Monthly Archives: October 2015

Framtidsvisioner om learning analytics: plus och minus

Vi står precis i början på en spännande utveckling inom det område som kallas learning analytics. Du kan läsa mer om forskningsområdet i tidigare blogginlägg, bl.a. här och här.

digital-388075_640

Men hur kommer denna nya teknik och detta forskningsområde prägla skolan om tio år? Hur påverkas vi av learning analytics år 2025 i positiv och kanske negativ bemärkelse? EU-projektet LACE (Learning Analytics Community Exchange) har tagit fram ett antal tankeväckande scenarier runt detta. Du kan läsa om scenarierna här.

Kommer det bli så att sensorer i möbler och kläder och videokameror på väggarna tillsammans med datorerna ser och registrerar allt eleverna gör – för att se om de förlorar koncentrationen eller missuppfattar något. Eller blir det istället så att utbildningssystemet präglas av individuella lärvägar designade efter varje individs förutsättningar och behov, att forskningen kunnat utveckla betydligt effektivare lärresurser baserade på statistik från tiotusentals tidigare användare. Eller blir det helt annorlunda?

Det finns  möjlighet att tycka till om scenarierna – är de önskvärda eller inte? Är de realistiska eller inte? Vad kan och bör göras för att främja eller stoppa vissa utvecklingstendenser? Ta del av scenarierna och ta chansen att påverka utvecklingen genom att svara på några frågor.

Uppdrag till Skolverket att skriva nationella it-strategier

I torsdags kom regeringens uppdrag till Skolverket att utveckla nationella it-strategier för skolan. Du hittar hela texten här.

Det finns många utmärkta skrivningar i texten. Så t.ex. betonar regeringen att målsättningar och insatser för att stärka likvärdigheten i skolan, digital kompetens hos lärare och elever samt it-strategisk kompetens hos skolledarna. Vidare ombeds Skolverket att föreslå förändringar i läroplaner, kursplaner eller ämnesplaner där detta behövs för att uppnå de mål man sätter upp. Överlag ges verket stort spelrum att föreslå förändringar och insatser.  Regeringen hämtar också mycket av sina skrivningar från Digitaliseringskommissionens betänkande om skolan och Skolverkets tidigare rapporter. Det hela ser väldigt bra ut så långt.

Men så kommer det ett MEN – ”utgångspunkten är att kostnaderna ska finansieras inom ramen för nuvarande ekonomiska ramar”. Det innebär alltså att utöver de pengar som föreslogs för nationella skolutvecklingsprogram i budgetproppen (ca 140 miljoner kr/år), så kommer det inga extra pengar. De nationella skolutvecklingspengarna är inte öronmärkta enbart för it-satsningar utan ska även användas till andra ändamål. Så det återstår att se vad Skolverket kan göra – törs de föreslå några kostnadsökningar? Vi får se i slutet av mars resp. slutet av april 2016 när verket ska presentera sina förslag till strategier till regeringen.

Stay tuned.