Monthly Archives: February 2017

Artificiell intelligens i skolan

Det har väl knappast undgått någon att det pratas mycket om artificiell intelligens just nu. Men många tycker nog fortfarande att det är teknikdrivna drömmar och science fiction. Men inom ramen för SKLs projekt Smartare Välfärd hölls i veckan ett intressant webbinar (30 minuter) som ger en bra beskrivning av området och vilken relevans det har för välfärdssektorn. Det finns även en kort skrift att ladda ner.

Göran Lindsjö gav inledningsvis en kort och mycket intressant översikt över ämnet. Han menade att för utbildningssektorns del är det tillämpningar som adaptiva spel och leksaker, bättre möjligheter att anpassa olika utbildningar efter varje elevs behov, att skräddarsy universitetsutbildningar och prognostisera individers utbildningsbehov som ligger närmast till hands.

Digitala hjälplärare

Det praktiska exempel som ofta används just nu är att varje elev inom en snar framtid kommer att ha en egen digital hjälplärare av liknande slag som de i USA redan tillgängliga hemassistenterna Google Home eller Amazon Echo.

Han framhöll också att den typ av tillämpning som just nu är mest framgångsrik är när människa och maskin samarbetar. Det är alltså inte så att AI ersätter människan, utan när en människa samarbetar med den artificiella intelligensen så slår den kombination både människan själv och AI för sig självt.

Det handlar om att kunna använda elevens egna intresseområden för att anpassa utbildningen, att utgå från elevens egna förutsättningar, att anpassa hastigheten och ordningen efter elevers förutsättningar, att ta hjälp av AI för att identifiera de områden där eleven har störst svårigheter, att identifiera vilken lärare som är mest lämpad att hjälpa eleven med just de frågorna och så vidare. Han menade att det blir enklare jobba med trial-and error som metod, att söka sig fram till det bästa sättet att arbeta för vare individ.

AI gör gott omdöme mer efterfrågat

Lindsjö avslutade med att eftersom det med hjälp av AI går att göra allt bättre prognoser så kommer sådana sannolikt att efterfrågas allt mer. Det blir billigare och bättre prognoser. Därmed kommer beslut baserade på prognoser att efterfrågas allt mer. Det innebär i sin tur att övriga komponenter i beslutskedjan också kommer att efterfrågas mer. En sådan komponent är gott omdöme! Med ökad efterfrågan följer ökat pris. Så man räknar nu med att ökad efterfrågan på gott omdöme kommer att leda till att priset på gott omdöme kommer att gå upp. Se där – det finns gott hopp för den gode läraren som med omdöme kan förvalta de prognoser som AI-systemen levererar.

Kartläggning av svensk EdTech

Educational Technology, vanligen kallad edtech, är benämningen på alla de företag som nu växer fram som en följd av skolans och högskolans successiva digitalisering. På motsvarande sätt finns FinTech inom finansbranschen MedTech inom medicinen osv. Det finns ett stort intresse t.ex. i Asienvarifrån man också hoppas på investeringar i mångmiljardklassen!

Med stöd från Vinnova har nu en första kartläggning tagits fram av svensk edtech. Här några glimtar:

  • Det finns en samsyn bland företag och investerare att svensk edtech är en marknad med potential att dra till sig internationella investeringar i mångmiljardklassen.
  • De företag som idag har framgång på skolmarknaden är de som erbjuder digitala produkter och tjänster som ligger nära dagens behov i skolan, som läromedel eller tjänster som minskar på organisationens arbetsbörda.
  • Investerare menar att många svenska edtech startups präglas av för mycket “ed” och för lite “tech”. Men det finns intressanta högteknologiska undantag, som Furhat, eAlbert och Optolexia. Högteknologiska edtech-bolag förväntas dra till sig de riktigt stora internationella investeringarna.

Den svaga politiska styrningen av utbildningssektorns digitalisering lyfts av många fram som en bromskloss. En annan bromskloss är att det hittills varit väldigt svagt politiskt intresse för edtech-branschen trots att den skulle kunna bli en riktig tillväxtbransch för Sverige. Det behövs forskningspengar men även inkubatorer och starthjälp för nya företag. I Norge och Finland har man insett detta och satsar stort på sina inhemska edtech start-ups. Så t.ex. var den norska kronprinsen på BETT i London för någon vecka sedan för att inviga the Norwegian Classroom.

När få vi se vår kronprinsessa, tillsammans med Anna Ekström och Michael Damberg, inviga motsvarande svenska satsning?