).

Den handlar om självvärdering på universitet. Den visar att det finns ett antal fördelar att uppnå med att genomföra en självvärdering även inom en utbildningsinstitution.

Man kunde genom processen identifiera förbättringsåtgärder, öka personalens engagemang, höja medvetenheten om och fokus på kvalitetsfrågor i verksamheten, samt att skapa ett gemensamt förhållningssätt till förbättringar inom hela organisationen. Men för att nå dessa fördelar måste processen kännetecknas av:

  • ett stort engagemang hos ledningen i självvärderingsprocessen. Ledningen måste uppfatta och visa de anställda på betydelsen av värderingsprocessen.
  • kommunikation med medarbetarna om vad syftet med värderingsprocessen är och vad resultatet blev.
  • stöd till den grupp som genomför värderingen, t.ex. i form av data.

Det framgår tydligt av både av denna artikel och andra (som inte handlar om just universitet) att det inte räcker med att t.ex. en skolledare på egen hand genomför en självvärdering på en skola. I så fall skapas ingen förankring och ingen förståelse för vare sig processen eller de nödvändiga förändringar som den pekar ut. Personalen måste vara informerad och involverad. På den punkten är forskningen entydig.

Det framgår också av artikeln att de undersökta universiteten genomförde inte bara en enkel enkätundersökning utan samlade in många typer av data. Man genomförde också gemensamma workshops för att diskutera både resultaten och åtgärdsförslagen.

Tänk på det när ni planerar för att genomföra en självvärdering på er skola – det är inte en sak enbart för rektor, utan för hela personalen!

Vita Huset förbereder för en framtid med AI

Häromdagen släppte Obama-administrationen en rapport om artificiell intelligens (AI) och hur USA behöver investera i forskning, utveckling och utbildning för att dra nytta av utvecklingen inom AI.

ai-rapport

Man beskriver hur amerikanska flottan tagit fram digitala lärare (digital tutors) som tränar upp it-adminitratörer på några månader – en utbildning som tidigare tog åtminstone ett år. Dessa nya it-administratörer slår erfarna tekniker som jobbat i 7-10 år både i praktisk problemlösning och i teoretiska tester. De har använt motsvarande digitala lärare i arbetsmarknadsinsatser och sannolikheten för att ett välbetalt jobb ökar markant när man haft en digital lärare, jämför med traditionella arbetsmarknadsinsatser.

Men utvecklingen ställer också krav på samhället. Man skriver bl.a. att: ”An AI-enabled world demands a data-literate citizenry that is able to read, use, interpret, and communicate about data, and participate in policy debates about matters affected by AI.”
Länk:

Framtidsscenario om en digital skola

Digitaliseringskommissionen fortsätter att producera intressanta rapporter. I fredags kom ytterligare en,temarapport, kallad Det sociala kontraktet.

Det är en antologi som diskuterar frågeställningar inom flera olika samhällsområden. Vad innebär t.ex. jämlikhet när samhällets insatser för den enskilde i vård, skola och omsorg kan ges på helt nya sätt och i högre grad individualiserat? Vad kan och bör det statliga åtagandet vara och vilka rättigheter och skyldigheter bör den enskilde individen ha?

Ett av kapitlen är skrivet av Carl Heath. Det innehåller både en inledande diskussion om hur man kan göra diskussionen om skolans digitalisering mer konkret och hanterlig genom att skilja mellan tre delar i helheten:

  • digitaliseringen av processer för att organisera utbildning
  • digitaliseringen av undervisning och lärprocesser samt
  • digitaliseringen av den enskilda elevens eller studentens egen miljö.

Vidare beskriver Carl ett framtidsscenario för en digital skola som är både konkret och visionärt. Det är verkligen svårt att skriva meningsfulla texter om en framtid som vi bara kan ana, men Carl lyckas väldigt bra. Texten rekommenderas till läsning!

Öppen workshop om flippat lärande

Tisdag 25 oktober håller Vinnova-projektet Läraktiv en öppen workshop om flippat lärande i Kista. Möjlighet att få pröva på, att få utbyta erfarenheter med lärare som flippar och lära sig mer om gratisverktyget Scalable Learning.

Öppen för alla och gratis, men bra om du anmäler dig!

Läs mer om program med mera här.

