Tag Archives: learning analytics

Learning Analytics i Danmark

Inom ramen för LACE-projektet har vi bett några länder som ligger långt fram ifråga om arbete med learning analytics på skolnivå, att skriva en kort bloggpost som beskriver läget. Först ut är Leo Højsholt-Poulsen från det danska utbildningsdepartementet. Ni hittar hans intressanta inlägg här.

Förhoppningsvis kommer inlägg också från Nederländerna i oktober och Norge i november.

Forskningsstöd för aktivt lärande och omvänt klassrum

Sedan i höstas fungerar jag som projektledare för ett Vinnova-stött projekt kallat “Det omvända klassrummet“. Vi har under hösten och vintern genomfört en rad spännande workshops där många lärare med iver jobbat med att utveckla och fördjupa arbetssättet “flipped classroom”. I förra veckan var vi i Kramfors mycket dynamiska gymnasieskola.

KramforsEn grundbult i arbetet är att aktiva elever lär sig mer än de som bara lyssnar passivt. En metastudie av 225 forskningsprojekt visar att jämfört med elever som har “passiv” undervisning så ger aktivt lärande:

  • 55 % färre misslyckades på proven
  • 6 % ökade resultaten
  • Större påverkan än insatser under high school
  • Större inverkan för kvinnor och studenter med särskilda behov inom manligt dominerade ämnen

Ytterligare stöd för att frigöra tid i klassrummet genom att flippa en del av undervisningen kom nu i dagarna. Häromdagen rapporterade SVT om Vetenskapsrådets kartläggning av åtgärder som kan lyfta svensk matematikundervisning:

Det som beskrivs stämmer mycket väl in på vårt projekt. Här är några exempel:
“– Det som fungerar är att de jobbar med ganska svåra matematiska problem, får tänka på dem ordentligt och diskutera dem i grupp. Om barnen är på olika ställen i läroboken och jobbar för sig själva blir det minimalt med tid för lärarna att hjälpa till. Därför måste vi hitta arbetssätt där vi håller ihop klassen, där de kan bygga vidare på varandras sätt att resonera och att läraren driver det mot den matematik man ska lära sig, säger Andreas Ryve, professor i matematikdidaktik vid Mälardalens Högskola, och ansvarig forskare för kartläggningen.”
Detta är en utmärkt sammanfattning av det arbetssätt vi rekommenderar för klassrummet. Att kunna samarbeta om svåra problem kräver också att alla har en gemensam grund att utgå ifrån och där har nätmaterialet en viktig roll.
“- Förutom ämneskompetensen behöver lärarna enligt kartläggningen kunna ställa rätt frågor till eleverna för att förstå vilken nivå de är på”
Formativ bedömning är centralt i vårt projekt och vi jobbar därför både med frågeteknik och med ett effektivt verktygsstöd både för frågor och för återkoppling till klassrummet.
“– Vi måste hitta sätt så att forskare, lärare, läroboksförfattare och förlag tillsammans kan utveckla läromedel som är anpassade till svenska förhållanden och tydligt forskningsbaserade.
– Om vi nu ska hjälpa barnen att utveckla de här förmågorna måste vi ha sådan typ av undervisning där läraren tar en mycket mer aktiv roll och då behövs den här typen av stöd, säger Andreas Ryve.”
Detta är den utmaning vi antar tillsammans!

Att mäta känslor med Learning Analytics

Det finns en stabil forskningsbas för att påstå att känslor påverkar lärande. Även om läraren i klassrummet sannolikt är ytterst medveten om känslornas betydelse för elevernas inlärning så bortser forskningen inte sällan från denna fråga. Det gäller inte minst forskningen runt nätbaserat lärande. Detta trots att det sannolikt skulle vara mycket betydelsefullt att kunna mäta och förstå känslor för att kunna anpassa t.ex. digitala lärmiljöer efter elevers känslostämningar och därmed förbättra deras chanser till inlärning.

Inom LACE-projektets första litteratur- eller forskningsanalys granskas nu frågan om man med hjälp av Learning Analytics kan fånga elevers känslor (du hittar studien här). Ett hundratal studier analyseras.

Det är ur många aspekter en svår och känslig fråga. Ur ett forskningsperspektiv reser den ett antal kunskapsteoretiska, ontologiska och praktiska frågor samtidigt som det ur ett mer vardagligt perspektiv väcker frågor t.ex. om den personliga integriteten. Så i många avseenden ger sig denna första forskningssammanställning rakt in i pudelns kärna när det gäller Learning Analytics.

