Monthly Archives: September 2011

Nederländernas nationella program för OER

Nederländerna är ett av föregångsländerna inom OER-rörelsen. De har tagit fram en mycket intressant och föredömligt tydlig och klar nationell strategi, kallad Wikiwijs. Du hittar den här: Wikiwijs_Program_Plan

Programmet omfattar hela utbildningssektorn, från grundskola till universitet. Huvudargumenten för satsningen, som kostar 8 miljoner Euro mellan 2009-2013, är att höja utbildningens kvalitet och kostnadseffektivitet, att öka tillgången till digitala lärresurser, att öka flexibiliteten och möjligheterna för enskilda individers lärande (informellt lärande).

De preliminära resultaten från den OECD-studie som pågår, visar att Nederländerna inte är ensamma att satsa på detta område. Men när får vi se en svensk nationell strategi?

Studenters vinst och samhällsnyttan av OER är enorm

Två amerikanska forskare, Maxfield och Thierstein knutna till Rice University, har gjort en intressant kostnads-/nyttoanalys av att delvis erbjuda fria läroböcker till collegestudenter i Kalifornien.  Du hittar den här: Textbook C-B Analysis

De kommer fram till att här finns möjlighet till enorma sociala vinster – om man framställer öppna läromedel i de fem mest lästa ämnena, så skulle vinsten (Social Return On Investment) i pengar för de 1,4 miljoner studenterna i Kalifornien bli 8,5 miljoner dollar, eller 341 % per år! Räknar man upp detta till alla 7 miljoner collegestudenter i USA blir vinsten 42,5 miljoner dollar eller 1 703 % ! För varje student som använder den digitala versionen av läromedlet så stiger vinsten ytterligare.

Det amerikanska intresset för kostnaderna för läromedel bör nog ses i ljuset av Obamas initiativ för att få 5 miljoner fler ungdomar att genomföra en collegeutbildning till 2020. Ett led i detta initiativ är ju den OER-satsning som jag tidigare skrivit om. I Sverige är det studenter vid högskolor och yrkeshögskolor som skulle beröras av ett initiativ att erbjuda fria läromedel – det kanske kunde vara ett sätt att höja attraktionen på vissa utbildningar, t.ex. inom teknik och naturvetenskap eller lärarutbildningen? Att sådana här diskussioner förs i olika länder är ytterligare ett bevis för att förlagsmarknaden förändras…

Maxfield och Thiersteins resonemang är i korthet följande:

Analysen genomförs som en traditionell Return On Investment (ROI) kalkyl, men de menar att den också är ett sätt att beräkna Social Return on Investment (SROI), som ser mer till den samhälleliga nyttan än till den rent ekonomiska vinsten (för mer om SROI se Wikipedia eller här).

I näringslivet är ROI en standardmetod för att avgöra om man ska genomföra ett projekt eller en investering. ROI är förhållandet mellan förväntad avkastning (dvs. vinsten) under hela löptiden för projektet, delat med kostnaden för investeringen. Säg att ett projekt pågår i 4 år och sammanlagt ger tillbaka 3 gånger investeringen. Då är den årliga avkastningen 32 %. De flesta företag har tröskelnivåer som beskriver den lägsta ROI per år som är acceptabel för deras affärsmodell, vanligen 15-25 % per år.

Tillämpas denna analysmodell på utvecklingen av öppna läromedel, så kan den direkta monetära besparingen för studenter ses som en social vinst och förhållandet mellan den ursprungliga investeringen är då den sociala ROI. Om således ett öppet läromedel kostar $ 500 000 att utveckla och det besparar studenterna $ 300 000 per år så har man en social avkastning på 60 %. För att utveckla en fullständig kostnads​-/nyttokalkyl måste man uppskatta (a) kostnaden för att utveckla läromedlet, (b) den årliga besparingen per student för att använda läromedlet och (c) det antal studenter som varje år kommer att använda läromedlet.

Rapportförfattarna skapar en stor matris där de fyller i relevanta data från läsåret 2007/08 från det offentliga collegesystemet i Kalifornien, t.ex. antal studenter på olika ämnen (393 olika ämnen). De gör antaganden om den genomsnittliga utvecklingskostnaden för ett läromedel ($ 500 000), liksom antaganden om hur många av lärarna i ämnet som kommer att använda just detta läromedel (10 % av lärarna), och att studenterna köper en enkel utprintad version av läromedlet för $ 25 istället för en tryckt bok för $ 100 och därmed sparar $ 75, osv. för att kunna beräkna SROI. Varje student som använder den digitala versionen av läromedlet, sparar alltså $ 100.

Maxfield och Thierstein föreslår att finansieringen av dessa läromedel sker i samarbete mellan privata sponsorer, ideella stiftelser och staten.

Skolinspektionens IT-granskning påbörjas

I slutet av augusti hade Skolinspektionen uppstart för sin tvärgående granskning av IT-användningen i skolan. Man har utvecklat ett ambitiöst projekt för att kunna studera frågan under hösten. Det innefattar både dokumentinsamling, lektionsobservationer och intervjuer. Som underlag för inspektörerna finns en utmärkt litteraturöversikt, som jag hoppas snart kommer att publiceras. Min insats vid uppstarten var att ge lite ytterligare kontext. Här är det bildspel jag använde.

