Monthly Archives: January 2012

När ska skolorna sluta köpa datorer till eleverna?

I början av januari 2012 den nya danska regeringen med en uppdaterad version av sin Digitala strategi för Danmark. Den ligger nära den tidigare regeringens men med smärre modifieringar. På skolområdet har strategin fyra punkter:

  • Stöd till utveckling, inköp och effektiv distribution av digitala lärresurser
  • Trådlösa nätverk i alla klassrum till 2014Alla elever ska ha tillgång till en egen dator 2014
  • Klara mål för hur de digitala lärresurserna ska användas och vilka mål man ska uppnå
  • Forskning om IT-baserade lärformer

Det finns flera spännande punkter i strategin. En del är att mycket pengar satsas på att utveckla nya digitala lärresurser och att få fram en ”app store” där lärare och elever enkelt ska kunna ladda ner nya lärresurser. En annan är kravet att alla klassrum och alla elever ska ha tillgång till trådlöst internet senast 2014. Inte minst nytänkande är att regeringen konstaterar att om man ska nå kravet att alla elever ska ha tillgång till en egen dator till 2014, så måste eleverna börja ta med sig sina egna datorer, surfplattor och mobiltelefoner till skolan. Skolan har skyldighet att erbjuda dator till de som inte har tillgång till en egen. Som första land i världen så institutionaliserar Danmarks center-vänsterregering den trend som på engelska kallas Bring Your Own Device (BYOD).

I Sverige har ingen kommun hittills vågat genomföra detta, så vitt jag vet. Reflexmässigt har vi oroat oss för att en ny digital klyfta ska uppstå. Men är det inte dags att på allvar fundera över om det måste bli så? Måste vi inte mycket noga följa det danska exemplet och på allvar fundera över när skolorna ska sluta köpa datorer till eleverna?

Strunta i PISA, titta på Innovation Score Bord istället!

Vår utbildningsdebatt har under senare år haft starkt fokus på PISA-mätningarna. Stor oro har uttryckts över att Sverige halkar allt längre ner på rankinglistorna. Det underliggande argumentet är att Sverige riskerar att förlora i ekonomisk konkurrenskraft om våra ungdomars utbildning försämras. Men sällan diskuteras kopplingen mellan resultaten i PISA-mätningarna och ekonomisk konkurrenskraft. Även om det finns mycket forskning som pekar på kopplingar mellan en välutbildad befolkning och ekonomisk utveckling, så finns det inga resultat som visar att topprestationer i PISA ger bättre ekonomisk utveckling, varken på individuell nivå eller för hela länder.

Istället är det så att den svenska ekonomiska utvecklingen varit mycket god under senare år. Sverige ligger också regelmässigt överst i EU:s innovationsmätningar, the Innovation Score Board. Sverige har ansetts som det mest innovativa landet i EU 11 år i rad! Internationella tidskrifter som Wired och Fortune listar Stockholm bland de mest innovativa och heta affärsstäderna i världen. Vore det därför inte viktigare att vi diskuterar och bygger vår politik på hur vi ska behålla och utveckla vår innovationskraft mer än på placeringen på PISAs rankinglista?

Baserat på en genomgång av i vilka åldrar de flesta nobelpristagare gör sina upptäckter så finner vi att de vanligen sker i åldrarna 30-50 år. De svenskar som just nu anses så innovativa är alltså i huvudsak födda under 1960 till 80-talen. Troed Troedsson, som är en spännande framtidsspanare, har visat på ett intressant samband – nämligen att den skola som gjort svenskarna mellan 30-50 år så innovativa är den så kallade flumskolan! Är man 50 idag så gick man i grundskolan på 1970-talet, är man runt 40 år gick man i grundskolan på 1980-talet, osv. Den så utskällda skolan som var först med att satsa på grupparbeten och tillät att man sa “du” till magistern och kallade fröken vid förnamn, har alltså producerat några av de mest innovativa personerna i världen. Detta är verkligen något att betänka i skoldiskussionen.