Monthly Archives: February 2015

Thailands it-stödda undervisning alltför teknikfokuserad

Jag befinner mig sedan en dryg vecka i Thailand för att tillsamman med en grupp experter från OECD och UNESCO göra en utvärdering av det thailändska skolsystemet. Mitt ansvar är it-delen vilket kändes spännande innan jag åkte eftersom jag läst om deras ambitiösa ”One Tablet Per Child”-program som när det lanserades 2012 var det mest omfattande i världen. Kinesisk-tillverkade surfplattor skulle delas ut till alla skolbarn. Men efter militärkuppen 2014 stoppades programmet och jag är benägen att tro att det var ett klokt beslut. Efter att ha sett ett antal skolor och läst ett antal rapporter om hur ensidig denna satsning varit, liksom tidigare satsningar. Det handlar bara om att köpa plattor eller datorer, inte om att bygga ut nätverkstillgången eller att träna lärarna. Inte heller har det funnits pengar för underhåll eller support.

Den it-utbildning de ger eleverna handlar ofta dels om att hantera den vanligaste programvaran (Word) och dels om hur en dator ser ut inuti. Bilden nedan kommer från en liten skola långt ute på landsbygden, nära den burmesiska gränsen som anses som ett riskområde. Skolan drivs av gränspolisen. På väggen sitter en processor, ett ljudkort, ett bildkort, o.s.v. vilket låg- och mellanstadieeleverna ska lära sig utantill.

IMG_0565Det är tråkigt att se att trots så mycket erfarenhet som finns från andra länders misstag, så upprepas de – att man istället för att satsa på en balanserad uppbyggnad av det ekosystem som krävs av internetinfrastruktur, hårdvara, mjukvara, utbildning, ledarskap och politik, så blir det mest prestigeprojekt som gör liten nytta.

Thailand är ett medelinkomstland i världen med aspirationer på att kunna konkurrera med grannar som Malaysia och – om möjligt Singapore och Korea. Men just nu tappar man mark både ekonomiskt och i termer av prestationer inom utbildningssystemet. Här är inte platsen att föregripa vår kommande rapport men ett genomgående problem tycks vara bristen på kompetensutveckling för lärare – inom alla områden inklusive it. De har också ambitioner att förändra skolsystemet mot att ge eleverna mer framtidskompetenser (21st Century Skills). Det är intressant eftersom detta bl.a. brukar innefatta att kunna kritiskt ifrågasätta – något som både det relativt auktoritära skolsystemet (med lärare i uniform) och militärjuntan samtidigt finner svårsmält.

Forskningsstöd för aktivt lärande och omvänt klassrum

Sedan i höstas fungerar jag som projektledare för ett Vinnova-stött projekt kallat “Det omvända klassrummet“. Vi har under hösten och vintern genomfört en rad spännande workshops där många lärare med iver jobbat med att utveckla och fördjupa arbetssättet “flipped classroom”. I förra veckan var vi i Kramfors mycket dynamiska gymnasieskola.

KramforsEn grundbult i arbetet är att aktiva elever lär sig mer än de som bara lyssnar passivt. En metastudie av 225 forskningsprojekt visar att jämfört med elever som har “passiv” undervisning så ger aktivt lärande:

  • 55 % färre misslyckades på proven
  • 6 % ökade resultaten
  • Större påverkan än insatser under high school
  • Större inverkan för kvinnor och studenter med särskilda behov inom manligt dominerade ämnen

Ytterligare stöd för att frigöra tid i klassrummet genom att flippa en del av undervisningen kom nu i dagarna. Häromdagen rapporterade SVT om Vetenskapsrådets kartläggning av åtgärder som kan lyfta svensk matematikundervisning:

Det som beskrivs stämmer mycket väl in på vårt projekt. Här är några exempel:
“– Det som fungerar är att de jobbar med ganska svåra matematiska problem, får tänka på dem ordentligt och diskutera dem i grupp. Om barnen är på olika ställen i läroboken och jobbar för sig själva blir det minimalt med tid för lärarna att hjälpa till. Därför måste vi hitta arbetssätt där vi håller ihop klassen, där de kan bygga vidare på varandras sätt att resonera och att läraren driver det mot den matematik man ska lära sig, säger Andreas Ryve, professor i matematikdidaktik vid Mälardalens Högskola, och ansvarig forskare för kartläggningen.”
Detta är en utmärkt sammanfattning av det arbetssätt vi rekommenderar för klassrummet. Att kunna samarbeta om svåra problem kräver också att alla har en gemensam grund att utgå ifrån och där har nätmaterialet en viktig roll.
“- Förutom ämneskompetensen behöver lärarna enligt kartläggningen kunna ställa rätt frågor till eleverna för att förstå vilken nivå de är på”
Formativ bedömning är centralt i vårt projekt och vi jobbar därför både med frågeteknik och med ett effektivt verktygsstöd både för frågor och för återkoppling till klassrummet.
“– Vi måste hitta sätt så att forskare, lärare, läroboksförfattare och förlag tillsammans kan utveckla läromedel som är anpassade till svenska förhållanden och tydligt forskningsbaserade.
– Om vi nu ska hjälpa barnen att utveckla de här förmågorna måste vi ha sådan typ av undervisning där läraren tar en mycket mer aktiv roll och då behövs den här typen av stöd, säger Andreas Ryve.”
Detta är den utmaning vi antar tillsammans!