Tag Archives: flipped classroom

Öppen workshop om flippat lärande

Tisdag 25 oktober håller Vinnova-projektet Läraktiv en öppen workshop om flippat lärande i Kista. Möjlighet att få pröva på, att få utbyta erfarenheter med lärare som flippar och lära sig mer om gratisverktyget Scalable Learning.

Öppen för alla och gratis, men bra om du anmäler dig!

Läs mer om program med mera här.

Om du är intresserad men inte har möjlighet att delta i workshopen kan du ändå ta del av Läraktivs instruktionsvideor om flippat lärande och Scalable Learning.

Instruktionsvideor om flippat lärande

Det Vinnovafinansierade projektet Läraktiv har skapat ett videoarkiv med Printinstruktionsfilmer för hur man arbetar med flippat lärande och detaljerade instruktioner till hur man kan använda verktyget Scalable Learning som ger utmärkt stöd för flipped learning.

Vidare finns filmer om NO-simuleringar och introduktionsfilmer till boken ”Digitalisering som lyfter skolan”. Webbplatsen kommer att successivt fyllas på med ytterligare material så för den som är intresserad av flippat lärande bör detta bli en rik källa med material.

diskussion

PISA-krisen kan bara hävas med struktur och systematik i it-användningen

Så visar sig också den sista delundersökningen i PISA 2012 vara ett rejält bakslag för den svenska skolan. Trots att den svenska skolan har bra utrustning så är elevernas digitala läsförståelse är bara genomsnittlig i OECD-området och problemlösningsförmågan inom matematiken klart under genomsnittet. Vi påpekade problemet i Digitaliseringskommissionens betänkande om skolan (se sid 140 och framåt), men nu kommer siffrorna svart på vitt.

Skolverkets senaste undersökning av it-användningen i skolan (från 2013) visar också att matte är ett av de ämnen där det är minst vanligt att använda digitala verktyg. En viktig förklaring är sannolikt att lärarna inte vet hur de sa använda den teknik som finns i skolan. Det krävs struktur och systematik. I det Vinnovafinansierade och nystartade projektet Läraktiv arbetar vi med just detta.

PrintLäraktiv-metoden innebär att arbeta med flipped classroom på ett mer strukturerat och systematiskt sätt än annars. Det sker med hjälp av verktyget Scalable Learning som enkelt ger feedback till läraren om vilka elever som sett på videon och hur gruppen klarar kortsvarsfrågor i videon. Eleven ser också vad hen kan och inte, samt kan ställa frågor till läraren om det hen inte förstår. För att inte alla lärare ska behöva utarbeta egna videor understödjer vi gemensam kursutveckling, att man delar material samt att man använder förlagsproducerat material för att flippa. Läs mer på Om Läraktiv och anmäl dig till mig om du vill vara med!

Forskningsstöd för aktivt lärande och omvänt klassrum

Sedan i höstas fungerar jag som projektledare för ett Vinnova-stött projekt kallat “Det omvända klassrummet“. Vi har under hösten och vintern genomfört en rad spännande workshops där många lärare med iver jobbat med att utveckla och fördjupa arbetssättet “flipped classroom”. I förra veckan var vi i Kramfors mycket dynamiska gymnasieskola.

KramforsEn grundbult i arbetet är att aktiva elever lär sig mer än de som bara lyssnar passivt. En metastudie av 225 forskningsprojekt visar att jämfört med elever som har “passiv” undervisning så ger aktivt lärande:

  • 55 % färre misslyckades på proven
  • 6 % ökade resultaten
  • Större påverkan än insatser under high school
  • Större inverkan för kvinnor och studenter med särskilda behov inom manligt dominerade ämnen

Ytterligare stöd för att frigöra tid i klassrummet genom att flippa en del av undervisningen kom nu i dagarna. Häromdagen rapporterade SVT om Vetenskapsrådets kartläggning av åtgärder som kan lyfta svensk matematikundervisning:

Det som beskrivs stämmer mycket väl in på vårt projekt. Här är några exempel:
“– Det som fungerar är att de jobbar med ganska svåra matematiska problem, får tänka på dem ordentligt och diskutera dem i grupp. Om barnen är på olika ställen i läroboken och jobbar för sig själva blir det minimalt med tid för lärarna att hjälpa till. Därför måste vi hitta arbetssätt där vi håller ihop klassen, där de kan bygga vidare på varandras sätt att resonera och att läraren driver det mot den matematik man ska lära sig, säger Andreas Ryve, professor i matematikdidaktik vid Mälardalens Högskola, och ansvarig forskare för kartläggningen.”
Detta är en utmärkt sammanfattning av det arbetssätt vi rekommenderar för klassrummet. Att kunna samarbeta om svåra problem kräver också att alla har en gemensam grund att utgå ifrån och där har nätmaterialet en viktig roll.
“- Förutom ämneskompetensen behöver lärarna enligt kartläggningen kunna ställa rätt frågor till eleverna för att förstå vilken nivå de är på”
Formativ bedömning är centralt i vårt projekt och vi jobbar därför både med frågeteknik och med ett effektivt verktygsstöd både för frågor och för återkoppling till klassrummet.
“– Vi måste hitta sätt så att forskare, lärare, läroboksförfattare och förlag tillsammans kan utveckla läromedel som är anpassade till svenska förhållanden och tydligt forskningsbaserade.
– Om vi nu ska hjälpa barnen att utveckla de här förmågorna måste vi ha sådan typ av undervisning där läraren tar en mycket mer aktiv roll och då behövs den här typen av stöd, säger Andreas Ryve.”
Detta är den utmaning vi antar tillsammans!

