Monthly Archives: March 2014

Till försvar för en nationell strategi för skolans digitalisering

Det är mycket glädjande att det nu kommer besked att Nationellt forum för digitaliseringen i skolan nu startar arbetet med att ta fram en nationell vision och strategi för skolans digitalisering. Det behövs för att höja utvecklingstakten ifråga om digitaliseringen av svensk skola och inte minst för att öka likvärdigheten i skolan.

Det sägs ibland att vi inte behöver någon strategi för it i skolan, det är ju bara ett verktyg bland andra och vi har ju ingen strategi för hur vi använder pennor… Men vi har haft strategier även för när och hur man använde pennor. När den tekniken var ny.

UM07859

För länge sedan skrev man med krita på griffeltavlor i skolan. Övergången till att skriva med penna och papper måste ha varit ett stort steg och en viktig teknisk utveckling. Skillnaderna var stora:

  • på griffeltavlan kunde man bara kunna skriva ett par ord i taget. Fokus låg på att stava enstaka ord, inte att skriva löpande text
  • man skrev med krita och inte med penna – därmed var det svårt att träna handstilen
  • man lämnade griffeltavlan i skolan, den fick inte tas med hem.

Med papper och penna kunde man börja öva både handstil och att skriva hela texter – uppsatsskrivning var helt enkelt inte möjligt på en griffeltavla. Man kunde ta med papperet hem, visa föräldrar och kanske även öva hemma.

De flesta av oss som är lite äldre minns hur man övade både skrivstil och annan stil i skolan – det fanns uttalade regler för när olika stilar skulle användas.

Ytterligare ett exempel på ett teknikskifte är övergången från bläckpennor till annan teknik. I skolan hade man allmänt bläckpennor som doppades in ett bläckhorn. Med hjälp av läskpapper skulle överflödigt bläck samlas upp så att det inte blev plumpar och fläckar. Handstilen skulle vara snirklig och vacker. Det var svårt och krävde långa stilövningar. Man skrev kladdar med blyerts innan man skrev rent med bläck. Därefter kom reservoarpennan som alltså hade en behållare med bläck ihopmonterad med pennan. Den var lättare att skriva med men det var en dyr penna som skolan inte hade råd med. Vissa elever fick med sig en hemifrån. Här har vi ett tydligt exempel på Bring Your Own Device från förr i tiden.

Steget efter reservoarpennan var kulspetspennan. Den väckte häftigt motstånd eftersom den ansågs förstöra elevernas handstil. Känns mönstren igen???

Vid stora teknikskiften kan det inledningsvis behövas strategier för att få en någorlunda enhetlig utveckling och användning. Därför är bra med en nationell strategi för skolans digitalisering.

Digitaliseringskommissionens betänkande överlämnat

Idag överlämnade vi betänkandet “En digital agenda i människans tjänst – en ljusnande framtid kan bli vår” till it-minister Anna-Karin Hatt. Samtidigt lanserades också webbplatsen Digitalasverige.se med indikatorer som jämför hur Sverige ligger till i jämförelse med andra länder inom den digitala agendans 22 sakområden – en kul sajt att borra vidare i.

Mottagandet av betänkandet i pressen har – föga förvånande – präglats av de negativa nyheterna. Svenska Dagbladet hade rubriker i krigsstorlek på första sidan och slår fast att självbilden av Sverige som en ledande it-nation slås i spillror. Den svenska självbilden får sig ytterligare en törn.

Computer Sweden har en sakligare ton och fokuserar mer på de förslag som vi lägger fram. De lyfter också fram Vinnovas kommande satsningar på it i skolan, vilket är som ett sommarregn i öknen. Skolsverige har varit utan statliga it-satsningar i snart 15 år.

Framtiden får utvisa hur förslagen tas emot och om it i skolan även blir en het fråga i valrörelsen.

