Monthly Archives: August 2011

Sverige som bäst på medelmåttig nivå i PISA 2011

Under sommaren har det kommit två internationellt jämförande studier av IT-användningen i skolan. Den ena är PISA som 2009 samlade in data om antal datorer och IT-användning i 45 länder. Den andra kommer från EU-organet Eurydice och är en sammanställning av uppgifter från flera olika källor. Båda visar att Sverige som bäst hamnar på en medelmåttig nivå. Ibland är vi riktigt illa ute.

PISA visar att 2009 hade Sverige 43 datorer på 100 elever i åldern 15 år. Det innebär att det går omkring 2,3 15-åriga elever på varje dator. Det är ju inte så tokigt men andra länder har investerat ännu mer och Australien anges ha 97 datorer per 100 elever, Nya Zeeland 91 och Storbritannien 89. Sverige hamnar under genomsnittet för OECD-länderna som ligger på 56 datorer på 100 elever.

Man undersöker också IT-användningen i skolan, dvs. aktiviteter som att chatta online, skicka e-post, surfa för skolbruk, ladda upp eller ladda ner material, kommunicera med elever på andra skolor, etc. I ett sammanvägt index för dessa aktiviteter hamnar Sverige på tionde plats. Norge, Danmark ligger i topp med ungefär tre gånger så högt värde som Sverige.

Vidare tillfrågas eleverna om sitt självförtroende när det gäller mer avancerad IT-användning, som att bearbeta digitala foton, att skapa eller använda en databas, att använda räkneark (som Excel eller Numbers) för att skapa ett diagram eller att göra en multimediapresentation med rörlig bild och ljud. De svenska elevernas självförtroende i detta avseende är mycket lågt – de hamnar på plats 40 av totalt 45 länder. Det är stor skillnad mellan könen. Svenska flickors självförtroende i dessa frågor är mycket lågt.

Man tittar också på relationen mellan IT-användning och skolresultat i ett 20-tal länder, men utan att kunna slå fast något entydigt resultat. I åtta länder (däribland Sverige) har elever som använder datorer i skolan genomsnittligt bättre resultat än de som inte gör det, men i två länder (Ungern och Polen) har elever som inte använder datorer i skolan bättre resultat. I andra fall går det inte att se någon skillnad.

Eurydice beskriver bland annat att svenska elever i år 4 och 8 ligger bland de högsta inom EU ifråga om att använda IT hemma men under genomsnittet vad gäller IT-användning i skolan, Sverige har högst andel elever i både år 4 och 8 som aldrig använt IT i matematik och naturvetenskap (science) trots att det funnits möjlighet till detta, däremot ligger vi bättre till vad gäller IT-användning i modersmålet och i språkundervisningen. Med siffror från 2009 års PISA-undersökning visar man också att Sverige hör till de länder som har störst skillnad i datortäthet mellan skolor. 25 länder har mindre spridning än Sverige. Fem länder har större spridning, däribland Italien, Polen och Turkiet.

Ingen rolig läsning, men nyttig…

m-learning – mobilt lärande undersöks av UNESCO

Mobilt lärande, i huvudsak lärande med mobiltelefoner och andra handhållna apparater, växer lavinartat i takt med att allt fler har tillgång till mobiler och andra små digitala redskap (surfplattor, läsplattor mm). Samtidigt som vi i vårt land förbjuder mobiltelefoner i skolan så används de alltmer i undervisningen i utvecklingsländernas skolor och framför allt i det informella lärandet (dvs utanför skolan). Museerna har sedan länge upptäckt deras potential.

Mobilerna möjliggör för utvecklingsländer att gå förbi dyra investeringar i datorer och fasta telefonnät. Eleverna själva är också snabba att se de ökade möjligheter till lärande som mobilerna ger. En brittisk undersökning från 2008 visar att 33 % av eleverna hade skickat SMS runt skolarbete, 24 % hade skickat foton och 36 % gått ut på Internet inom ramen för skolarbetet – detta trots att de var förbjudna att använda mobilerna i skolan!

Nu i höst sjösätter UNESCO en global studie av m-learning. Den ska beskriva pågående initiativ, trender, nationella policies samt vilka hinder och möjligheter som föreligger för ett ökat m-lärande. Fem världsdelar täcks in (Afrika, Asien, Europa, Sydamerika och Nordamerika). Jag ansvarar för den europeiska delen.  Målet är att publicera en gemensam rapport under 2012.

Ett ökat m-lärande kommer att påverka skolornas inköp av utrustning (hur mycket ska man investera i datorer?), lärarnas undervisning, förlagens skolmaterial (måste passa olika plattformar) och givetvis elevernas arbetssätt. Det ska bli mycket spännande att tränga djupare in i detta ganska nya forskningsfält!

