Studenters vinst och samhällsnyttan av OER är enorm

Två amerikanska forskare, Maxfield och Thierstein knutna till Rice University, har gjort en intressant kostnads-/nyttoanalys av att delvis erbjuda fria läroböcker till collegestudenter i Kalifornien.  Du hittar den här: Textbook C-B Analysis

De kommer fram till att här finns möjlighet till enorma sociala vinster – om man framställer öppna läromedel i de fem mest lästa ämnena, så skulle vinsten (Social Return On Investment) i pengar för de 1,4 miljoner studenterna i Kalifornien bli 8,5 miljoner dollar, eller 341 % per år! Räknar man upp detta till alla 7 miljoner collegestudenter i USA blir vinsten 42,5 miljoner dollar eller 1 703 % ! För varje student som använder den digitala versionen av läromedlet så stiger vinsten ytterligare.

Det amerikanska intresset för kostnaderna för läromedel bör nog ses i ljuset av Obamas initiativ för att få 5 miljoner fler ungdomar att genomföra en collegeutbildning till 2020. Ett led i detta initiativ är ju den OER-satsning som jag tidigare skrivit om. I Sverige är det studenter vid högskolor och yrkeshögskolor som skulle beröras av ett initiativ att erbjuda fria läromedel – det kanske kunde vara ett sätt att höja attraktionen på vissa utbildningar, t.ex. inom teknik och naturvetenskap eller lärarutbildningen? Att sådana här diskussioner förs i olika länder är ytterligare ett bevis för att förlagsmarknaden förändras…

Maxfield och Thiersteins resonemang är i korthet följande:

Analysen genomförs som en traditionell Return On Investment (ROI) kalkyl, men de menar att den också är ett sätt att beräkna Social Return on Investment (SROI), som ser mer till den samhälleliga nyttan än till den rent ekonomiska vinsten (för mer om SROI se Wikipedia eller här).

I näringslivet är ROI en standardmetod för att avgöra om man ska genomföra ett projekt eller en investering. ROI är förhållandet mellan förväntad avkastning (dvs. vinsten) under hela löptiden för projektet, delat med kostnaden för investeringen. Säg att ett projekt pågår i 4 år och sammanlagt ger tillbaka 3 gånger investeringen. Då är den årliga avkastningen 32 %. De flesta företag har tröskelnivåer som beskriver den lägsta ROI per år som är acceptabel för deras affärsmodell, vanligen 15-25 % per år.

Tillämpas denna analysmodell på utvecklingen av öppna läromedel, så kan den direkta monetära besparingen för studenter ses som en social vinst och förhållandet mellan den ursprungliga investeringen är då den sociala ROI. Om således ett öppet läromedel kostar $ 500 000 att utveckla och det besparar studenterna $ 300 000 per år så har man en social avkastning på 60 %. För att utveckla en fullständig kostnads​-/nyttokalkyl måste man uppskatta (a) kostnaden för att utveckla läromedlet, (b) den årliga besparingen per student för att använda läromedlet och (c) det antal studenter som varje år kommer att använda läromedlet.

Rapportförfattarna skapar en stor matris där de fyller i relevanta data från läsåret 2007/08 från det offentliga collegesystemet i Kalifornien, t.ex. antal studenter på olika ämnen (393 olika ämnen). De gör antaganden om den genomsnittliga utvecklingskostnaden för ett läromedel ($ 500 000), liksom antaganden om hur många av lärarna i ämnet som kommer att använda just detta läromedel (10 % av lärarna), och att studenterna köper en enkel utprintad version av läromedlet för $ 25 istället för en tryckt bok för $ 100 och därmed sparar $ 75, osv. för att kunna beräkna SROI. Varje student som använder den digitala versionen av läromedlet, sparar alltså $ 100.

Maxfield och Thierstein föreslår att finansieringen av dessa läromedel sker i samarbete mellan privata sponsorer, ideella stiftelser och staten.