Monthly Archives: December 2013

Innovativa lärmiljöer i teori och praktik

Ibland blandas ”teori” ihop med ”abstraktion”. Det som är teoretiskt uppfattas som substanslöst och svårt att tillämpa i praktiken. Men motsatsen till det konkreta är inte det teoretiska utan det abstrakta, det som är svårgripbart. Det finns ett gammalt uttryck som lyder att ingenting är så praktiskt som en god teori.

OECD/CERIs senaste rapport om innovativa lärmiljöer visar hur en god teori kan användas i praktiken och vara en god vägledning i ett utvecklingsarbete. Styrkan i boken ligger i första hand i helhetsperspektivet, pragmatismen och forskningsförankringen. I sina illustrerande exempel och enskilda delar känns den mindre nydanande.

Du hittar en artikel om rapporten “Innovative Learning Environments” här.

Varför sjunker PISA-resultaten i Sverige?

De svenska resultaten från PISA-mätningen 2013 har skapat stora rubriker. Med rätta. Det är ett allvarligt läge. Men frågan är vad som ligger bakom de svenska resultaten, hur kan de förklaras? För det första ska man undvika att söka en enda förklaringsgrund – detta är en komplex fråga och måste behandlas som en sådan. I sökandet efter förklaringar har det antytts, t.ex. av Anna Ekström, Skolverkets generaldirektör, att förändrade värderingar, attityder och motivation skulle kunna vara en orsak. Det är en intressant tanke.

Resonemanget skulle kunna vara att vi ser en förskjutning från traditionella till mer postmoderna kunskapsideal eller en förändring i ungdomars motivation för skolarbete. Man kan fundera om en slags postmodern trend sveper undan gamla kunskapsideal, auktoritetstro och motivation för skolarbete i de yngre generationerna. Kunskap av “gammal sort” skulle enligt den tanken upplevas som mossig och spela allt mindre roll för livet vare sig nu eller i framtida arbetsliv. Andra ämnen – som kanske upplevs som mer relevanta för ungdomarna – har inte samma negativa resultatbild för svenska elever: engelska, webbläsförståelse, medborgarkompetens.

Man kan möjligen se avtryck av sådan art i enkäterna till de internationella studierna där det ibland framkommer att motivationen för traditionella ämnen sjunker och att traditionella ämneskunskaper inte bedöms av eleverna som viktiga för framtiden.

Om en sådan trend finns så kan man spekulera vidare i att denna attityd eller livshållning är mer utbredd bland pojkar än flickor och kanske mer i Sverige än i andra länder. Man kan vidare förvänta sig att föräldrar som själva omfattar de äldre idealen – oftast högutbildade – upprätthåller dessa hos sina barn – med större genomslag av socioekonomisk bakgrund som konsekvens (vilket ju stämmer).

Jag har undersökt denna frågeställning en del under hösten. De flesta forskare jag talat med tycker spontant att det ligger mycket i resonemanget men ingen kan peka på någon forskning om en värderingsförskjutning vad gäller kunskaper. Motivationsforskare (som tittar på vad motivation är och hur det är kopplat till olika skolämnen och -prestationer) kan påvisa tydliga samband mellan motivation och resultat. Däremot svårare att säga varför motivationen sjunker. Ungdomsforskare tror inte på tesen om värderingsförskjutning – deras resonemang är att de annorlunda (negativa) värderingar runt skolan som finns i ungdomskulturen snarare är en följd av att ungdomar misslyckats i skolan och försöker förklara det. Ungdomarna ställer sig inte frivilligt och medvetet vid sidan om skolan. Eventuellt förändrade attityder är i så fall ett resultat av skolmisslyckanden, inte en orsak till dem.

Undersökningen och diskussionen om orsakerna till sjunkande resultat går vidare. Om någon känner till forskning som kan konkretisera, verifiera eller falsifiera resonemangen ovan så vore jag tacksam för tips.