Innovating Pedagogy 2014 – en spännande pedagogisk framsyn

Många känner till de tekniska framsyner som publiceras årligen av New Media Consortium under namnet Horizon Report. Den finns i olika utgåvor som den årliga rapporten och nu senast en europeisk version. I början av nästa år kommer en skandinavisk rapport att publiceras. Men brittiska Open University ger ut en egen och mer pedagogiskt inriktad samtids- och framtidsrapport, kallad Innovating Pedagogy. I dagarna utkom årets utgåva, den tredje i ordningen.

Den skiljer sig från Horizon-rapporterna genom att ha större fokus på teknikstödda pedagogiska trender som just nu eller inom den närmaste framtiden sannolikt kommer att prägla utbildningssektorn. Som vanligt i den här sortens internationella rapporter så är somligt helt nytt för oss, annat redan välkänt.

Här är årets tio trender, där de första två återkommer från förra året. Tanken är att ju längre ner på listan desto längre tid till dess trenden eller fenomenet antas påverka oss.

  1. MOOCS – Massive Open Online Courses är ingen nyhet och i Gartners Educational Hype Cycle är de på väg ner från den värsta hypen för något år sedan. Men fokus har skiftat en del och handlar diskussionen mycket om hur MOOCS påverkar och förändrar våra högskolesystem. Tidiga MOOCs byggde framför allt på att de lärande kopplades samman och lärde av och med varandra, så kallad ”connectivism”. Men när de stora universitetsföretagen kom in i bilden skapades istället kurser som i huvudsak byggde på ”instructivism”, det vill säga gammaldags föreläsningar i ny tappning. Men i pedagogiskt hänseende är MOOCS styrka just den sociala lärandeeffekten där internet fortfarande kan spela en oerhört viktig roll. Konnektivismen är sannolikt här för att stanna.
  2. Learning design informed by analytics – handlar om att använda learning analytics för att utveckla och förbättra elevernas möjligheter att lära. I digitala sammanhang är möjligt att samla massiva mängder med data. Samtidigt finns det en risk att vi samlar de data som är enkla att hitta och styrs av dem snarare än de data som är relevanta. Trenden handlar om att allt fler institutioner kommer att samla allt mer användardata och nu gäller det att få till en moraliskt och pedagogiskt medveten diskussion om vilka data vi bör samla in och hur dessa data ska tolkas och hjälpa oss att utveckla våra utbildningssystem.
  3. Flipped classroom – fenomenet kräver ingen introduktion i Sverige utan är redan väl etablerat här. I rapporten diskuteras dess för- och nackdelar. Det finns en viss kritik som lyfter risken med att flytta viktiga delar av skolarbetet till hemmet eller utanför skoltid (jämför läxdebatten). Man undrar också om det finns en nyhetens behag-effekt som med tiden kommer att minska metodens effektivitet. Men slutsatsen är ändå att metoden ökar effektiviteten och elevernas engagemang under lektionstid vilket bevisligen är positivt för inlärningen.
  4. Bring your own devices (BYOD) – kräver inte heller någon förklaring. Här diskuteras hur BYOD påverkar lärarens roll. Å ena sidan kan det faktum att eleverna har olika digitala verktyg innebära att dessa kanske kan komplettera varandra (någon kan filma, en annan har ett bra tangentbord, en tredje kanske har termometer, accelerometer eller liknande instrument i sin telefon). Trenden förstärker den förändrade lärarrollen mot handledare och manager istället för föreläsare. Men den kan också förstärka socioekonomiska skillnader i klassen och risker för att elever missbrukar sina verktyg innanför skolans ramar. Slutsatsen är att fenomenet skapar pedagogiska möjligheter men ställer nya och stora krav både på läraren och skolan.
  5. Learning to learn – i den svenska utbildningsdebattens ankdamm har inte den stora internationella förändringen bort från ämneskunskaper och mot nya och ofta bredare kompetenser slagit igenom (se tidigare inlägg här och här). I begreppet ”learning to learn” är framgång inte kopplad till det specifika innehållet utan till personens utveckling som elev, så att när man ställs inför situationer i framtiden ska man ha personlig kapacitet att hitta nya metoder eller färsk information och kunna använda detta. I sammanhanget pratar man om ”double-loop learning” som innebär att den lärande inte bara funderar över snabba strategier för att lösa ett visst problem utan också varför man behöver lära sig detta. I den snabbt föränderliga verklighet som vi lever kommer vi alla, i yrkesliv och privatliv, att behöva lära om och lära nytt många gånger. Därför är denna kompetens oerhört viktig.
  6. Dynamic assessment – handlar om att ge individuell återkoppling ifråga om den lärandes potential snarare än vad personen just lärt sig. Det handlar om att identifiera individuella hinder och svårigheter som den lärande behöver bemästra för att utvecklas. Synsättet anses speciellt värdefullt för att kunna utveckla framtidskompetenser som t.ex. problemlösande förmåga, ledarskap, beslutsfattande och kreativitet. Det finns olika metoder för dynamisk kunskapsutvärdering som tester före och efter en insats, eller att lärare och elev gemensamt löser en uppgift där läraren ger vägledning åt eleven under processen.
  7. Event-based learning – känner vi igen från temaveckor eller liknande i den svenska skolan. Med teknikens hjälp kan dessa numera enkelt bli nationella eller europeiska händelser där man använder andras arbete som inspiration. Det kan gälla FN-dagen, Operation Dagsverke eller på senare tid Makers events.
  8. Learning through storytelling – här ställs narrativ eller berättelser i centrum som en metod i lärandet. Flera olika metoder beskrivs där kärnan är att man gemensamt bygger en berättelse vilket ger möjlighet för den lärande att engagera sig i en fråga under längre tid, att strukturera sitt lärande och utveckla och vidga sin förståelse kring ett ämne. För att visa att metoden är tillämplig inom alla ämnen och utbildningar ges exempel från en sjuksköterskeutbildning där man framgångsrikt använt berättandebaserat lärande.
  9. Threshold concepts – som direktöversatt blir tröskelbegrepp. Det handlar om att det finns ett antal grundläggande begrepp som kan vara svåra att ta till sig men som är grundläggande för en djupare förståelse. Tröskelbegrepp delar vanligen en eller flera av följande egenskaper. De är: transformativa, vilket innebär att de förändrar en elevs förståelse av ett ämne; irreversibla, när man en gång lärt sig dem är de svåra att glömma; integrativa det vill säga att de visar på olika typer av samband; avgränsande på så sätt att de tillsammans med andra tröskelbegrepp beskriver gränserna för ett ämne; svåra och ofta icke-intuitiva. Rapporten menar att det finns en växande debatt om att man bör försöka uppmärksamma och lägga större tonvikt vid denna typ av begrepp för att ge fler elever möjlighet att komma vidare i sin förståelse i olika skolämnen.
  10. Bricolage – är lärande genom att arbeta, bygga och mixtra med välkända prylar och material på ett lekfullt sätt. På samma sätt som barn bygger slott i sanden eller hus av gamla äggkartonger kan lekfulla processer där man prövar sig fram med det som finns tillgängligt i form av teknik, kunskap och teori med mera leda till innovationer inom många olika områden. Ett exempel som ges är hur Tim Berners Lee mixtrar och testar sig fram till det som sedan blir World Wide Web. Rapportförfattarna menar att på samma sätt kan nya pedagogiska landvinningar skapas framöver.

