UNESCOs initiativ runt mobilt lärande, som jag tidigare skrivit om, börjar nu avsätta synliga resultat. Successivt publiceras nu en serie Working Papers dels om olika länders politik runt mobilt lärande och dels om hur lärare kan ges stöd och hjälp i att arbeta med mobilt lärande. Mitt eget bidrag som rör situationen i Europa återfinns här.
Rapporten skrevs under sommaren och hösten 2011 och utvecklingen runt surfplattor har skjutit fart ordentligt sedan dess. Just nu sker den mest intressanta utvecklingen på lokal nivå – det är bara i ett fåtal länder som den ges stöd och uppmuntran uppifrån. Det största hindret för en stark och snabb utveckling av mobilt lärande i Europa idag är okunskap och negativa attityder hos både politiker och allmänhet. Ett spännande undantag är Danmark vilket kortfattat skildras i rapporten.
Avslutningsvis lämnas ett antal policyrekommendationer som innefattar:
- behovet av att skapa nationella IT-strategier för utbildningsväsendet som även omfattar mobilt lärande,
- att det är hög tid att försöka urskilja de goda exemplen från lokal nivå som bör lyftas fram och som kan skalas upp till nationell nivå,
- att det formella utbildningssystemet måste inse betydelsen av det informella lärandet och hitta vägar att dra nytta av detta. Hindren är inte tekniska utan en fråga om attityder.