F

Digitaliseringskommissionens delbetänkande överlämnas torsdag 13 mars

Den 13e mars kommer Digitaliseringskommissionen lämna över sitt delbetänkande ”En digital agenda i människans tjänst – en ljusnande framtid kan bli vår” (SOU 2014:13) till it-minister Anna-Karin Hatt. Eftersom huvudfokus i delbetänkandet ligger på hur vi kan få bättre användning av it i skolan kommer överlämnandet ske i samband med ett litet seminarium om fördelarna med och förutsättningarna för bra it-pedagogik. Samtalet kommer ske inför och med lärarstudenter på Södertörns högskola. Seminariet kommer också vara öppet för press och andra intresserade.

Medverkande:

  • Jan Hylén, medlem i Digitaliseringskommissionens expertgrupp, fristående konsult i skolfrågor.
  • Elza Dunkels, docent i pedagogiskt arbete och lärarutbildare och forskare vid Umeå universitet.
  • Åke Grönlund, professor vid Örebro universitet och ansvarig för forskningsprojektet Unos uno, om 1:1-satsningar i tio svenska kommuner.
  • Britt-Marie Hagman, lärare på Nödingeskolan i Ale kommun, med lång erfarenhet av att använda it-pedagogik i undervisningen.

I samtalet deltar också Jan Gulliksen, ordförande i Digitaliseringskommissionen, som kommer presentera Digitaliseringskommissionens delbetänkande och förslag för bättre it i skolan, och it-minister Anna-Karin Hatt. Efter samtalet kommer det att finnas utrymme för individuella intervjuer.

Tid: torsdag 13 mars kl: 13-15

Plats: Södertörns högskola, lokal MD521,

Alfred Nobels allé 7 i Flemingsberg.
http://webappl.web.sh.se/ (för vägbeskrivning)

Anmälan till Isobel Hadley-Kamptz. isobel.hadley-kamptz@regeringskansliet.se

072-521 29 70

Vartannat jobb hotas av datorer!

Nästan hälften, eller 47 procent, av alla jobb på den amerikanska arbetsmarknaden är i riskzonen för att tas över av datorer och robotar inom de närmaste tio-tjugo åren. Den som jobbar med transport, logistik eller administrativt stöd löper stor risk att förlora jobbet, medan vårdpersonal, förhandlare, personalledare och komiker sannolikt kan känna sig lugnare.

Det säger två Oxford-forskare som gått igenom den senaste litteraturen inom artificiell intelligens, robotik och liknande. Utifrån antaganden om hur datorer och robotar kommer att utvecklas både tekniskt och ekonomiskt, går de igenom 702 olika yrkeskategorier utifrån hur utsatta de är för risken att tas över av datorer och datorstyrda robotar.

Finska forskare har nyligen publicerat en liknande studie där de menar att ca en tredjedel av de finska jobben är hotade av samma skäl.

Tidigare diskussioner om olika arbetens ”tekniska utsatthet” har baserats på en uppdelning av arbeten i manuella respektive kognitiva (eller kunskapsbaserade) samt huruvida jobbet är regelstyrt och rutinmässigt eller icke-rutinmässigt.

Fram till nyligen är det de rutin- och regelstyrda yrkena som har kunnat automatiseras och datoriseras. Det har gällt manuellt industriarbete (2) och rutinmässiga kognitiva uppgifter som t.ex. post- och bankkassörskornas arbete (1). Det som nu sker är att de icke rutinmässigt baserade yrkena (3 och 4) börjar tas över av datorer. Bakgrunden till detta är framför allt utvecklingen inom big data, dvs. möjligheten att samla in, lagra och inte minst analysera och se mönster i enorma mängder data. Detta har t.ex. resulterat i att Google har lanserat en förarlös bil och Amazon testar drönare som paketutdelare. Forskarna menar därför att arbeten inom transport och logistik är i högriskzonen. Möjligheten att t.ex. med hjälp av sensorer känna av omgivningen och kunna processa enorma mängder data oerhört snabbt i kombination med allt bättre och billigare robotar styr denna utveckling.

Vidare menar de att eftersom datorer numera gör snabbare och bättre sammanställningar och sammanfattningar av stora siffer- och textmängder så kommer jobb inom kontorssektorn att hotas. Det finns exempel på datorer som tävlat och vunnit över sportjournalister i att skriva textreferat av basebollmatcher.