Om du är intresserad men inte har möjlighet att delta i workshopen kan du ändå ta del av Läraktivs instruktionsvideor om flippat lärande och Scalable Learning.

IT-strategin i nya budgeten

Idag kommer ju statsbudgeten för 2017. Det är alltid intressant att se vad som skrivs om de frågor man själv är engagerad i. Detta år har jag specialstuderat vad som skrivs om de förslag till nationella it-strategier som Skolverket lade fram i våras.

Så här står det under Utgiftsområde 16 (som utbildningsområdet kallas på budgetspråk). Under Resultatredovisning står det:

“Skolverkets uppföljningar visar att tillgången till och användningen av digitala verktyg har ökat i förskolan och grundskolan. Fördelningen är emellertid ojämn mellan huvudmän och skolor och betydande andelar av rektorer, lärare i skolan och personal i förskolan uttrycker ett fortsatt kompetensutvecklingsbehov. Mot bakgrund av den strategiska potential som digitaliseringen har för skolutveckling och för utveckling av undervisningen och elevers kompetens, och därigenom för ökad måluppfyllelse och likvärdighet, är Skolverkets uppdrag om framtagande av en it-strategi ett viktigt verktyg.” (sid 115)

Vidare under Politikens inriktning:

“Målet för regeringens it-politik är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. Skolväsendet behöver säkerställa att elever och personal har den digitala kompetens som behövs för att möta ett allt mer digitaliserat samhälle. En central frågeställning är hur den strategiska potential som it kan ha för skolutvecklingen kan tillvaratas som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen och för en effektivare administration, vilket bl.a. kan bidra positivt till lärares arbetsmiljö.

Regeringen arbetar, utifrån de förslag som Statens skolverk redovisat under våren 2016, med att utarbeta it-strategier inom skolväsendet. Strategierna avser förskolan, förskoleklassen, fritidshemmet och grundskolan samt motsvarande skolformer respektive gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och skolväsendet för vuxna. Det svenska utbildningsväsendet behöver uppmuntra insatser som görs för att fler personer ska utveckla kunskaper och förmågor som innebär att de är förberedda för ett aktivt deltagande i ett allt mer teknikorienterat arbets- och samhällsliv och för ett stärkt entreprenöriellt lärande och med hjälp av it stimulera innovativa förmågor. Betydelsen av socialt och hållbart företagande ska poängteras i detta arbete.” (sid 200f)

Det låter ju lovande!

Instruktionsvideor om flippat lärande

Det Vinnovafinansierade projektet Läraktiv har skapat ett videoarkiv med Printinstruktionsfilmer för hur man arbetar med flippat lärande och detaljerade instruktioner till hur man kan använda verktyget Scalable Learning som ger utmärkt stöd för flipped learning.

Vidare finns filmer om NO-simuleringar och introduktionsfilmer till boken ”Digitalisering som lyfter skolan”. Webbplatsen kommer att successivt fyllas på med ytterligare material så för den som är intresserad av flippat lärande bör detta bli en rik källa med material.

diskussion

Granskning av Thailands utbildningssystem publicerad

Som jag skrivit om i en tidigare bloggpost så deltog jag under våren 2015 i en granskning (review) av Thailands utbildningssystem som genomfördes gemensamt av OECD och UNESCO. Vi var fyra internationella experter med var sitt ansvarsområde. Mitt var att titta på Thailands it-satsningar. Nu har vår granskningsrapport äntligen publicerats.

thailand

Du hittar den här.

Tyvärr är den inte nedladdningsbar gratis, men den kan läsas på skärmen. Men här är i alla fall mina slutsatser:

Conclusions

Thailand is an upper-middle income country with the determination to expand its economy even further. One key aspect of this effort is to prepare Thai students to live and work in a globalized economy by equipping them with the skills this demands. One of these is proficiency in information technology and communication. Participation in the ASEAN community can help develop the capacity of the education system to effectively use ICT in teaching and learning

Over the years Thailand has made significant investments in hardware, software, people-ware, and infrastructure. It has also developed and adopted a curriculum that provides for ICT to be taught as a subject in its own right, as well as in conjunction with other subject areas. However, the “achieved” curriculum has not corresponded with the “intended” curriculum. According to the ICILS 2013 study, Thai student proficiency in ICT is low and there is room for improvement. There are a number of reasons for this. Some of the most important issues are listed below:

  • There is need for stable, responsive, and countrywide ICT infrastructure.

