Tag Archives: iPad

Mobiler i klassrummet förändrar maktstrukturer

Förra veckan medverkade jag i ett webbinar om mobilt lärande och mobiltelefoner i klassrummet. (Du kan ta del av webbinaret här.) Det gav anledning att fundera igenom vad som sagts och skrivits i denna fråga. Jag hittade inte många forskningsrapporter men några artiklar som försöker fördjupa resonemangen i frågan hittar du nedan.

Tipsen handlar främst om hur mobilerna kan komplettera datorer, inte ersätta dem. Genom sin lätthet, smidighet, goda möjligheter att ta foton, spela in bild och ljud, läsa QR-koder osv. kan mobiler i kombination med datorer vara mycket användbara. Det faktum att eleverna t.ex. kan titta på instruktionsfilmer, är också praktiskt.

I min egen genomgång av europeiska initiativ inom området från 2012, framgår att det är få länder som har gjort några speciella satsningar eller har någon speciell policy runt mobiler i lärandet. Ett negativt undantag är Frankrike som, åtminstone 2012, hade ett generellt förbud mot mobiler i skolan. De positiva undantagen då var framför allt Danmark och Storbritannien. Danmark publicerade redan 2009 en guide för hur lärare skulle kunna använda mobiler i undervisningen.

Att så många länder saknar en speciell policy i frågan är kanske inte så underligt. Mobilerna är ju egentligen bara en del av skolans allmänna digitalisering, inte någonting unikt. Men i några avseenden skiljer de sig från framför allt datorer – de poängterar eller förstärker några tendenser i tiden. Det gäller främst om eleverna tillåts använda sina egna mobiler i arbetet.

BYOD

Att låta eleverna använda sina egna mobiler innebär ju en typ av ”Bring Your Own Device” (BYOD) med alla för- och nackdelar denna policy för med sig. Nedan hittar du en lista på några av dessa aspekter.

Fördelar Nackdelar
Större valmöjligheter för eleven och läraren Risk för digital klyfta
Tydligt ägarskap ger större varsamhet Svårigheter med anpassning – inkompatibilitet
Ökar möjligheterna till lärande utanför skolan Större krav på lärarens teknikkunnande
Skolans kostnader för inköp minskar kraftigt Risk att appar inte finns för alla plattformar
Förlorad kontroll fr.a. för it-enhet
Sämre säkerhet

 

I vuxenlärandet är många av nackdelarna mindre framträdande och där växer just nu användningen av de lärandes egna mobiler. Inte minst det faktum att de flesta är vana användare av sin egen mobil och dessutom har den med sig jämt och överallt, är starka argument i vuxenutbildningen. Läs mer om mobilt lärande och användningen av sociala medier i undervisningen här.

Maktförskjutning

När datorerna kom in i skolan medförde det en maktförskjutning, ofta från elever och lärare och till it-ansvariga, supportpersonal och teknikkunniga personer. Det var dels en kunskapsklyfta mellan dem som var tekniskt kunniga och övriga, men också en fråga om vem som har rätt att installera programvaror, dela ut datorer osv. I många skolor råder denna maktuppdelning fortfarande. Det intressanta som händer när mer användarvänlig teknik kommer in är att kunskapsklyftan minskar eller ibland till och med förskjuts till den som är pedagogiskt kunnig. Om man dessutom tillåter elever och lärare att använda egna enheter i skolans nätverk, så förlorar de som tidigare satt på it-makten största delen av inflytandet. Vanligen styr de fortfarande över de trådlösa nätets utbyggnad, antalet accesspunkter osv.

Om elever och personal använder egna enheter i skolans nät så brukar det dessutom innebära krav på att få använda den digitala miljö man är van vid (chattjänster, samarbetsytor och lagringstjänster), snarare än skolans upphandlade lärplattform. Ytterligare en utmaning för de centrala enheterna.

