Tag Archives: learning analytics

Vad betyder AI för ekonomer, jurister och samhällsvetare?

Det danska fackförbundet Djøf (som ungefär motsvarar det svenska JUSEK) organiserar jurister, ekonomer, ledare med flera. De har i samarbete Copenhagen Institute for Future Studies tagit fram en intressant rapport om hur medlemmarnas framtida arbetsmarknad kommer att se ut. Du hittar rapporten här.

Det är tre tunga trender man lyfter fram och diskuterar:

  • Automatiseringen av ”djøf-arbete”
  • Frilansekonomin
  • Medarbetares motivation

Automatiseringen har i huvudsak tre konsekvenser: den innebär att arbetsuppgifter försvinner, att arbetsuppgifter kan fördjupas och göras mer kvalitativa samt att arbetsuppgifter som tidigare inte var möjliga nu kan utföras. I Sverige ser vi förändringen dels i att juristbiträden liksom bokföringspersonal har allt svårare att hitta jobb, samtidigt som mer kvalificerade mänskliga tjänster fortfarande efterfrågas. Flera juristfirmor i Sverige (som VQ, Lawline och Avtal24) annonserar nu att de snabbar upp och förbilligar sina tjänster genom att ta in AI.

I rapporten beskrivs förändringen bland annat så att ekonomer, jurister och samhällsvetare kommer att beröras av självlärande system (machine learning och deep learning) och Big data som antas påverka genom beslutsstödsystem och stöd för kreativa processer, blockkedjetekniken kommer att påverka finansiella transaktioner, avtal och avtalsprocesser samt kontrakt, naturlig språkbehandling där maskinöversättning av både text och tal underlättar och påskyndar kommunikation över gränser.

Frilansekonomin innebär att allt färre har ett fast jobb. Istället hoppar man mellan uppdrag som man hittar till exempel via tjänster som Upwork, Experfy eller Legalzoom som knyter samman efterfrågan på tjänster med utbud. Enligt rapporten är redan idag 20 – 30 % av arbetskraften i USA och EU-15, det vill säga mer än 160 miljoner individer, frilansarbetare (en uppgift de hämtat från McKinsey Global Institute). Vidare refererar den en undersökning bland 7 000 VD:ar i 130 länder som säger att de kommer att använda frilansare (som ofta jobbar på distans) ”i större grad” eller ”i mycket större grad” kommande 3-5 år. För allt fler blir arbetet en jakt efter korta uppdrag istället för en trygg men tråkig anställning. Det kan för många bli en tuff utmaning och risken för framväxten ett akademiskt prekariat lyft också fram.

Den tredje aspekten som beskrivs är motivationsfrågan. Bakgrunden här är att välmotiverade medarbetare är mycket mera produktiva, vilket inte bara är en floskel utan backas upp av en metaanalys av ett antal stora studier. Rapporten beskriver att allt fler kommer att arbeta sida vid sida med frilansare, anställda med korttidskontrakt och virtuella arbetstagare. Till det kommer ökade tendenser till snabba jobbyten även för den som är anställd, ett ökat antal äldre som jobbar kvar efter pensionen och en mer mångkulturell arbetsmarknad. I denna snabbt föränderliga miljö blir det en utmaning för företag och offentlig sektor att skapa välmotiverade och välfungerande arbetsplatser, samtidigt som det kommer ställa stora krav på personerna som ska verka på denna arbetsmarknad.

I vanlig ordning avslutar Copenhagen Institute för Future Studies sina analyser med några scenarier som sammanfattas i följande bild:

  • I scenario A. kan vissa dra nytta av de stora möjligheter som skapas medan andra inte förmår detta, vilket skulle skapa stora spänningar i relativt jämställda samhällen som de nordiska.
  • Scenario B är det mest positiva genom att där lyckas samhället både tillvarata de tekniska möjligheterna samtidigt som den största delen av befolkningen får nytta av utvecklingen.
  • I scenario C. kan fler följa med i samhällsutvecklingen men detta mest på grund av en långsam utveckling och frågan är hur ett sådant samhälle utvecklas ekonomiskt över sikt.
  • I det dystraste scenariot D. skapas ett fragmentiserat och sannolikt ganska konfliktfyllt samhälle där några få kan dr nytta av teknikutvecklingen men där de flesta istället fruktar den. Polarisering och bristande teknisk och ekonomisk utveckling följer.

