Framtidsvisioner om learning analytics: plus och minus

Vi står precis i början på en spännande utveckling inom det område som kallas learning analytics. Du kan läsa mer om forskningsområdet i tidigare blogginlägg, bl.a. här och här.

digital-388075_640

Men hur kommer denna nya teknik och detta forskningsområde prägla skolan om tio år? Hur påverkas vi av learning analytics år 2025 i positiv och kanske negativ bemärkelse? EU-projektet LACE (Learning Analytics Community Exchange) har tagit fram ett antal tankeväckande scenarier runt detta. Du kan läsa om scenarierna här.

Kommer det bli så att sensorer i möbler och kläder och videokameror på väggarna tillsammans med datorerna ser och registrerar allt eleverna gör – för att se om de förlorar koncentrationen eller missuppfattar något. Eller blir det istället så att utbildningssystemet präglas av individuella lärvägar designade efter varje individs förutsättningar och behov, att forskningen kunnat utveckla betydligt effektivare lärresurser baserade på statistik från tiotusentals tidigare användare. Eller blir det helt annorlunda?

Det finns  möjlighet att tycka till om scenarierna – är de önskvärda eller inte? Är de realistiska eller inte? Vad kan och bör göras för att främja eller stoppa vissa utvecklingstendenser? Ta del av scenarierna och ta chansen att påverka utvecklingen genom att svara på några frågor.

Uppdrag till Skolverket att skriva nationella it-strategier

I torsdags kom regeringens uppdrag till Skolverket att utveckla nationella it-strategier för skolan. Du hittar hela texten här.

Det finns många utmärkta skrivningar i texten. Så t.ex. betonar regeringen att målsättningar och insatser för att stärka likvärdigheten i skolan, digital kompetens hos lärare och elever samt it-strategisk kompetens hos skolledarna. Vidare ombeds Skolverket att föreslå förändringar i läroplaner, kursplaner eller ämnesplaner där detta behövs för att uppnå de mål man sätter upp. Överlag ges verket stort spelrum att föreslå förändringar och insatser.  Regeringen hämtar också mycket av sina skrivningar från Digitaliseringskommissionens betänkande om skolan och Skolverkets tidigare rapporter. Det hela ser väldigt bra ut så långt.

Men så kommer det ett MEN – ”utgångspunkten är att kostnaderna ska finansieras inom ramen för nuvarande ekonomiska ramar”. Det innebär alltså att utöver de pengar som föreslogs för nationella skolutvecklingsprogram i budgetproppen (ca 140 miljoner kr/år), så kommer det inga extra pengar. De nationella skolutvecklingspengarna är inte öronmärkta enbart för it-satsningar utan ska även användas till andra ändamål. Så det återstår att se vad Skolverket kan göra – törs de föreslå några kostnadsökningar? Vi får se i slutet av mars resp. slutet av april 2016 när verket ska presentera sina förslag till strategier till regeringen.

Stay tuned.

Nationella it-strategier för svenska skolan

Det har väl inte undgått någon att regeringen lade fram sin höstbudget igår. Men något som kanske inte alla uppmärksammat är några rader på sid 176 inom “utgiftsområde 16” som utbildningsfrågorna heter. Där står: “Regeringen avser att ge Statens skolverk i uppdrag att lämna förslag på nationella it-strategier med syfte att bidra till en ökad måluppfyllelse och likvärdighet.”

Man skriver också: “En central frågeställning och utmaning för skolväsendet i dag är hur den strategiska potential som it kan ha för skolutvecklingen kan tillvaratas som ett pedagogiskt verktyg i under-visningen och för en effektivare administration. Utöver att bidra till en utbildning av hög kvalitet kan it även främja ökad likvärdighet.”

Så äntligen rör det på sig i denna fråga! Det blir inte bara en strategi utan två – en till ministern med ansvar för grundskolan m.m. (Fridolin) och en till ministern med ansvar för gymnasieskolan, Komvux m.m. (Hadzialic).

Senast den var aktuell på Utbildningsdepartementet var 2001-2002 då jag ledde en arbetsgrupp med ansvar att lägga förslag om en strategi. Den gången hamnade förslaget i papperskorgen och hela it-frågan försvann från den politiska dagordningen. Så kommer det knappast att bli denna gång.

PISA-krisen kan bara hävas med struktur och systematik i it-användningen

Så visar sig också den sista delundersökningen i PISA 2012 vara ett rejält bakslag för den svenska skolan. Trots att den svenska skolan har bra utrustning så är elevernas digitala läsförståelse är bara genomsnittlig i OECD-området och problemlösningsförmågan inom matematiken klart under genomsnittet. Vi påpekade problemet i Digitaliseringskommissionens betänkande om skolan (se sid 140 och framåt), men nu kommer siffrorna svart på vitt.

Skolverkets senaste undersökning av it-användningen i skolan (från 2013) visar också att matte är ett av de ämnen där det är minst vanligt att använda digitala verktyg. En viktig förklaring är sannolikt att lärarna inte vet hur de sa använda den teknik som finns i skolan. Det krävs struktur och systematik. I det Vinnovafinansierade och nystartade projektet Läraktiv arbetar vi med just detta.

PrintLäraktiv-metoden innebär att arbeta med flipped classroom på ett mer strukturerat och systematiskt sätt än annars. Det sker med hjälp av verktyget Scalable Learning som enkelt ger feedback till läraren om vilka elever som sett på videon och hur gruppen klarar kortsvarsfrågor i videon. Eleven ser också vad hen kan och inte, samt kan ställa frågor till läraren om det hen inte förstår. För att inte alla lärare ska behöva utarbeta egna videor understödjer vi gemensam kursutveckling, att man delar material samt att man använder förlagsproducerat material för att flippa. Läs mer på Om Läraktiv och anmäl dig till mig om du vill vara med!