En annan maktförskjutning är från lärare till elever. Om man jobbar med mobiler i undervisningen så blir det sannolikt ännu viktigare att läraren har koll på vad som händer och kan ge eleverna digitalt meningsfulla arbetsuppgifter. Det börjar komma forskningsrapporter som belyser vikten av struktur i it-användningen i skolan, dvs. att läraren har en tydlig idé om hur, när och varför man ska arbeta digitalt. Ett sådant exempel är den stora norska SMIL-undersökningen som visar på vikten av att läraren leder arbetet i klassrummet för att minska elevernas ”icke skolrelaterade skärmtid” och öka deras ”læringsutbytte”. Det gäller förstås speciellt lågmotiverade elever och elever med lägre förkunskaper. Allra viktigast för elevernas kunskaper är om läraren kan integrera it i sitt formativa bedömningsarbete. Det svenska forskningsprojektet Unos Uno har också analyser som visar på vikten av struktur, men dessa är ännu inte publicerade.

Referenser och lästips

Lärplattor och elever med särskilda behov

Ett nyligen avslutat EU-projekt om användningen av lärplattor har en mycket användbar webbplats med resurser och nätverk runt elever med särskilda behov. Man fokuserar inte enbart, men ganska mycket, på lärplattornas roll för dessa elever. I en kort forskningsöversikt beskriver man hur starkt pekskärmarna underlättar för eleverna jämfört med att arbeta med tangentbord och mus. Möjligheten att använda både bild, ljud och taktila eller fysiska inslag i undervisningen är också en stor fördel. Just det taktila inslagen saknas ofta i klassrummen. Lärplattornas hands-on möjligheter skapar en ökad närvaro för eleverna. Man lyfter speciellt fram plattornas möjlighet att motivera och individanpassa undervisningen. Genom möjligheten att individanpassa undervisningen i klassrummet ökar också möjligheterna att inkludera alla elever. Att alla elever i klassrummet arbetar med samma verktyg (lärplattor) men med olika appar och program, tar bort stigman och minskar risken att känna sig utpekad som annorlunda. Ett antal referenser ges till forskningsrapporter som visar på dessa ökade möjligheter. Intressant nog menar en brittisk organisation kallad Tablets for schools, att de flesta appar som fungerade bra för elever med särskilda behov, inte var utvecklade med tanke på sådana elever. Apparna bara visade sig ha dessa egenskaper när de började användas.

Det finns en lång rad konkreta och praktiska tips, resurser och rapporter på SENnets webbplats. Det borde vara obligatoriskt att ta del av detta för alla som kommer i kontakt med elever med särskilda behov! Dessutom finns ju den gamla sanningen – att det som är bra för elever med särskilda behov oftast är bra för alla elever.

Utvärdering av iPads i Gislaved

Jag har haft i uppdrag att under våren utvärdera en ambitiös satsning på lärplattor (iPads) i grundskolan. Uppdraget gällde:

  • Vilka effekter man kan se i undervisningen med införandet av lärplattorna?

– Har nya arbetssätt införts? Är lärplattorna till stöd för att utveckla lärandet? Stimulerar arbetssättet till bättre resultat? Vilket engagemang och motivation för skolarbetet ser vi hos pedagoger och elever?

  • Hur har lärplattorna fungerat i skolans it-miljö?
  • Har införandet skett på ett kostnadseffektivt sätt?

Du hittar rapporten här: Utvärdering Gislaved

Resultaten kan kort sammanfattas på följande sätt:

De tekniska problemen är små och få. Införandet var väl förberett med utredning och utbyggnad av nätkapaciteten innan plattorna delades ut. Barn- och utbildningsförvaltningen har egen it-enhet vilket skapar bättre förståelse för verksamhetens behov. Det är en lösning som fler kommuner borde ta efter.

Kostnadseffektiviteten är svår att bedöma eftersom det saknas jämförelsematerial från andra kommuner. Men såvitt jag kan bedöma har genomförandet skett effektivt och på  ett sätt som grundar för hög användning. Man har gjort ett grundligt förarbete och haft en klok användning av egen kompetens. För framtiden bör kommunen hålla koll på kostnader och kostnadsfördelningen mellan skolor, fr.a. för digitala läromedel.

Vad gäller de pedagogiska frågeställningarna kan följande sägas:

  • Har nya arbetssätt införts? ”Ja” svarar 64 procent av pedagogerna och 62 procent av eleverna
  • Har motivationen ökat? ”Ja” svarar 74 procent av eleverna och 40 procent av pedagogerna
  • Har pedagoger och elever fått stöd för att utveckla lärandet? Många goda exempel på detta ges i utredningen.
  • Bättre resultat? För tidigt att säga. Man hade bara arbetat med lärplattorna i ca 6-7 månader när utvärderingen gjordes. Men en god grund är lagd. 55 procent av eleverna svarar att de lär sig bättre med lärplattan och 49 procent arbetar mer med sina skoluppgifter.