Jag hoppas att likartade diskussioner och arbeten som i Danmark pågår inom den svenska fackföreningsrörelsen liksom inom politiken. För utbildningsväsendets del är det tydligt att vi behöver rusta den unga generationen för en spännande men krävande framtid.

Mikrolärande – en trend i tiden

Micro learning, eller på svenska mikrolärande, är ett begrepp som man stöter på allt oftare nuförtiden. Precis som det låter så handlar det vanligen om små bitar av lärande. Det kan antingen vara större kurser eller liknande som har delats upp i mindre bitar eller att bitarna är små redan från början. Fördelarna med mikrolärande är många, inte minst i det informella lärandet. Ett skäl till att mikrolärande är så populärt är nog att vi tar till oss allt mer innehåll via mobilen. Man kan till exempel ägna 20 minuter åt dagen med till exempel Duolingo eller liknande tjänst för att lära sig spanska inför semesterresan. Men man kan också leta upp korta instruktionsfilmer på Youtube för hur man vinterställer utombordaren, bakar surdegsbröd eller använder en ny app i sin undervisning.

Du kan läsa mer om teorin bakom mikrolärande här. Men som Alexander Salas påpekar, det är inte alltid som mikrolärande passar. När det handlar om komplexa kompetenser eller beteenden, så behövs andra metoder. Som vanligt gäller det att se i vilket sammanhang en metod fungerar och i vilka den inte gör det.

Global Sentiments Report 2017, som utges av en brittisk utbildningskonsult, lyfter fram mikrolärande som en av de hetaste trenderna just nu. Det är ett viktigt led i att kunna göra lärandet än mer individuellt anpassat. Open University’s Trends in Learning 2017, beskriver hur ”analytics for learning”, det vill säga att man använder datadriven analys för att kunna föreslå vad individen ska lära sig härnäst för att bäst uppnå sitt mål, har mikrolärandet som en viktig ingrediens. Det finns oerhört mycket innehåll på nätet i form av små innehållsbitar (text, bild video, podd) som kan blandas på olika sätt för att passa olika personers behov.

Spanska utbildningsdepartementet upptäckte att de, liksom så många andra, hade stora avhopp från sina MOOCS (Massiv Open Online Courses) som de till stora kostnader tagit fram för att ge spanska lärare kompetensutveckling. Så man lade om produktionen och gör nu istället NOOCS (Nano Open Online Courses) där varje liten del tar någon timme att arbeta sig igenom jämfört med fleras veckors studier som man tidigare försökte. Där finns även SPOOCS (Self-Paced Open Online Courses) som man alltså läser i sin egen takt och när man själv vill.

Vita Huset förbereder för en framtid med AI

Häromdagen släppte Obama-administrationen en rapport om artificiell intelligens (AI) och hur USA behöver investera i forskning, utveckling och utbildning för att dra nytta av utvecklingen inom AI.

ai-rapport

Man beskriver hur amerikanska flottan tagit fram digitala lärare (digital tutors) som tränar upp it-adminitratörer på några månader – en utbildning som tidigare tog åtminstone ett år. Dessa nya it-administratörer slår erfarna tekniker som jobbat i 7-10 år både i praktisk problemlösning och i teoretiska tester. De har använt motsvarande digitala lärare i arbetsmarknadsinsatser och sannolikheten för att ett välbetalt jobb ökar markant när man haft en digital lärare, jämför med traditionella arbetsmarknadsinsatser.

Men utvecklingen ställer också krav på samhället. Man skriver bl.a. att: ”An AI-enabled world demands a data-literate citizenry that is able to read, use, interpret, and communicate about data, and participate in policy debates about matters affected by AI.”
Länk:

Framtidsscenario om en digital skola

Digitaliseringskommissionen fortsätter att producera intressanta rapporter. I fredags kom ytterligare en,temarapport, kallad Det sociala kontraktet.

Det är en antologi som diskuterar frågeställningar inom flera olika samhällsområden. Vad innebär t.ex. jämlikhet när samhällets insatser för den enskilde i vård, skola och omsorg kan ges på helt nya sätt och i högre grad individualiserat? Vad kan och bör det statliga åtagandet vara och vilka rättigheter och skyldigheter bör den enskilde individen ha?

