Monthly Archives: December 2015

10 Mbps till varje elev rekommenderas

Som ett led i framtagandet av en ny nationell it-strategi för skolan i Irland har en grupp forskare gjort en mycket ambitiös litteraturgenomgång av olika frågor. En av dessa är hur snabbt bredband som behövs i skolan. Man utgår dels från ett whitepaper som CISCO tagit fram åt amerikanska myndigheter och dels en rapport som en sammanslutning för teknikchefer inom utbildningsområdet på delstatsnivå, kallad State Educational Technology Directors Association (SETDA).

CISCO menar att i dagsläget behövs minst 0,5 Mbps per elev och att detta bör öka till 2 Mbps och elev till 2018. Delstatscheferna menar att dessa rekommendationer är för låga. De menar att 2015 bör skolor erbjuda 10 Mbps till varje elev.

Rekommendationerna kan tyckas höga men man menar att detta krävs eftersom tätheten av enheter och användare per ytenhet i en skola är bland de högsta som finns i alla arbetsmiljöer. Dessutom, säger man, när man betänker de typiska bredbandshastigheter som krävs för smidig användning av en rad online-aktiviteter i skolor, är uppenbart att det är nödvändigt för denna nivå av anslutningsmöjligheter. Och de irländska forskarna instämmer. Man utgår från följande tabell över vad olika typer av online-aktiviteter kräver för bandbredd.

bredband

Man kan ju undra hur det står till med bandbredden i våra svenska skolor – därom vet vi ingenting!

Källor:

CISCO (Computer Information System Company). (2013). A white paper outlining CISCO’s
recommendations on how to modernize the existing E-rate program to put high-speed
broadband into the hands of every student in America.

Fox, C., Waters, J., Fletcher, G., & Levin, D. (2012). The broadband imperative: Recommendations to address K-12 education infrastructure needs. Washington DC: State Educational Technology Directors Association {SETDA}.

Vår nya utmaning – en polariserad arbetsmarknad

Jag har tidigare skrivit om undersökningar som tyder p att omkring hälften av dagens jobb kommer att automatiseras och tas hand om datorer och robotar – inom 20 år! Många tvivlar på att en sådan förändringstakt är möjlig och att om ett sådant scenario ändå skulle realiseras så skulle det innebära stora problem med massarbetslöshet, social oro osv.

I somras om en rapport från Reforminstitutet där Stefan Fölster visar att vi redan haft motsvarande förändringstakt i svensk ekonomi under perioden 2006-2011. Och detta utan större konvulsioner, eftersom det hela tiden skapas nya jobb där de gamla försvinner.

Bild1

Är då allt bara frid och fröjd? Det finns inga problem? Inte riktigt. Det som Fölster och andra också visar är att de nya jobb som skapas antingen är betydlig mer avancerade än de gamla eller betydligt enklare. Det är de högst och de lägst betalda jobben som växer – arbetsmarknaden polariseras. I nedanstående diagram visas hur de bäst betalda yrkena växer snabbast (grupp 5 och i viss mån grupp 4), följda av de lägst betalda yrkena (grupp 1), medan yrkena i mitten halkar efter.

Källa: Fölster, 2015
Källa: Fölster, 2015 sid. 28

Detta är inte någon specifikt svensk utveckling. I rapporten ”Robots at Work”, från i mars 2015, visar Graetz & Michaels att samma tendens gäller i många andra länder. Nya jobb skapas och robotiseringen höjer produktiviteten och skapar utrymme för löneökningar. Men säger de också: ”We caution that the rise of robots is not a blessing for all: we find that low-skilled and middle-skilled workers in particular may lose out.”

Där har vi nästa stora utmaning för svenskt utbildningsväsende! Hur hanterar vi de samhällsutmaningar som en polariserad arbetsmarknad – och i förlängningen en polariserad ekonomi – innebär?