En viktig diskussionsfråga är distraktionen från sociala medier och spel. 48 procent av eleverna vill att lärarna är strängare mot elever som är på sociala medier under lektionen och många lärare uppfattar konkurrensen från nätet som ett problem.

Totalt sett är arbetet väl förberett och har haft en god start. Det finns goda grunder att tro att Gislaved ska lyckas fullfölja sitt ambitiösa förändringsarbete.

Stockholms iPad-satsning utvärderad

Under våren 2012 fördelades drygt 2 200 iPads på 13 skolor i Stockholm. Jag fick i uppdrag att utvärdera satsningen och har genomfört enkäter, intervjuer och klassrumsobservationer. De frågor utvärderingen skulle besvara var:

  • I vilka lärsituationer kan iPad användas med framgång?ordmoln
  • När kan en iPad ersätta en bärbar dator?
  • Ökar användandet av iPads elevernas motivation till att lära?

Resultaten kan sammanfattas som att en iPad kan ersätta en dator i de flesta situationer utom möjligen ordbehandling. Vidare är det viktigt att framhålla att iPaden kan komplettera datorn i många sammanhang. Lärare och framför allt äldre elever jobbar gärna med de två enheterna parallellt. I vissa avseenden överträffar iPaden datorn. Det gäller i första hand batteritid, vikt och inloggningshastighet men även att den kombinerar möjligheten att surfa, ta foton, spela in ljud och rörlig bild.

Vidare svarar nio av tio lärare att med iPads är det lättare att motivera eleverna i skolarbetet.

Du hittar hela rapporten här.

Computer Sweden om iPads i Stockholm

I dagens Computer Sweden intervjuas Håkan Edman, grundskoledirektör i Stockholm, om stadens iPad-projekt. Håkan har läst en preliminär version av min utvärdering. Han lyfter fram motivationsfaktorn, att lärarnas dokumentation för bedömning blir mer varierad och några rent praktiska aspekter, som vikt, snabbhet och batteritid.

Den som är intresserad av mer detaljer från utvärderingen välkomnas till min föredragning på SETT-mässan, nu på torsdag 18 april, kl 15:15.

Ny kunskapsöversikt över skolans digitalisering

I höstas fick jag i uppdrag att genomföra en förstudie för ett FoU-program om skolans digitalisering. Inledningsvis var åtta kommuner med, men intresset växte och det blev sedermera 11 kommuner som deltog. Arbetet bestod av tre delar: en kartläggning av IT-situationen och kunskapsbehoven i de kommuner som deltog i studien, en kunskapsöversikt som gör att diskussionerna om ett FoU-program kan utgå från en gemensam förståelse av kunskapsläget, kunskapsöversiktsamt förslag till inriktning på ett framtida FoU-program.

Förstudien avrapporterades i mitten av mars. Åtta av kommunerna har beslutat gå vidare och har påbörjat planeringsarbetet för FoU-programmet som beräknas starta under hösten 2013. Läs mer om detta arbete på Ifous webbplats. Uppdragsgivarna ansåg att själva kunskapsöversikten kan vara till glädje för fler och har därför tagit fram en version som kan spridas.

Kunskapsöversikten går igenom vad forskningen säger om hur digitala verktyg används och vilken effekt användningen har, hur elevers motivation påverkas, vad vet vi om användningen av pekplattor och betydelsen av lärares attityd och förhållningssätt. Den avslutas med nio slutsatser ur ett skolutvecklingsperspektiv.

 

Antalet iPad-studier växer – och resultaten är positiva

Allt fler skolor köper iPads till sina lärare och elever. Det rullar som en våg över hela den rika världen och sker till stor del utan att det finns några större studier som stöder paddans värde som utbildningsverktyg. Förutom dess omvittnade snabbhet och användarvänlighet kan ett viktigt skäl vara att paddan svarar extra bra på de krav på en mer individanpassad undervisning som reses från politiken, allmänheten och forskningen.