Ett av kapitlen är skrivet av Carl Heath. Det innehåller både en inledande diskussion om hur man kan göra diskussionen om skolans digitalisering mer konkret och hanterlig genom att skilja mellan tre delar i helheten:

  • digitaliseringen av processer för att organisera utbildning
  • digitaliseringen av undervisning och lärprocesser samt
  • digitaliseringen av den enskilda elevens eller studentens egen miljö.

Vidare beskriver Carl ett framtidsscenario för en digital skola som är både konkret och visionärt. Det är verkligen svårt att skriva meningsfulla texter om en framtid som vi bara kan ana, men Carl lyckas väldigt bra. Texten rekommenderas till läsning!

Norskt forskningscenter om Learning Analytics

I dagarna släpptes nyheten att det norska Kunnskapsdepartementet och Universitetet i Bergen gemensamt satsar 65 miljoner norska kronor över fem år på ett center kallat SLATE (Centre for the Science of Learning & Technology). Man ska bedriva forskning och kunskapsutveckling inom området “læringsanalyse” som är den norska benämningen på learning analytics. Det kommer inte bara att handla om forskning i traditionell skolmiljö utan all typ av lärande är av intresse för centret.

Det är en klok satsning av grannlandet att bygga upp en inhemsk kunskapsbas inom detta växande forskningsfält som sannolikt kommer att ha stor påverkan på hur utbildning och lärande organiseras och genomförs i framtiden. Det är bara att gratulera det norska utbildningsväsendet och det blir spännande att följa deras arbete under de kommande åren, även om det kommer att ske på avstånd.

Hur ser framtiden ut för Learning Analytics?

Enligt den framtidsundersökning som publicerats av LACE-projektet så tycks åsikterna om önskvärdheten av att learning analytics kommer till ökad användning i utbildningssektorn gå starkt isär (se tidigare blogginlägg). Medan de flesta trodde att tekniken kommer att fungera så var det en grupp som menade att forskningsfältet har mycket att tillföra skolan, medan andra var starkt negativa. I undersökningen fick man ta ställning till åtta olika scenarier och rösta för om de var dels sannolika eller osannolika och dels önskvärda eller inte.

feasability

Det framkom också att hanteringen av persondata är en nyckelfråga. Det fanns en stor konsensus kring att en stark ställning för individen och dennes rätt att bestämma vilken data som samlas in och hur den lagras och hanteras är mycket betydelsefullt. Denna fråga antas ha en avgörande inverkan på om learning analytics kommer att bli en accepterad teknik eller inte.

En tredje slutsats är att de som deltog i undersökningen inte vill se att databaserade analyser ersätter läraren. Man vill att läraren även fortsättningsvis ska leda undervisningen och stå för bedömningen.

De svarande fick ange från vilken av tre grupper de kom – från skolan, från högskolan eller från arbetslivet (dvs ej utbildningssektorn). Det fanns vissa skillnader mellan grupperna och personer med koppling till skolan var mer intresserade av att läraren fortsatt får en stark roll medan man, tillsammans med personer från arbetslivet inte trodde att klassrummen år 2025 kommer att vara genomsyrade av dataanalys. Det gjorde däremot en ganska stor del av personerna från högskolan. Skolfolket trodde inte heller att skolan i hög grad kommer att styras baserad på learning analytics inom en tioårsperiod.

Så här såg scenarierna ut i korthet:

  1. År 2025 är klassrummen och den fysiska miljön fullt utrustad med sensorer och utformad för att stödja lärande.
  2. År 2025 har man avancerade sensorer på kroppen som samlar data om t.ex. hållning, uppmärksamhet, vila,  stress, blodsocker och ämnesomsättning för att stödja lärandet.
  3. År 2025 används knappast learning analytics inom utbildningssystemet.
  4. År 2025 så kontrollerar varje individ sina egna data.
  5. År 2025 är learning analytics för det mesta en öppen och fri resurs, precis som öppen källkod.
  6. År 2025, är learning analytics viktiga verktyg för den pedagogiska ledningen. Ett brett utbud av data om elevens beteende används för att generera god kvalitet i realtid och för att ge förutsägelser om sannolikheter för framgång.
  7. År 2025 utförs det mesta av undervisningen av datorer.
  8. År 2025, stöder learning analytics ett självstyrt och självständigt lärande.

