Varför sjunker PISA-resultaten i Sverige?

De svenska resultaten från PISA-mätningen 2013 har skapat stora rubriker. Med rätta. Det är ett allvarligt läge. Men frågan är vad som ligger bakom de svenska resultaten, hur kan de förklaras? För det första ska man undvika att söka en enda förklaringsgrund – detta är en komplex fråga och måste behandlas som en sådan. I sökandet efter förklaringar har det antytts, t.ex. av Anna Ekström, Skolverkets generaldirektör, att förändrade värderingar, attityder och motivation skulle kunna vara en orsak. Det är en intressant tanke.

Resonemanget skulle kunna vara att vi ser en förskjutning från traditionella till mer postmoderna kunskapsideal eller en förändring i ungdomars motivation för skolarbete. Man kan fundera om en slags postmodern trend sveper undan gamla kunskapsideal, auktoritetstro och motivation för skolarbete i de yngre generationerna. Kunskap av “gammal sort” skulle enligt den tanken upplevas som mossig och spela allt mindre roll för livet vare sig nu eller i framtida arbetsliv. Andra ämnen – som kanske upplevs som mer relevanta för ungdomarna – har inte samma negativa resultatbild för svenska elever: engelska, webbläsförståelse, medborgarkompetens.

Man kan möjligen se avtryck av sådan art i enkäterna till de internationella studierna där det ibland framkommer att motivationen för traditionella ämnen sjunker och att traditionella ämneskunskaper inte bedöms av eleverna som viktiga för framtiden.

Om en sådan trend finns så kan man spekulera vidare i att denna attityd eller livshållning är mer utbredd bland pojkar än flickor och kanske mer i Sverige än i andra länder. Man kan vidare förvänta sig att föräldrar som själva omfattar de äldre idealen – oftast högutbildade – upprätthåller dessa hos sina barn – med större genomslag av socioekonomisk bakgrund som konsekvens (vilket ju stämmer).

Jag har undersökt denna frågeställning en del under hösten. De flesta forskare jag talat med tycker spontant att det ligger mycket i resonemanget men ingen kan peka på någon forskning om en värderingsförskjutning vad gäller kunskaper. Motivationsforskare (som tittar på vad motivation är och hur det är kopplat till olika skolämnen och -prestationer) kan påvisa tydliga samband mellan motivation och resultat. Däremot svårare att säga varför motivationen sjunker. Ungdomsforskare tror inte på tesen om värderingsförskjutning – deras resonemang är att de annorlunda (negativa) värderingar runt skolan som finns i ungdomskulturen snarare är en följd av att ungdomar misslyckats i skolan och försöker förklara det. Ungdomarna ställer sig inte frivilligt och medvetet vid sidan om skolan. Eventuellt förändrade attityder är i så fall ett resultat av skolmisslyckanden, inte en orsak till dem.

Undersökningen och diskussionen om orsakerna till sjunkande resultat går vidare. Om någon känner till forskning som kan konkretisera, verifiera eller falsifiera resonemangen ovan så vore jag tacksam för tips.

6 thoughts on “Varför sjunker PISA-resultaten i Sverige?

  1. Hej Jan!

    Det är en mycket intressant delförklaring , tyvärr kan jag inte bidra med någon forskning på det området. Men en som jag tycker intressant analys av resultatet som kanske kan peka på ett problemområde är percentildiagrammen i PISA-rapporten. Det som främst ligger bakom det sjunkande medelvärdet är inte en allmänt sjunkande kunskapsnivå (förutom i matematik) utan att framförallt de lågpresterande eleverna har blivit betydligt sämre.

  2. Tack för intressanta tankar. Det är möjligt att en välutbildad övre medelklass är bättre på att upprätthålla kunskap som värde i en alltmer konsumtionsinriktad kultur. Samtidigt kan inte motivation ses som en konstant hos eleven som är orsakad av betingelser utanför skolan enbart. Klassrummets kultur påverkar elevens motivation. Särskilt viktigt är hur bedömning sker och kommuniceras som feedback till eleven. Beroende på hur det sker kan det vara mycket skadligt för elevens motivation men bedömning och feedback kan också vara det som stärker motivationen allra mest. Forskningen kring detta är stark, viktiga är Ruth Butlers och Carol Dwecks studier. Dweck visar att en viss typ av feedback leder till det hon kallar Fixed Mindset, förmåga att klara uppgifter eller ej är medfödd. Fixed Mindset leder till att eleven är ovillig att tampas med svåra uppgifter eftersom de riskerar att avslöja att eleven inte har förmåga. En annan typ av feedback ger i stället Growth Mindset, förmåga går att utveckla med ihärdighet och träning. Svåra uppgifter ger möjlighet att utveckla sin förmåga. Elever med Growth Mindset triggas av krävande uppgifter och lägger mycket energi och tid för att lyckas. Exempel på Growth Mindset ser vi bl a när elever spelar datorspel. Exempel på Fixed Mindset ser vi hos svenska elever i PISAs mattedel. De hoppade ofta över uppgifter de uppfattade som svåra, betydligt oftare än elever från andra elever.

    På youtube finns filmer om Dwecks studier.

Comments are closed.