Vår nya utmaning – en polariserad arbetsmarknad

Jag har tidigare skrivit om undersökningar som tyder p att omkring hälften av dagens jobb kommer att automatiseras och tas hand om datorer och robotar – inom 20 år! Många tvivlar på att en sådan förändringstakt är möjlig och att om ett sådant scenario ändå skulle realiseras så skulle det innebära stora problem med massarbetslöshet, social oro osv.

I somras om en rapport från Reforminstitutet där Stefan Fölster visar att vi redan haft motsvarande förändringstakt i svensk ekonomi under perioden 2006-2011. Och detta utan större konvulsioner, eftersom det hela tiden skapas nya jobb där de gamla försvinner.

Bild1

Är då allt bara frid och fröjd? Det finns inga problem? Inte riktigt. Det som Fölster och andra också visar är att de nya jobb som skapas antingen är betydlig mer avancerade än de gamla eller betydligt enklare. Det är de högst och de lägst betalda jobben som växer – arbetsmarknaden polariseras. I nedanstående diagram visas hur de bäst betalda yrkena växer snabbast (grupp 5 och i viss mån grupp 4), följda av de lägst betalda yrkena (grupp 1), medan yrkena i mitten halkar efter.

Källa: Fölster, 2015
Källa: Fölster, 2015 sid. 28

Detta är inte någon specifikt svensk utveckling. I rapporten ”Robots at Work”, från i mars 2015, visar Graetz & Michaels att samma tendens gäller i många andra länder. Nya jobb skapas och robotiseringen höjer produktiviteten och skapar utrymme för löneökningar. Men säger de också: ”We caution that the rise of robots is not a blessing for all: we find that low-skilled and middle-skilled workers in particular may lose out.”

Där har vi nästa stora utmaning för svenskt utbildningsväsende! Hur hanterar vi de samhällsutmaningar som en polariserad arbetsmarknad – och i förlängningen en polariserad ekonomi – innebär?