Vi har från statligt håll under lång tid saknat fokus på skolornas IT-användning. Det har resulterat i att vi har fått stor spridning dels i datortäthet mellan olika skolor (enligt Eurydice (2011) så är Sverige på 20 plats – av 25 länder – ifråga om spridning mellan skolor) och dels i IT-mognad och kunskap om hur man kan främja lärandet med IT. Så det är bara att välkomna Skolinspektionens intresse för frågorna!

De aspekter som står i centrum för granskningen är:

  1. Bedriver skolan ett strategiskt arbete för att stödja och utveckla användningen av IT-verktyg i det pedagogiska arbetet? Här kommer man att studera om det finns en gemensam pedagogisk idé om hur och varför IT ska användas i undervisningen, behov av kompetensutveckling, teknisk utrustning osv.
  2. Används IT-verktyg i undervisningen på ett sätt som stödjer elevernas kunskapsutveckling och utvecklingen av deras digitala kompetens? Denna fråga handlar dels om hur IT används i ämnesundervisningen – om den stöder elevernas lärande, om tillämpningar tydliggör innehåll, skapar motivation, underlättar individanpassning mm. Den handlar också om digital kompetens – får eleverna strategier och verktyg för informationssökning, utvecklar de ett kritiskt förhållningssätt, informationssäkerhet mm.

En granskning av detta slag står dock inför betydande metodiska utmaningar. Det är ett trettiotal inspektörer som ska använda de kodningsscheman och intervjuunderlag som utvecklats. Även om man kommer att videofilma lektionsinslag för att gemensamt diskutera hur olika situationer ska bedömas så finns det betydande reliabilitetsrisker, dvs. att inte alla granskare bedömer likartade användningssätt och situationer på samma sätt.  Men som vanligt i dessa sammanhang så är kanske det viktigaste att någon ställer frågor av det här slaget – inte exakt vilka svar man får.

Granskningsrapporten beräknas vara klar i mars/april 2012. Vi väntar med spänning!

Nordisk skolbokskonferens

De nordiska förlagen hade i slutet av veckan sin skolbokskonferens som infaller vart annat år. Denna gång var norska Förläggarföreningen arrangör och konferensen avhölls på Hurtigruten. Fantastiska scenerier utanför fönstren och intressanta föredrag på insidan. Bland annat talade Paul Hedlund, tidigare förlagsdirektör på norska Gyldendal, om vådan av statlig intervention på läromedelsområdet. I skottgluggen fanns både norska NDLA och European Schoolnet’s Learning Resource Exchange. Han avslutade med att påpeka att han för tio år sedan höll ett föredrag betitlat ”I väntan på marknaden för digitala läromedel” och menade att vi väntar fortfarande på att denna marknad ska uppstå.

I mitt föredrag försökte jag bland annat ifrågasätta den föreställningen – att marknaden fortfarande låter vänta på sig – genom att visa på skillnaderna mellan ”sustaining innovations” som är innovationer som bevarar marknadssituationen och ”disruptive innovations” som helt omkullkastar och förändrar den tidigare marknadssituationen (Christensen and Horn, 2008). Möjligen är digitala lärresurser och framför allt open educational resources (OER) en sådan omstörtande innovation som innebär att den nya läromedelsmarknaden kommer att se helt annorlunda ut och följa andra logiker. Om så är fallet krävs förändrade strategier från många av de existerande aktörerna på marknaden.

Ny bok för skolledare

I dagarna utkommer en ny bok för landets alla skolledare: “Skolledaren i fokus – kunskap, värden och verktyg“. Det är en antologi med Ulf Blossing som redaktör. Tillsammans med 11 andra författare bidrar jag med ett kapitel om utmaningar för rektorn när skolan digitaliseras. Lärarförbundet har köpt in 8 000 ex för att dela ut bland sina skolledarmedlemmar.

Så här beskriver förlaget (Studentlitteratur) boken: Rektors uppdrag är mångfasetterat, komplext och utmanande. I en snabbt föränderlig och globaliserad värld behöver skolledare hantera styrsystem med stundtals motsägelsefulla värden. Kraven på öppenhet ökar också utåt mot samhället och inåt mot den egna organisationen. Den här boken erbjuder kunskap som hjälper ledare att orientera sig själv och medarbetarna i skolan och är ett stöd för det praktiska arbetet i vardagen. I antologin reflekterar förfatarna kring frågor som:

  • Hur kan rektor navigera i skolledarskapets komplexitet?
  • Får rektor bestämma?
  • Offentlighet och sekretess – vad bör en skolledare tänka på?
  • Etik i rektors praktik – men hur?
  • Hur kan rektor orientera i olika värdesystem?
  • Vilka är möjligheterna för att skapa en interkulturell skola?
  • Att synliggöra det osynliga – hur går det till?
  • Varför gör vi det vi gör när det som händer händer?
  • Kan rektor omsätta ett pedagogiskt ledarskap?
  • Hur ska rektor kommunicera för bättre ledarskap?
  • Hur kan rektor balansera bedömning av och för lärande?
  • Hur påverkas skolan av digitaliseringen?
  • Hur kan min skola svara på dagens och framtidens krav?

Boken fångar vidden av skolledarprofessionens kunskapsbas och lämpar sig utmärkt för det statliga rektorsprogrammet liksom för andra kurser på universitet eller kommunal nivå där skolledarskapet står i fokus. Antologin vänder sig till blivande och verksamma förskolechefer och rektorer, andra med skolledaransvar som arbetslagsledare eller utvecklingspedagoger, skolchefer på förvaltningsnivå samt skolpolitiker