An education system that seeks to prepare its students for today’s and tomorrow’s society and working life has to provide good access to the internet, with the information and communication opportunities and learning resources it offers. Students need to learn to harness the potential of the internet as well as work and live with its abundance of information and risks.

  • Teachers and students must have access to quality learning materials.

Improving the quality of education and increasing the use of ICT depends to a great extent on the availability of high quality digital learning materials.

  • Teachers need skills in order to use ICT and digital learning materials effectively.

Teacher confidence, skills, and attitudes in using ICT have an impact on student success and attitudes. Therefore, investments in teacher training, both pre-service and in-service training, are vital.

  • Mechanisms gathering, developing and disseminating information are needed to continually strengthen how Thai schools use ICT and facilitate student skills acquisition. A solid evidence base is essential for informed and effective management, and timely decision making.
  • Finally, a coherent policy and leadership for an overall strategic approach to ICT is needed. A recurrent theme for successful policy making is to have policies that are coherent. Insufficient coherence can result in a poor use of resources and conflicting goals between stakeholders.

In order to deal with these issues, it is recommended that Thailand:

  • Continue its investments in digital devices as well as in internet access for schools. In doing so, Thailand should make sure investments are well-balanced between devices and internet access, and that technical maintenance costs for schools are covered. Special consideration should be given to the risk of a digital divide between urban and rural areas.
  • Continue and intensify investments in producing digital learning materials for all school grades and all relevant subjects. Thailand should also increase and expand its work on OERs in basic education.
  • Develop and put in place in-service training to make teachers familiar with and confident in using ICT. Emphasis should be on how teachers can integrate ICT into pedagogy in ways that support the learning goals set out in the curriculum. ICT-enabled distance teacher training might be a good way to ensure that teachers in rural areas also have the opportunity to participate. Furthermore, provision should be made for pedagogical guidance and support, on-line and off-line, to assist teachers in their daily work.
  • A central system for a periodical (annual or biannual) gathering and publication of statistics is needed and should comprise data on infrastructure, equipment, training, and use of ICT. A central database system would reduce the workload of schools and facilitate communications between schools and government agencies, as well as across agencies. The system should be available for ministries and governmental organizations to use for planning and policy making purposes. The statistics should be complemented by in-depth evaluations to ensure better understanding of the core issues. Moreover, Thailand should continue its participation in international comparative studies regarding the use of ICT in education.

Building on the information gathered from the monitoring system and in-depth evaluations, Thailand should work out a coherent national strategy for ICT in education.  It should contain at least four parts: a shared vision of how ICT will be used in Thai basic education to improve student ICT proficiency and transversal skills within five years; an inventory of existing digital learning materials and a list of subject areas and grade levels that are under-supplied, together with a plan for how and when these gaps should be addressed, including the use of OERs; a map of teacher competencies and competence gaps and a description of the ICT infrastructure in terms of internet access and digital devices, with a particular attention to differences between regions and between urban and rural areas.

Norskt forskningscenter om Learning Analytics

I dagarna släpptes nyheten att det norska Kunnskapsdepartementet och Universitetet i Bergen gemensamt satsar 65 miljoner norska kronor över fem år på ett center kallat SLATE (Centre for the Science of Learning & Technology). Man ska bedriva forskning och kunskapsutveckling inom området “læringsanalyse” som är den norska benämningen på learning analytics. Det kommer inte bara att handla om forskning i traditionell skolmiljö utan all typ av lärande är av intresse för centret.

Det är en klok satsning av grannlandet att bygga upp en inhemsk kunskapsbas inom detta växande forskningsfält som sannolikt kommer att ha stor påverkan på hur utbildning och lärande organiseras och genomförs i framtiden. Det är bara att gratulera det norska utbildningsväsendet och det blir spännande att följa deras arbete under de kommande åren, även om det kommer att ske på avstånd.

Utbildningsutskottet intresserar sig för skolans digitalisering!

Så har frågan om skolans digitalisering äntligen nått fram till Riksdagen och Utbildningsutskottet. Tillsammans med Riksdagens utvärderings- och forskningssekretariat har man tagit fram en litteraturstudie som ger en mycket bra översikt över forskningen inom området. Förhoppningsvis kan studien inspirera ledamöterna till ökad aktivitet inom området och många nya motioner som kan driva frågan framåt!