Stanford och Google ger bort kunskap gratis

I helgen har både DN och SvD uppmärksammat att Stanford (i samarbete med Google) startat en gratiskurs för ca 100 000 studenter! Man lägger alltså inte bara ut sina lärresurser gratis utan inbjuder även till en gratis introduktionskurs. Givetvis görs detta inte bara av generositet, utan det finns tankar om hur man ska ha nytta av detta i längden. Tankar och modeller för detta kan man läsa om i rapporten “Giving Knowlegde for Free – the Emergence of Open Educational Resources“.

Roligt att svenska medier nu får upp ögonen för betydelsen av öppna lärresurser (OER). Vi får hoppas att svenska utbildningsinstitutioner och -myndigheter snart också inser kraften i OER. Detta är ännu viktigare nu när OECD uppbackad av ett antal tunga länder, framför allt USA, börjar pusha för OER (se här).

Rätt analys av framtidskompetenser, men fel medicin

DN Debatt igår (18/8) skrev Svenskt Näringsliv och Lärarnas Riksförbund att svenska elevers framtidskompetenser behöver stärkas. Analysen baseras på en intressant undersökning som Demoskop gjort. Den hittar du här. Undersökningen utgår bl.a. ifrån Swedish Standards Institutes definition av vad kompetens är samt EUs 8 nyckelkompetenser. I en skrift, som du hittar här (Internationell kartläggning), som jag tagit fram tillsammans med Rektorsakademien så sätts resonemanget om vad ”kompetens” är och vilka kompetenser som kan ses som viktiga in i ett större sammanhang.

Analysen i debattartikeln är rätt men förslaget till lösning som LR och Svenskt Näringsliv presenterar känns väldigt blek. De menar att några veckors prao ska lösa hela problemet.

Titta istället på Rektorsakademiens Framtidskompetenser. Vi är tillsammans just nu i färd att starta en pilotverksamhet med några skolor för att testa arbetsformer som ska utveckla elevernas framtidskompetenser. Vi är övertygade om att detta är ett arbete som måste genomsyra hela skolans arbete och pågå under längre tid för att få effekt. Det räcker knappast men någon extra vecka i prao.

Fel skolreformer kan försämra läget

En av vår tids främsta skolforskare heter Michael Fullan. Han publicerade i våras en spännande artikel om hur felaktiga skolreformer inte bara gör att utlovade förbättringar uteblir. De kan till och med försämra läget för det land eller den delstat som introducerar dem. Han börjar med att identifiera fyra komponenter som skapar systemförbättringar:

  • främja motivationen för både lärare och elever
  • engagera både lärare och elever i en fortlöpande utveckling av undervisning och lärande
  • uppmuntra kollektivt arbete eller team work
  • se till att alla påverkas av förändringarna.

Men, säger Fullan, många länder missar inte bara dessa fyra avgörande punkter utan sätter sin lit till andra frågor. De kan se bra ut på papperet men kommer inte att ge det resultat man förväntar sig. De kan till och med försämra läget. Han menar att det finns fyra sådana “wrong drivers” som är mer vanliga än andra. De är:

  • att förlita sig på inspektioner, tester och ansvarsutkrävande istället för att satsa på utveckling,
  • att satsa på individuell utveckling av lärare och skolledare istället för att utveckla gruppen,
  • att investera i IT och tro att bara man får datorer i skolan så löser det alla problem,
  • att ha lösryckta insatser istället för en samlad strategi där olika delar hänger samman.

Detta budskap är mycket viktigt att ta till sig för både kommuner som nu hårdsatsar på en dator till varje elev – det räcker inte att köpa in datorer! (som jag skrivit om tidigare) – och inte minst till skolminister Björklund som under lång tid satsat så mycket på att ta fram nya tester, mer betyg och mer inspektion på bekostnad av utvecklingsinsatser. Om man ska tro Fullan, och det finns goda skäl att göra det, så kommer detta inte att förbättra den svenska skolans resultat. Det kan tvärt om försämra läget!

Fullan – Wrong Drivers Paper

Vad gäller det bidrag till bättre utbildning som IT kan ge så sammanfattar ITL Research sin forskning på följande sätt:

“Expanding and deepening student learning is directly related to the content and quality of teaching. Technology can and often does support high quality teaching. However, to strongly impact student learning, technology must be integrated with learning goals and combined with fundamental pedagogical capacity-building. In parallel, teachers and school leaders must be empowered to use this capacity through the modernization and alignment of learning objectives and assessments across all system levels.”

Fler resultat från detta spännande projekt hittar du här. Den bygger på data från 7 länder och har fokus på nya och effektiva undervisningsformer, som bland annat innefattar IT.