Vartannat jobb hotas av datorer!

Nästan hälften, eller 47 procent, av alla jobb på den amerikanska arbetsmarknaden är i riskzonen för att tas över av datorer och robotar inom de närmaste tio-tjugo åren. Den som jobbar med transport, logistik eller administrativt stöd löper stor risk att förlora jobbet, medan vårdpersonal, förhandlare, personalledare och komiker sannolikt kan känna sig lugnare.

Det säger två Oxford-forskare som gått igenom den senaste litteraturen inom artificiell intelligens, robotik och liknande. Utifrån antaganden om hur datorer och robotar kommer att utvecklas både tekniskt och ekonomiskt, går de igenom 702 olika yrkeskategorier utifrån hur utsatta de är för risken att tas över av datorer och datorstyrda robotar.

Finska forskare har nyligen publicerat en liknande studie där de menar att ca en tredjedel av de finska jobben är hotade av samma skäl.

Tidigare diskussioner om olika arbetens ”tekniska utsatthet” har baserats på en uppdelning av arbeten i manuella respektive kognitiva (eller kunskapsbaserade) samt huruvida jobbet är regelstyrt och rutinmässigt eller icke-rutinmässigt.

Fram till nyligen är det de rutin- och regelstyrda yrkena som har kunnat automatiseras och datoriseras. Det har gällt manuellt industriarbete (2) och rutinmässiga kognitiva uppgifter som t.ex. post- och bankkassörskornas arbete (1). Det som nu sker är att de icke rutinmässigt baserade yrkena (3 och 4) börjar tas över av datorer. Bakgrunden till detta är framför allt utvecklingen inom big data, dvs. möjligheten att samla in, lagra och inte minst analysera och se mönster i enorma mängder data. Detta har t.ex. resulterat i att Google har lanserat en förarlös bil och Amazon testar drönare som paketutdelare. Forskarna menar därför att arbeten inom transport och logistik är i högriskzonen. Möjligheten att t.ex. med hjälp av sensorer känna av omgivningen och kunna processa enorma mängder data oerhört snabbt i kombination med allt bättre och billigare robotar styr denna utveckling.

Vidare menar de att eftersom datorer numera gör snabbare och bättre sammanställningar och sammanfattningar av stora siffer- och textmängder så kommer jobb inom kontorssektorn att hotas. Det finns exempel på datorer som tävlat och vunnit över sportjournalister i att skriva textreferat av basebollmatcher.

Även en del serviceyrken som haft god tillväxt anses hotade. Allt fler villaägare har robotgräsklippare – snart kan vi ha dammsugare som på motsvarande sätt tar hand om en del av städningen. Även svenska sjukhus köper in robotar för att frakta saker (ännu inte människor) mellan olika avdelningar. Vi har redan sett hur självbetjäningskassor gör allt fler kassörskor överflödiga. Genom att börja prefabricera allt fler byggdelar i fabriker kan jobbet tas över av robotar. Delarna monteras sedan på plats av byggarbetare – men i betydligt färre antal. Reparatörer och installatörer lever säkrare. Där lyckas datorerna ännu inte ersätta människan eftersom både uppgifterna och omgivningarna skiftar från gång till gång.

Följande bild sammanfattar forskarnas resultat:

Det som gör att vissa yrken är mindre utsatta för risken att tas över av datorer och robotar är tre faktorer:

  • Perception och fingerfärdighet – betydande utmaningar kvarstår för datorerna ifråga om mer komplexa perceptionsuppgifter, som att identifiera föremål och deras egenskaper i ett rörigt synfält (t.ex. ett hem).
  • Uppgifter som kräver kreativitet – att skriva poesi eller musik, att skapa vetenskapliga teorier, att skämta eller skapa matlagningsrecept klarar datorerna ännu inte. Utmaningen här är att hitta tillförlitliga medel för att komma fram till kombinationer som känns “vettiga”.
  • Uppgifter som kräver social intelligens – uppgifter som exempelvis innebär förhandlingar, övertalning och omsorg.

Det är yrken som på olika sätt domineras av dessa uppgifter som återfinns i den vänstra halvan av diagrammet ovan, tillsammans med yrken som kräver en hög utbildningsnivå. Genomgående menar forskarna, hotas låglönejobb mer än jobb som kräver högre utbildning och som ger högre lön.

Vad är slutsatsen av dessa hissnande resonemang som både fascinerar och skrämmer? Det finns alltid personer som av olika skäl gärna målar upp mer eller mindre realistiska mardrömsscenarier och dystopier. Finns det något skäl att fästa tilltro till Oxfordforskarnas teorier?

Själv är jag inte ekonom och kan därför inte följa och verifiera alla deras beräkningar, men antagandena är öppet redovisade och baseras på offentlig statistik liksom på bedömningar om den tekniska utvecklingen som inte kommer från dem själva, utan som görs av tekniska forskare. Det verkar oklokt att enkelt avfärda dem. Däremot kan både omfattningen av jobbdöden och takten i utvecklingen sägas vara osäker. Britterna kommer fram till att ca hälften av de amerikanska jobben är hotade, de finska forskarna menar att ca en tredjedel av de finska jobben hänger på en skör tråd. Det räcker för att konstatera att det är stora omvälvningar att vänta även om den exakta omfattningen är svår att förutse.

Takten i utvecklingen är också osäker. Givetvis kan lagstiftning försena t.ex. introduktionen av förarlösa bilar i stor skala. Det finns redan exempel på ett par amerikanska delstater som förbjudit förarlösa bilar i allmän trafik. Men det är nog mer en tidsfråga – det ändrar inte utvecklingsriktningen.

Det svåra i detta läge är att varken blunda för faran eller bara acceptera att den är opåverkbar. Teknikdeterminism är sällan en hållbar politisk strategi. Två saker man kan göra är att fokusera på dem som ser ut att löpa störst risk att förlora jobbet. Hittills har våra marknadsekonomier förmått skapa nya jobb till de allra flesta, men det kan krävas stora omställningar, inte minst vidareutbildning, för den enskilde. Den aktiva arbetsmarknadspolitiken behöver återigen börja att samarbeta intimt med utbildningssektorn.

Och slutligen, skolan måste fokusera betydligt mer på kreativitet och social intelligens och att locka fler till längre utbildningar.