Som framgår är somligt nytt och intressant medan annat knappast känns banbrytande ur svenskt perspektiv. Men översyner av detta slag ger en god bild av hur den pedagogiska diskussionen ser ut i andra länder än vårt eget.

Hearing i Riksdagen om Lärandets nya landskap

DiU, lärarorganisationerna och Moderaterna arrangerade den 5 februari en spännande hearing om lärandets nya landskap. Du kan i efterhand följa den här.

Utöver en rad intressanta talare från skolans värld så avslutades hearingen av Tomas Tobé, moderat ordförande för riksdagens Utbildningsutskott. Det framgick tydligt av hans tal att nu är det ett ordentligt politiskt intresse för it-frågorna i skolan. Äntligen!

Flipped Classroom + MOOCs = sant

Undervisningsmetoden flipped classroom eller det omvända klassrummet innebär kort att eleverna/studenterna får följa lärarens genomgång av en fråga, ett begrepp eller en del av ett ämne på video innan undervisningstillfället. När man träffas i skolan ägnas tiden istället åt elevernas frågor och till gemensamt arbete. Därmed utnyttjas lärarens och elevernas tid tillsammans mer effektivt än om läraren föreläser och eleverna sitter passiva och lyssnar i klassrummet. En annan fördel är att eleverna kan titta på filmen med genomgången flera gånger för att vara säkra på att ha förstått. Lärare och elever som testat modellen tycker vanligtvis den fungerar utmärkt.

Men ingenting är så bra att det inte kan göras bättre. Den visar David Black-Schaffer, lärare och forskare på Uppsala universitet, i den här genomgången av hur han börjat arbeta in element från MOOCs i modellen med omvänt klassrum. (Massive Open Online Courses är en ny typ av nätbaserade massutbildningar som just nu skakar om universitetsvärlden. Läs mer om MOOCs i min artikel här). Syftet för David Black-Schaffer är att ytterligare höja studenternas koncentration, uppmärksamhet och tidigt upptäcka kunskapsluckor. Davids genomgång är mycket klar och koncis och den utveckling av modellen som han arbetar på tillsammans med sina kollegor, verkar ytterst intressant. Fortsättning följer hoppas vi!