Monthly Archives: April 2015

Utbildningsministern lovar nationell plan för skolans digitalisering under året

I veckans nummer av Dagens Samhälle säger Gustav Fridolin i en intervju att “Vi kommer med en nationell plan för digitaliseringen [av skolan, min kommentar], definitivt under det här året. Vi behöver klargöra en miniminivå och vad vi måste förvänta oss att alla skolor ska arbeta med. Sedan är det här ett arbete i flera steg, säger han.”

E-MAGIN Screenshot

Ur Dagens Samhälle16/2015

Om utbildningsministern menar allvar med denna utfästelse borde arbetet med en plan redan vara i full gång på departementet. Det låter lovande!

Lärplattor och elever med särskilda behov

Ett nyligen avslutat EU-projekt om användningen av lärplattor har en mycket användbar webbplats med resurser och nätverk runt elever med särskilda behov. Man fokuserar inte enbart, men ganska mycket, på lärplattornas roll för dessa elever. I en kort forskningsöversikt beskriver man hur starkt pekskärmarna underlättar för eleverna jämfört med att arbeta med tangentbord och mus. Möjligheten att använda både bild, ljud och taktila eller fysiska inslag i undervisningen är också en stor fördel. Just det taktila inslagen saknas ofta i klassrummen. Lärplattornas hands-on möjligheter skapar en ökad närvaro för eleverna. Man lyfter speciellt fram plattornas möjlighet att motivera och individanpassa undervisningen. Genom möjligheten att individanpassa undervisningen i klassrummet ökar också möjligheterna att inkludera alla elever. Att alla elever i klassrummet arbetar med samma verktyg (lärplattor) men med olika appar och program, tar bort stigman och minskar risken att känna sig utpekad som annorlunda. Ett antal referenser ges till forskningsrapporter som visar på dessa ökade möjligheter. Intressant nog menar en brittisk organisation kallad Tablets for schools, att de flesta appar som fungerade bra för elever med särskilda behov, inte var utvecklade med tanke på sådana elever. Apparna bara visade sig ha dessa egenskaper när de började användas.

Det finns en lång rad konkreta och praktiska tips, resurser och rapporter på SENnets webbplats. Det borde vara obligatoriskt att ta del av detta för alla som kommer i kontakt med elever med särskilda behov! Dessutom finns ju den gamla sanningen – att det som är bra för elever med särskilda behov oftast är bra för alla elever.

Sociala medier i vuxnas lärande – en litteraturgenomgång

Vuxnas lärande har blivit en allt viktigare fråga för både arbetsmarknads- och utbildningspolitiken i Europa. Bakgrunden är givetvis den snabbt förändrade arbetsmarknaden (se tidigare artikel här) i kombination med ganska alarmerande siffror från OECDs stora undersökning av vuxnas färdigheter i läsning, matematik och även digitala färdigheter, kallad PIAAC. För EUs del är det dyster läsning, 20 % av EUs vuxna befolkning (16-65 år) har låga kunskaper i läsning och räkning och ca 27 % har mycket låga digitala färdigheter. Som framgår av bilden nedan var det en stor grupp (omkring 14 %) som inte ens vågade/ville försöka genomföra det datorbaserade testet och en i stort sett lika stor grupp som inte nådde upp till den lägsta definierade kunskapsnivån. PIAAC

(Källa: The Survey of Adult Skills (PIAAC): Implications for education and training policies in Europe, European Commission 2013)

Samtidigt är det alltför få som deltar i någon form av vuxenutbildning eller mer systematiskt lärande. Stort hopp sätts till att en ökad digitalisering av vuxnas lärande dels kan öka deltagandet i vuxenutbildning genom att man når ut till fler, och samtidigt kan öka vuxnas digitala färdigheter.

Mot denna bakgrund har Kommissionen tillsatt en arbetsgrupp för vuxnas lärande med en representant från varje lands utbildningsdepartement (se mer info här). Jag har som expert åt gruppen tagit fram en litteraturgenomgång  (Mobile Learning and Social Media in Adult Learning) av vad forskningen säger om användning av it i vuxnas lärande. Speciellt fokus är lagt vid att använda sociala medier och mobiler i lärandet, ett gryende forskningsfält med en del intressanta inslag. De forskare som tittat på frågan menar att eftersom så många redan använder Facebook och liknande tjänster, så sänker det trösklarna betydligt för att använda dessa tjänster eller liknande även i undervisningen. Samma sak med mobiltelefonerna – de finns till hands och, inte minst, de är redan en viktig del av de flesta vuxnas dagliga liv, så varför inte använda dem mer i lärandet?! Men nya användningsformer kräver vidsynta politiker samt modiga skolledare och lärare som törs testa och utmana.