Successivt börjar nu också allt fler studier av iPad:ens styrkor och svagheter att publiceras. På forskningssidan så kom det under 2012 en amerikansk doktorsavhandling[1] och några artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Med intresse kastade jag mig över några av dessa, men blev ganska besviken. Avhandlingen studerar ett pilotförsök med iPads i ett amerikanskt skoldistrikt. Den är metodiskt oantastlig men den empiriska basen utgörs av 41 deltagare – administratörer, IT-pedagoger och ”lärarutbildare” (personer ansvariga för stöd och kompetensutveckling av lärare).  Resultaten är i huvudsak positiva men nyttan av studien (för svenskt vidkommande) begränsat. Lite mer intressant är en artikel om ett pilotprojekt i skolmiljö som presenterades i december Chou: Case Study. Återigen är omfattningen liten – det gäller geografiundervisning i ”ninth grade” (dvs med elever som är 14-15 år). Fyra klassrum utrustades med klassuppsättningar med iPads. Fyra lärare och sammanlagt ca 120 elever ingick i studien. Resultaten känns igen från andra iPad-studier men också från studier av införande av bärbara datorer: det är enklare för läraren att introducera mer elevaktiva arbetsformer, eleverna blir mer engagerade i ämnet, de lägger mer tid på sina skoluppgifter och de förbättrar sin digitala kompetens. Samtidigt finns det risker fr.a. att bli distraherad av irrelevanta appar, spel och webbsidor. Det behövs både självdisciplin hos eleverna och en tydlig ledning från läraren för att lektionerna ska bli lyckade.

Intressantare än dessa studier är en utvärdering av iPads i skotska skolor som genomförts av University of Hull. Den omfattar 365 elever i åtta skolor spridda över Skottland. Eleverna tycks vara mellan 8-9 år och upp till 12-13 år. De allra flesta hade tillgång till en egen iPad som de dessutom vanligen fick ta med hem efter skolan. Studien omfattar perioden mars-juni 2012. Forskarna konstaterar bl.a. att:

  • det personliga ”ägandet” av enheten var en avgörande framgångsfaktor som ökade motivationen och intresset för skolarbetet. Det gjorde eleverna mer självständiga och fick dem att ta större ansvar för sitt eget lärande. Det tycks också som att det faktum att eleverna själva disponerade sin iPad ökade det ämnesövergripande arbetet.
  • det personliga ”ägarskapet” gjorde också att både lärare och elever tog till sig tekniken snabbt och entusiastiskt. Det motstånd som vanligen infinner sig när man inför ny teknik var betydigt lägre. Avsevärt mindre utbildning krävdes för att lärarna skulle kunna hantera tekniken. Vissa skolor har kommit fram till att man istället för att ersätta uttjänta datorer, i framtiden kommer att köpa iPads.
  • lärarna menade att tillgången till tekniken och till nätet ökade deras möjligheter att variera arbetet i klassrummet och uppmuntrade dem själva till att hitta nya och alternativa sätt att arbeta.
  • Lärarnas syn på sig själva och sin roll förändrades. De noterade att samarbetet ökat både mellan eleverna och mellan lärarna, de upptäckte att eleverna hjälper varandra mer, fler elever kunde uttrycka sin kreativitet, vara med och bedöma andra elevers arbete och i gruppdiskussioner, klasslärarna menade att verktyget stöder alla elever oavsett vilken nivå de befinner sig och med iPads kunde lärarna ge mer avancerade och större hemuppgifter till eleverna och ge eleverna bättre återkoppling på deras lärande.
  • även föräldrarna tycks ha blivit mer engagerade när eleverna fick ta med sin iPad hem. Av de föräldrar som besvarade föräldraenkäten var en överväldigande majoritet positiva till försöket med iPads, de tyckte försöket varit värdefullt för deras barn och gett barnen en mer positiv attityd till skolan, de menade att det var lättare att få barnen att göra sina hemuppgifter och att få dem att berätta om vad som händer under skoldagen.

Den kanadensiska delstaten Alberta har också sammanfattat sina initiala erfarenheter. De ligger helt i linje med resultaten från Skottland. Den största skillnaden är att Albertarapporten är mer tydlig i de begränsningar man upplever med iPads – framför allt att Apples hårda patentskydd emellanåt gör verktygen och innehållet svårhanterbara.

