Monthly Archives: April 2016

Hur ser framtiden ut för Learning Analytics?

Enligt den framtidsundersökning som publicerats av LACE-projektet så tycks åsikterna om önskvärdheten av att learning analytics kommer till ökad användning i utbildningssektorn gå starkt isär (se tidigare blogginlägg). Medan de flesta trodde att tekniken kommer att fungera så var det en grupp som menade att forskningsfältet har mycket att tillföra skolan, medan andra var starkt negativa. I undersökningen fick man ta ställning till åtta olika scenarier och rösta för om de var dels sannolika eller osannolika och dels önskvärda eller inte.

feasability

Det framkom också att hanteringen av persondata är en nyckelfråga. Det fanns en stor konsensus kring att en stark ställning för individen och dennes rätt att bestämma vilken data som samlas in och hur den lagras och hanteras är mycket betydelsefullt. Denna fråga antas ha en avgörande inverkan på om learning analytics kommer att bli en accepterad teknik eller inte.

En tredje slutsats är att de som deltog i undersökningen inte vill se att databaserade analyser ersätter läraren. Man vill att läraren även fortsättningsvis ska leda undervisningen och stå för bedömningen.

De svarande fick ange från vilken av tre grupper de kom – från skolan, från högskolan eller från arbetslivet (dvs ej utbildningssektorn). Det fanns vissa skillnader mellan grupperna och personer med koppling till skolan var mer intresserade av att läraren fortsatt får en stark roll medan man, tillsammans med personer från arbetslivet inte trodde att klassrummen år 2025 kommer att vara genomsyrade av dataanalys. Det gjorde däremot en ganska stor del av personerna från högskolan. Skolfolket trodde inte heller att skolan i hög grad kommer att styras baserad på learning analytics inom en tioårsperiod.

Så här såg scenarierna ut i korthet:

  1. År 2025 är klassrummen och den fysiska miljön fullt utrustad med sensorer och utformad för att stödja lärande.
  2. År 2025 har man avancerade sensorer på kroppen som samlar data om t.ex. hållning, uppmärksamhet, vila,  stress, blodsocker och ämnesomsättning för att stödja lärandet.
  3. År 2025 används knappast learning analytics inom utbildningssystemet.
  4. År 2025 så kontrollerar varje individ sina egna data.
  5. År 2025 är learning analytics för det mesta en öppen och fri resurs, precis som öppen källkod.
  6. År 2025, är learning analytics viktiga verktyg för den pedagogiska ledningen. Ett brett utbud av data om elevens beteende används för att generera god kvalitet i realtid och för att ge förutsägelser om sannolikheter för framgång.
  7. År 2025 utförs det mesta av undervisningen av datorer.
  8. År 2025, stöder learning analytics ett självstyrt och självständigt lärande.

Du hittar hela rapporten här.

Skolverkets förslag till nationell it-strategi för skolan

Så har det då kommit – förslaget från Skolverket. Du hittar det här. Det är ett efterlängtat dokument som sannolikt kommer att granskas noggrant av många. Strategin har utarbetats under stor tidspress. Det har bland annat medfört att beredningsprocessen inte varit så öppen som man kunnat hoppas och inte heller så djup. Det finns många frågor där verket hade behövt gräva djupare för att strategin skulle bli ett riktigt spänstigt dokument. Nu täcker man många frågor men ofta ganska ytligt.

Trots att jag delvis varit inblandad i arbetet (genom den internationella översikten – Bilaga 1) tycker jag mig kunna fälla några korta kommentarer:

  • Styrkan i strategin är tydligheten i huvudmännens ansvar för ”den likvärdiga tillgången till digitala verktyg”, det vill säga att all personal i skolan ska ha en egen enhet inom 2 år och alla elever inom 3 år samt kraven för förskolans verksamhet. Det blir svårt för huvudmännen att inte leva upp till de krav som uttrycks. Det är bara att hoppas att regeringen törs stå kvar vid dessa krav, trots att ett antal huvudmän sannolikt kommer att protestera mot kostnaderna.

Det finns dock tre svagheter som jag ser det.

  • Kompetensutvecklingsfrågan – den nämns ofta i strategin men det förblir oklart vilka krav som ställs på huvudmännen och framför allt sägs väldigt lite om professionens egen kunskapsbildning. Här hade man kunnat titta närmare på t.ex. Digitaliseringskommissionens förslag på området.
  • Läromedel – här finns inga initiativ, inte ens ifråga om den mest akuta aspekten nämligen stöd för lärare i bedömning av kvaliteten i olika digitala resurser.
  • Forskning om skolans digitalisering – det sägs att Skolforskningsinstitutet får ansvar för den frågan. Men dels har institutet inte speciellt mycket forskningsmedel och dels har det en inritning mot evidensbasering eller bakåtriktad forskning och inte utvecklingsinriktad forskning. Inte heller sägs ett ord om behovet för Sverige att delta i fler internationella studier.

Slutligen törs man nog påstå att sista ordet inte är sagt i denna fråga. Det finns sedan en tid ett betydande politiskt intresse för skolans digitalisering. Nu ska förslaget behandlas av regeringen och det finns även goda skäl att tro att det kommer en rad riksdagsmotioner i frågan. Den som lever får se…