Strunta i PISA, titta på Innovation Score Bord istället!

Vår utbildningsdebatt har under senare år haft starkt fokus på PISA-mätningarna. Stor oro har uttryckts över att Sverige halkar allt längre ner på rankinglistorna. Det underliggande argumentet är att Sverige riskerar att förlora i ekonomisk konkurrenskraft om våra ungdomars utbildning försämras. Men sällan diskuteras kopplingen mellan resultaten i PISA-mätningarna och ekonomisk konkurrenskraft. Även om det finns mycket forskning som pekar på kopplingar mellan en välutbildad befolkning och ekonomisk utveckling, så finns det inga resultat som visar att topprestationer i PISA ger bättre ekonomisk utveckling, varken på individuell nivå eller för hela länder.

Istället är det så att den svenska ekonomiska utvecklingen varit mycket god under senare år. Sverige ligger också regelmässigt överst i EU:s innovationsmätningar, the Innovation Score Board. Sverige har ansetts som det mest innovativa landet i EU 11 år i rad! Internationella tidskrifter som Wired och Fortune listar Stockholm bland de mest innovativa och heta affärsstäderna i världen. Vore det därför inte viktigare att vi diskuterar och bygger vår politik på hur vi ska behålla och utveckla vår innovationskraft mer än på placeringen på PISAs rankinglista?

Baserat på en genomgång av i vilka åldrar de flesta nobelpristagare gör sina upptäckter så finner vi att de vanligen sker i åldrarna 30-50 år. De svenskar som just nu anses så innovativa är alltså i huvudsak födda under 1960 till 80-talen. Troed Troedsson, som är en spännande framtidsspanare, har visat på ett intressant samband – nämligen att den skola som gjort svenskarna mellan 30-50 år så innovativa är den så kallade flumskolan! Är man 50 idag så gick man i grundskolan på 1970-talet, är man runt 40 år gick man i grundskolan på 1980-talet, osv. Den så utskällda skolan som var först med att satsa på grupparbeten och tillät att man sa “du” till magistern och kallade fröken vid förnamn, har alltså producerat några av de mest innovativa personerna i världen. Detta är verkligen något att betänka i skoldiskussionen.

14 thoughts on “Strunta i PISA, titta på Innovation Score Bord istället!

  1. Toppen! Detta har jag tänkt på länge och försökt föra fram i olika sammanhang. Skönt att läsa ditt inlägg och det är bara att hoppas att logiken kommer fler till del.

  2. Hej Jan!
    Jag tillhör det “äldre gardet”, snart 81 år och har gått i den gamla “hårda pluggskolan”, men tillhör kanske ändå “undataget som bekräftar….”, och är ändå ganska innovativ. Min dotter, som är lärare skulle kunna bekräfta detta. Följer med visst intresse debatten om skolan. Känner att jag måste kommentera och säga att Du har nog ganska rätt i Dina framförda tankar .

    “Förbrukad civilingenjör” men ändå ganska aktiv på en del områden

  3. Enligt internationella kunskapsmätningar så gjorde Sverige bra ifrån sig fram till i början av 1990-talet. Enligt ditt resonemang, som verkar tyda på ett negativt samband mellan bra resultat på sådana undersökningar och innovationskapacitet, så borde de 30-50 åringar som du pratar om inte vara särskilt innovativa. Ditt resonemang har också svårt att förklara Finlands höga postition i ISB.

    Vad gäller kopplingen mellan tillväxt och resultat på dessa undersökningar så har du fel när du säger att “inga resultat som visar att topprestationer i PISA ger bättre ekonomisk utveckling”. Vad vad gäller tillväxt kan du få en ingång till forskningen i detta inlägg.

    Vad gäller individuell nivå så är det naturligt att vi inte vet ngt om PISA då dessa prov bara funnits sedan 2000. Däremot finns det mycket att sånt som påverkar olika typer av test scores positivt också påverkar framtida inkomster positivt. Se exempelvis denna studie.

  4. Nu finns det väl knappast data så långt tillbaka som är jämförbara, det är “bara” de senaste ca 20 åren som vi har jämförbara data, alltså för 80-talister och senare.

    Vidare, för något år sedan släppte IFAU en rapport (2010:13 tror jag) som inte talar så mycket om den ev flumskolan som påbörjades på 60-talet utan snarare i och med LPO 94 som innebar bl.a. större del individuellt arbete.

    Denna reform torde inte ha något större tidigare än i mitten/slutet av 90-talet. Det finns en del annat, bl.a. t.ex. Timss och KTH’s diagnostiska prov som indikerar stora kunskapsfall runt millennieskiftet. Stämmer detta så är det alltså först de senaste 15 åren vi har sett försämrade skolresultat, dvs något som väldigt nyligen skulle börjat få reella effekter på ekonomi och arbetsmarknad.

    1. Sedan 90-talet beror försämringar vi nu ser att skolan förlorat resurser, bl.a lågstadiets lärare med spetskompetens till barns läsinlärning. Där läggs den stabila grunden. Spec. lärarkompetens tunnades ut. Att läsa och förstå och kunna kommunicera kring det lästa i tal och skrift (gäller även matte) har faktiska brister enl. en Skolinspektionens senaste rapport (2010:5). Ex. på det är skolornas organisation av undervisningen och skolans miljö och förutsättningar för undervisningen.

  5. Tack!
    JA!
    Det du berättar är ett faktiskt läsbart kvitto. Om 20 år kan vi se om nationerna som satsar på en “PISA” skola får ett jämförbart kvitto.
    Personligen har jag mycket svårt att tro det.
    Kan berätta att skolledarna i ett av länderna som ligger högt i PISA idag är oroade över vad som kommer ut av detta i framtiden. Man vill få mera av den skandinaviska utbildningskulturen där den svenska också spelar en viktig roll.

  6. Underbart inlägg. Jag har oroat mej i många år över de kunskapsmätningar vi håller på med i skolan, från generella avkodningsdiagnoser i lägre åldrar till PISA. Oftast tycker jag att vi mäter det som går lättast att mäta utan egentliga analyser av varken mätmetoder eller resultat. Det finns annat som vi borde diskutera och ditt inlägg blir förhoppningsvis något som skapar sådana diskussioner.

  7. Hi Jan – sorry my comments are in English. I can rely on google translate to help me understand your post, but I wouldn’t trust it to help me accurately write in Swedish!

    As for your post, I think you raise a very important question. We’d only need to cite Richard Branson or Ingvar Kamprad to support the idea that innovation and academic excellent are two very different beasts! They are of course not mutually exclusive but nor does one necessarily lead to the other.

    I recently organised a study tour to Finland for school principals from Australia, UK, and Norway to find out for ourselves why the country does so well in the PISA studies. One thing that stood out – the children are conformist. They do as they are told. When a teacher is teaching, they listen. (imagine that! Here in the UK it is a seemingly national sport for kids to distract their teachers as much as possible) In almost every lesson we witnessed, children were working from the SAME page of the same book, and waited until everyone had finished that page before moving on to the next. In one sense, this works – no one is left behind. However, this equality comes at the expense of excellence.

    When I think of Sweden, I think IKEA, Saab, Volvo and Björn Borg’s underpants. When I think of Finland, I think Angry Birds and Moomins. Borg’s pants aside, I’d say Sweden has the upper hand in innovation! And it seems with entrepreneurship in the school curriculum, your country plans to stay ahead.

  8. Tja, man kan ju också konstatera att den riktigt gamla auktoritära pluggskolan producerade innovatörer som Lars Magnus Ericsson, Sven Wingquist och Gustav Dahlén…

Comments are closed.