Du hittar hela rapporten här.

Trendspaning på BETT

Förra veckan gick året stora utbildningsmässa BETT av stapeln i London. Ett årligt event där en jättelik ”ed tech-mässa” är kärnan som kompletteras av hundratals intressanta seminarier möten. 10 000-tals besökare varav en hel del är skandinaver, mest svenskar. Omöjligt att sammanfatta detta rika utbud men här följer några impressioner från både mässgolvet och de seminarier jag lyssnade på:

1) analytics – datadriven analys från individnivån och uppåt. Allt fler läromedel/lärresurser erbjuder olika former av uppföljning i form av statistik. Vi börjar se möjligheter att koppla samman dessa – än så länge främst på skolnivå men det är bara en tidsfråga innan interoperabiliteten ökat och gör det möjligt att sammanställa data även på kommunnivå och nationell nivå. Kraven på standards och interoperabilitet kommer att öka.

2) flytta fokus från läraren till undervisningen (from the teacher to the teaching). En uppmaning i samma anda är att ”avprivatisera” undervisningen. Här handlar det alltså om att läraren blir er av en lagspelare, att man tar gemensamt ansvar för elevernas lärande och därmed gemensamt utarbetar undervisningsformer, stöd mm som eleven behöver.

3) individualisering och anpassning av läromedlen till individens behov och intresse. Adaptiva läromedel som anpassar både svårighetsgrad men också kontext för exempel mm till den enskilda eleven. Den som bor t.ex. i Kiruna och är intresserad av ishockey eller snowboards får annorlunda exempel i sina matteövningar än den som bor i Malmö och gillar att rida.

4) Liksom tidigare år är det också tydligt att de digitala läromedlen eller lärresurserna i ökande utsträckning lämnar datorskärmen som gränssnitt. Dels växer utbudet av små och stora interaktiva skärmar starkt och dels, vilket är mer intressant, växer det digitala ihop med det analoga. De få projektorer som fanns på mässan satt oftast i taket och lyste på golvet och gjorde om golvet till en interaktiv yta som en spelplan, ”byggarbetsplats” eller liknande. Digitala mätinstrument används för att samla data till NO-undervisningen t.ex. från luften eller ett akvarium, och undervisningen kan handla om att bearbeta och analysera data istället för att hela laborationen går ut på att ta fram själva mätdata. Tanken är alltså att arbeta med konkreta och riktiga data istället för som tidigare ha ett digitalt läromedel som abstrakt illustrerar olika fysikaliska fenomen.

Framtidsvisioner om learning analytics: plus och minus

Vi står precis i början på en spännande utveckling inom det område som kallas learning analytics. Du kan läsa mer om forskningsområdet i tidigare blogginlägg, bl.a. här och här.

digital-388075_640

Men hur kommer denna nya teknik och detta forskningsområde prägla skolan om tio år? Hur påverkas vi av learning analytics år 2025 i positiv och kanske negativ bemärkelse? EU-projektet LACE (Learning Analytics Community Exchange) har tagit fram ett antal tankeväckande scenarier runt detta. Du kan läsa om scenarierna här.

Kommer det bli så att sensorer i möbler och kläder och videokameror på väggarna tillsammans med datorerna ser och registrerar allt eleverna gör – för att se om de förlorar koncentrationen eller missuppfattar något. Eller blir det istället så att utbildningssystemet präglas av individuella lärvägar designade efter varje individs förutsättningar och behov, att forskningen kunnat utveckla betydligt effektivare lärresurser baserade på statistik från tiotusentals tidigare användare. Eller blir det helt annorlunda?

Det finns  möjlighet att tycka till om scenarierna – är de önskvärda eller inte? Är de realistiska eller inte? Vad kan och bör göras för att främja eller stoppa vissa utvecklingstendenser? Ta del av scenarierna och ta chansen att påverka utvecklingen genom att svara på några frågor.

Learning Analytics i Danmark

Inom ramen för LACE-projektet har vi bett några länder som ligger långt fram ifråga om arbete med learning analytics på skolnivå, att skriva en kort bloggpost som beskriver läget. Först ut är Leo Højsholt-Poulsen från det danska utbildningsdepartementet. Ni hittar hans intressanta inlägg här.

Förhoppningsvis kommer inlägg också från Nederländerna i oktober och Norge i november.