Även en del serviceyrken som haft god tillväxt anses hotade. Allt fler villaägare har robotgräsklippare – snart kan vi ha dammsugare som på motsvarande sätt tar hand om en del av städningen. Även svenska sjukhus köper in robotar för att frakta saker (ännu inte människor) mellan olika avdelningar. Vi har redan sett hur självbetjäningskassor gör allt fler kassörskor överflödiga. Genom att börja prefabricera allt fler byggdelar i fabriker kan jobbet tas över av robotar. Delarna monteras sedan på plats av byggarbetare – men i betydligt färre antal. Reparatörer och installatörer lever säkrare. Där lyckas datorerna ännu inte ersätta människan eftersom både uppgifterna och omgivningarna skiftar från gång till gång.

Följande bild sammanfattar forskarnas resultat:

Det som gör att vissa yrken är mindre utsatta för risken att tas över av datorer och robotar är tre faktorer:

  • Perception och fingerfärdighet – betydande utmaningar kvarstår för datorerna ifråga om mer komplexa perceptionsuppgifter, som att identifiera föremål och deras egenskaper i ett rörigt synfält (t.ex. ett hem).
  • Uppgifter som kräver kreativitet – att skriva poesi eller musik, att skapa vetenskapliga teorier, att skämta eller skapa matlagningsrecept klarar datorerna ännu inte. Utmaningen här är att hitta tillförlitliga medel för att komma fram till kombinationer som känns “vettiga”.
  • Uppgifter som kräver social intelligens – uppgifter som exempelvis innebär förhandlingar, övertalning och omsorg.

Det är yrken som på olika sätt domineras av dessa uppgifter som återfinns i den vänstra halvan av diagrammet ovan, tillsammans med yrken som kräver en hög utbildningsnivå. Genomgående menar forskarna, hotas låglönejobb mer än jobb som kräver högre utbildning och som ger högre lön.

Vad är slutsatsen av dessa hissnande resonemang som både fascinerar och skrämmer? Det finns alltid personer som av olika skäl gärna målar upp mer eller mindre realistiska mardrömsscenarier och dystopier. Finns det något skäl att fästa tilltro till Oxfordforskarnas teorier?

Själv är jag inte ekonom och kan därför inte följa och verifiera alla deras beräkningar, men antagandena är öppet redovisade och baseras på offentlig statistik liksom på bedömningar om den tekniska utvecklingen som inte kommer från dem själva, utan som görs av tekniska forskare. Det verkar oklokt att enkelt avfärda dem. Däremot kan både omfattningen av jobbdöden och takten i utvecklingen sägas vara osäker. Britterna kommer fram till att ca hälften av de amerikanska jobben är hotade, de finska forskarna menar att ca en tredjedel av de finska jobben hänger på en skör tråd. Det räcker för att konstatera att det är stora omvälvningar att vänta även om den exakta omfattningen är svår att förutse.

Takten i utvecklingen är också osäker. Givetvis kan lagstiftning försena t.ex. introduktionen av förarlösa bilar i stor skala. Det finns redan exempel på ett par amerikanska delstater som förbjudit förarlösa bilar i allmän trafik. Men det är nog mer en tidsfråga – det ändrar inte utvecklingsriktningen.

Det svåra i detta läge är att varken blunda för faran eller bara acceptera att den är opåverkbar. Teknikdeterminism är sällan en hållbar politisk strategi. Två saker man kan göra är att fokusera på dem som ser ut att löpa störst risk att förlora jobbet. Hittills har våra marknadsekonomier förmått skapa nya jobb till de allra flesta, men det kan krävas stora omställningar, inte minst vidareutbildning, för den enskilde. Den aktiva arbetsmarknadspolitiken behöver återigen börja att samarbeta intimt med utbildningssektorn.

Och slutligen, skolan måste fokusera betydligt mer på kreativitet och social intelligens och att locka fler till längre utbildningar.