Tag Archives: JRC

Vad betyder blockchain-tekniken för utbildningssektorn?

Det har kommit en rykande färsk rapport från EU:s forskningsorgan JRC som diskuterar vad blockkedjetekniken kan komma att betyda för utbildningssektorn. Vanligen hör man talas om denna relativt nya teknik i relation till den virtuella valutan Bitcoin. Men det är en teknik som möjliggör att man automatiskt och säkert kan verifiera vem man gör transaktioner med på andra sidan och att transaktionens innehåll och process genomförs enligt avtal. Du hittar bättre förklaringar av tekniken här och här. Blockchain-tekniken antas komma att förändra bankväsendet i grunden eftersom den tar bort behovet av mellanhänder (som bankerna ofta är i transaktioner).

Vad betyder då detta för utbildningssektorn? I korthet kan man säga att det ger ytterligare bevis för att utbildningsinstitutionerna (i första hand universitet och yrkesutbildningsinstitutioner) på allvar utmanas, att deras nuvarande roll är på väg att i grunden förändras och att individer får allt större makt över sin egen utbildning. Vi kommer på sikt kunna ha våra egna livslånga portfolios där vi samlar våra arbetsprover och utbildningsprestationer som genomförts både i formell och informell utbildning. Arbetsgivare eller liknande aktörer kommer utan inblandning av tredje part kunna verifiera riktigheten i uppgifterna.

I rapporten sammanfattar man att ”Blockchain-teknik förväntas störa alla verksamhetsområden som grundas på tidsstämplad registrering av äganderätt.” Inom utbildningssektorn kan det till exempel handla om tilldelning av kvalifikationer eller examina, licensiering och ackreditering, hantering av studentdata, immateriell förvaltning (copyright eller motsvarande) och betalningar. I en bild sammanfattas vilka typer av transaktioner och därmed institutioner som kan tänkas att påverkas:

Från ett socialt perspektiv erbjuder blockchain-tekniken betydande nya möjligheter. I synnerhet kan överflyttning av data till blockchain möjliggöra:

  • Suveränitet och egen kontroll, det vill säga att användarna ömsesidigt kan identifiera sig och samtidigt upprätthålla kontroll över lagring och hantering av sina personuppgifter;
  • Förtroende, det vill säga att den tekniska infrastrukturen ger människor tillräckligt förtroende för de transaktioner som ska genomföras som betalningar eller utfärdande av certifikat;
  • Transparens och proveniens, det vill säga att användare kan genomföra transaktioner i förtroende om att varje part har kapacitet att ingå den transaktionen;
  • Oföränderlighet, det vill säga att data som skrivs in och lagras permanent, saknar möjlighet till modifiering – de är oföränderliga;
  • Reducering av mellanhänder, det vill säga att tekniken tar bort behovet av en central kontrollmyndighet som hanterar transaktioner eller håller register;
  • Samarbete, det vill säga att parterna kan handla direkt med varandra utan behov av medling av tredje part.

Även om vi bara är i startblocken när det gäller att använda tekniken inom utbildningssektorn så beskriver rapporten några exempel där den används (som vid Open University i England, MIT och University of Nicosia).

De användningsområden som lyfts fram som de som snabbast kommer att påverkas är:

  • Behovet att hålla pappersarkiv för betyg, certifikat och liknande. Alla typer av sådana arkiv kan tas bort och uppgifterna kan tryggt och säkert lagras med hjälp av blockchain istället. Mer avancerade implementeringar skulle också kunna användas till att automatisera tilldelning, erkännandet och överföringen av betyg, eller till och med att lagra och verifiera en portfolio av formella och icke-formella prestationer genom livslångt lärande.
  • Blockchain-teknik gör det möjligt för användarna att automatiskt kunna verifiera giltigheten av ett betyg eller certifikat direkt mot blockchain, utan att behöva kontakta den organisation som ursprungligen utfärdade dem. Således kommer det sannolikt att ta bort behovet av utbildningsorganisationer att validera examensuppgifter. Tekniken kan också användas inom immaterialrätten, till exempel för att spåra den första publiceringen av en artikel eller ett citat, utan att en central myndighet behöver hantera dessa databaser. Detta möjliggör till exempel att man automatiskt kan spåra användningen och återanvändningen av öppna digitala lärresurser (open educational resources).
  • Blockchain-teknikens förmåga att skapa datahanteringsstrukturer där användare har ökat ägande och kontroll över sina egna data kan väsentligt minska utbildningsorganisationernas kostnader för datahantering, liksom deras exponering för ansvar som härrör från problem med datahantering. Å andra sidan inskar också utbildningsorganisationernas betydelse i detta avseende.
  • Slutligen menar rapporten att blockchain-baserade kryptovalutor sannolikt kommer att användas till att underlätta betalningar inom och mellan utbildningsinstitutioner. Möjligheten att skapa anpassade kryptovalutor skulle kunna användas inom utbildningssystem som bygger på stipendier och vouchersystem.

LIKA eller SELFIE?

Nu kommer ett nytt självvärderingsinstrument från SKL, en uppdaterad version av LIKA. Visst behöver kommuner och skolor ett instrument för att värdera var man står och hur man bör prioritera för att komma vidare i utvecklingsarbetet. Men varför lägger SKL resurser på att uppdatera LIKA nu när det kommer en forskningsbaserat och genomtestat instrument från EU:s forskningscenter JRC om några månader? SELFIE kommer att publiceras i början av nästa år. Arbetet med SELFIE har pågått i ett par år och nu pågår sluttestningen. Den sker i över 650 skolor i 14 länder, totalt omkring 30-40 000 svar. Jag vet inte exakt hur många svar LIKA fått in, men jag tvivlar på att det är i närheten av vad SELFIE har (och då är vi fortfarande i utvecklingsfasen!).

Det är obegripligt varför man inte vill använda detta instrument som i kvalitet är vida överlägset dels eftersom det är oerhört mycket mer forskningsbaserat och dels för att poolen av skolor att jämföra sig med, blir så oerhört mycket större.

SELFIE skulle inte tvinga in svenska skolor i ett europeiskt ramverk som inte passar svenska skolor. Det kommer ha vissa delar som är lika för alla, men andra delar där man som land kan lägga till egna frågor. Det kommer överlåtas på de enskilda medlemsländerna att stå för översättningskostnaderna, så vi får verkligen hoppas att det finns någon svensk myndighet eller organisation som är beredd att stå för den utgiften. Håll utkik efter SELFIE!