Sammantaget börjar nu en bild växa fram som bygger på både mindre pilotförsök och lite mer omfattande studier från olika delar av världen. Som framgått är bilden övervägande positiv. Resultaten ligger i linje med vad forskningen säger om införande av en dator per elev, men resultaten tycks komma snabbare och vara starkare. Motståndet och tekniktrösklarna tycks också vara lägre.

Även om flera av iPad-studierna implicit jämför surfplattan med bärbara datorer så saknas ännu explicita jämförelser. Sådana vore mycket intressanta att se. Likaså vore det spännande att läsa direkta jämförelser mellan iPads och andra surfplattor. Med tiden minskar sannolikt Apples teknikförsprång vilket kommer att möjliggöra sådana jämförelser.



[1] Moore, Alyssa (2012): Piloting the iPad: A Case Study Evaluation in a K-12 School District. UMI Number: 3541883. Wilmington University August 2012

Stockholmssatsning på iPad stor men inte störst

Som framgår av kommentar från Ove Lidström, Apple, till min förra bloggpost är satsningen i Stockholm på iPads i skolan inte den största. Det visade sig snabbt att frågetecknet i rubriken var motiverat. Ove skriver att det finns flera satsningar som är av samma dignitet eller större. Tack Ove för informationen.

Man kan bara hoppas att andra myndigheter (utöver Stockholms stad) också tänker på vikten av att följa upp och utvärdera sina satsningar – hur ska vi annars kunna bygga någon kunskap om vad som fungerar och inte? Om alla som lägger mångmiljonbelopp på att köpa hårdvara åtminstone avsatte 2-3 procent av dessa belopp till utvärderingar, så skulle vi snart ha betydligt bättre kunskap.

Utvärdering påbörjad av världens största(?) iPad-satsning

Under våren 2012 påbörjade utbildningsförvaltningen i Stockholm ett projekt med iPads i skolan. Hittills har 13 skolor fått dela på totalt 2 300 iPads till en kostnad om ca 10 miljoner kronor. Jag har fått i uppdrag att utvärdera satsningen som smög igång i våras men tar full fart nu under läsåret 2012/13. I fredags träffades för första gången samtliga 13 skolor.

Vid en första genomgång av existerande utvärderingar på nätet har jag hittat 10-15 utvärderingsstudier, men inget projekt eller satsning i samma storleksordning som Stockholms. Vanligen är det betydligt mindre projekt som utvärderas, se t.ex. härhär och här. För någon vecka sedan har Utbildningsnämnden beslutat att satsa ytterligare ca 7 miljoner på fler iPads. Det gör sannolikt Stockholms satsning till den största i världen just nu.

Skolorna har själva fått ansöka om att medverka i satsningen och motivera vad de vill göra. Som framgår av listan här nedanför innehåller de 13 första skolornas förslag ett brett spektrum av projekt:

  • Särskoleverksamhet (Ärvingeskolan)
  • Flipped classroom (Ross Tensta gymnasium och Norra Real i samverkan)
  • Individualiserad undervisning (Sjöängsskolan)
  • Elever i behov av särskilt stöd (Flera skolor)
  • Appar för förskola och fritidshemsverksamhet (Barn- och fritidsprogrammet på Farsta gymnasium)
  • Stöd för hemspråk (Ärvingeskolan)
  • Att skriva sig till läsning (Skarpabyskolan, Husbygårdsskolan)
  • Stöd för nyanlända elever (Husbygårdsskolan)
  • Miljöperspektivet (Johannes skola)
  • Stöd för elever gällande dokumentation av det dagliga arbetet (Vinstaskolan)
  • Öka elevernas motivation (Höglandsskolan, Husbygårdsskolan)
  • Ämnesövergripande och projektinriktat arbetssätt samt tillgång till it-stöd för alla elever. (Brännkyrka gymnasium)
  • Musikundervisning (Elinsborgsskolan)

Både grundskolor och gymnasieskolor är inblandade. Utvärderingen ska svara på tre grundläggande frågor:

  1. I vilka lärsituationer kan iPad användas med framgång?
  2. När kan en iPad ersätta en bärbar dator?
  3. Kan iPads öka elevernas motivation att lära?

Det är med andra ord inte en neutral utvärdering utan den utgår från den situation som Stockholms skolor befinner sig i. Utvärderingen pågår fram till juni 2013. Det känns spännande att få vara med i denna unika satsning.