Webbinar om digitala lärresurser

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) arrangerar ett webbinar om digitala lärresurser i den svenska skolan. Det sänds live tisdag 8 september kl 9-10 men kan givetvis ses även senare.

Medverkar gör Sara Mörtsell från Wikimedia Sverige, Rickard Vinde från Svenska Läromedel samt undertecknad.

Här är länken för att se webbinaret i efterhand:

http://play.skl.se/video/skolans-behov-av-digitala-larresurser-8-september-2015-08-sep-10-00

 

Learning Analytics i Danmark

Inom ramen för LACE-projektet har vi bett några länder som ligger långt fram ifråga om arbete med learning analytics på skolnivå, att skriva en kort bloggpost som beskriver läget. Först ut är Leo Højsholt-Poulsen från det danska utbildningsdepartementet. Ni hittar hans intressanta inlägg här.

Förhoppningsvis kommer inlägg också från Nederländerna i oktober och Norge i november.

Uppdrag till Skolverket på it-området

Nu får man säga “Äntligen”” en gång till. I sommarstiltjen den 9 juli kom det besked som många väntat så länge på – att Skolverket ges ett uppdrag (och en påse pengar) för att insatser där det finns ”dokumenterat nationellt utvecklingsbehov”. Du hittar hela beslutet här. Ett av dessa områden sägs vara ”it som såväl pedagogiskt som administrativt verktyg”. Andra områden är att utveckla arbetet med stöd till elever med särskilda behov, en minskad administrativ börda för lärare och rektorer, arbete med värdegrunden med mera.

Verket ska ta fram förslag till ”nödvändiga kompetensutvecklingsinsatser avseende digitala lärresurser och verktyg för att stärka den digitala kompetensen i undervisningssituationen samt för en effektivare administration med syftet att minska lärares och rektorers administrativa arbete.” En viktig passus säger att insatserna ska ingå i de nationella skolutvecklingsprogrammen från 2016, det vill säga att de bland annat ska vara en del av Läslyftet, Mattelyftet och liknande satsningar. Det är utmärkt att man inte enbart ser de digitala frågorna som något vid sidan av övriga skolutvecklingsinsatser, men det ställer samtidigt krav på en genomtänkt plan så att inte de digitala frågorna blir ett litet påhäng på de stora frågorna om läsning och matematik.

Vidare sägs att ”kompetensutvecklingsinsatser avseende digitala verktyg och lärresurser ska vara långsiktiga och ta tillvara de möjligheter till pedagogisk utveckling och administrativa vinster som utvecklingen på området medför. I arbetet ska även den internationella utvecklingen inom området beaktas.” Vidare uppmanas Skolverket att inhämta synpunkter från de andra skolmyndigheterna samt de aktörer som var med i arbetet med Nationellt forum för skolans digitalisering. Arbetet ska påbörjas under hösten 2015 och en plan för kompetensutvecklingsinsatser inom it-området ska redovisas senast den 12 februari 2016.Det blir inte enkelt att efter så lång stiltje på detta område inom ett halvår ta fram en genomtänkt plan, som dessutom är integrerad med flera av de riktigt stora satsningarna (som Läslyftet och Mattelyftet).

Det finns även en del pengar med i beslutet men med tanke på de stora utvecklingsområden som man inledningsvis pekade ut så känns satsningen mer som en markering än som en rejäl satsning. Under 2015 får verket 19 miljoner, under 2016 139 miljoner och under 2017 140 miljoner kronor.

I skälen till regeringens beslut anförs bland annat att ”it som pedagogiskt verktyg fortfarande är ett utvecklingsområde för många lärare samt att tillgången till och användningen av it i olika ämnen varierar över landet”. Det är väl vad man kan kalla ett understatement.

Om regeringen menar allvar med formuleringen: ”Vikten av att kunna använda it på olika sätt i en allt mer digitaliserad värld kan inte överskattas och alla elever behöver ges samma förutsättningar när det gäller användandet av och kunskap om it”, så är denna i och för sig välkomna satsning, bara början på mer omfattande och mer välplanerade satsningar framöver.

Alliansen lägger strategi för skolans digitalisering

Äntligen! Nu kommer för första gången på mycket länge ett förslag runt skolans digitalisering med politisk tyngd. De fyra allianspartierna har enats om en nationell strategi för skolans digitalisering som syftar till att “tillvarata digitaliseringens möjligheter genom att säkra likvärdighet i enskilda skolors förutsättningar, för att nå kunskapsmålen och för att allmänt förbättra förutsättningarna för elever att utvecklas i det framtida digitala samhället”.

Alliansen

Förslaget har fyra fokusområden:

  1. Nya hjälpmedel för eleverna
  2. Lärare med digital kompetens
  3. Uppkopplade klassrum
  4. Framtidsinriktade rektorer

Klokt nog bygger man på tidigare utredningar och förslag, som Digitaliseringskommissionens betänkande, IT&Telekomföretagens och DiUs ”Beslutsboken” samt diskussionen inom SKLs Forum för skolans digitalisering. Skolverket ges en central roll i att utreda närmare hur strategin bör utformas, vilket också är bra. Ingen strategi kommer att landa bra om inte den centrala skolmyndigheten är djupt involverad.

Så hatten av för Alliansen som tinat upp den permafrost som rått i snart 15 år inom skolpolitiken runt digitaliseringsfrågorna! Nu blir det intressant att se om och i så fall hur de rödgröna svarar på utspelet.