Studien undersöker hur man kan mäta och förstå känslor dels ur existerande data och dels ur nya data. Vad gäller existerande data (det kan gälla tidigare skrivna texter, tidigare diskussioner som spelats in eller videoinspelningar av elever som samarbetar m.m.) så undersöker man tre metoder, nämligen innehållsanalys, bearbetning av naturligt tal eller identifiering av beteendeidentifikatorer (som kan gälla ansiktsuttryck och gester eller användning av emoticons eller liknande). Som tabellen nedan visar så finns det ett antal studier som beskriver ett antal sätt att med dessa metoder fånga elevers känslor.

Tabell 1

Därefter går man vidare för att se om det finns studier som beskriver möjligheter att i realtid eller med lätt fördröjning fånga och förstå elevers känslor. Här undersöks fyra olika metoder, nämligen kvantitativa instrument, kvalitativa metoder, ordmoln och intelligenta handledningssystem. Även här återfinns ett antal studier som beskriver olika möjliga tillvägagångssätt (se tabell 2).

Tabell 2

Avslutningsvis kan man alltså konstatera att även om instrumenten än så länge är en aning trubbiga, så är de inte så klumpiga som man kanske skulle tro när det gäller att fånga elevers känslouttryck. Svårare är nog att förstå vad känslorna står för och hur de påverkar elevernas lärande. Ännu kan maskinerna inte läsa mellan raderna, förstå humor eller ironi. Så ytterligare ett tag framåt gäller nog att försöka använda många olika metoder och instrument för att fånga känslor (eftersom instrumenten tycks olika anpassade för olika typer av känsloyttringar) och inte minst att vara försiktig i sin tolkning och användning av de data man får fram.

Med det är en spännande värld av möjligheter som håller på att öppna sig och som på sikt kommer att förändra hur vi ser på undervisning och lärande.

Innovating Pedagogy 2014 – en spännande pedagogisk framsyn

Många känner till de tekniska framsyner som publiceras årligen av New Media Consortium under namnet Horizon Report. Den finns i olika utgåvor som den årliga rapporten och nu senast en europeisk version. I början av nästa år kommer en skandinavisk rapport att publiceras. Men brittiska Open University ger ut en egen och mer pedagogiskt inriktad samtids- och framtidsrapport, kallad Innovating Pedagogy. I dagarna utkom årets utgåva, den tredje i ordningen.

Den skiljer sig från Horizon-rapporterna genom att ha större fokus på teknikstödda pedagogiska trender som just nu eller inom den närmaste framtiden sannolikt kommer att prägla utbildningssektorn. Som vanligt i den här sortens internationella rapporter så är somligt helt nytt för oss, annat redan välkänt.

Här är årets tio trender, där de första två återkommer från förra året. Tanken är att ju längre ner på listan desto längre tid till dess trenden eller fenomenet antas påverka oss.

  1. MOOCS – Massive Open Online Courses är ingen nyhet och i Gartners Educational Hype Cycle är de på väg ner från den värsta hypen för något år sedan. Men fokus har skiftat en del och handlar diskussionen mycket om hur MOOCS påverkar och förändrar våra högskolesystem. Tidiga MOOCs byggde framför allt på att de lärande kopplades samman och lärde av och med varandra, så kallad ”connectivism”. Men när de stora universitetsföretagen kom in i bilden skapades istället kurser som i huvudsak byggde på ”instructivism”, det vill säga gammaldags föreläsningar i ny tappning. Men i pedagogiskt hänseende är MOOCS styrka just den sociala lärandeeffekten där internet fortfarande kan spela en oerhört viktig roll. Konnektivismen är sannolikt här för att stanna.
  2. Learning design informed by analytics – handlar om att använda learning analytics för att utveckla och förbättra elevernas möjligheter att lära. I digitala sammanhang är möjligt att samla massiva mängder med data. Samtidigt finns det en risk att vi samlar de data som är enkla att hitta och styrs av dem snarare än de data som är relevanta. Trenden handlar om att allt fler institutioner kommer att samla allt mer användardata och nu gäller det att få till en moraliskt och pedagogiskt medveten diskussion om vilka data vi bör samla in och hur dessa data ska tolkas och hjälpa oss att utveckla våra utbildningssystem.
  3. Flipped classroom – fenomenet kräver ingen introduktion i Sverige utan är redan väl etablerat här. I rapporten diskuteras dess för- och nackdelar. Det finns en viss kritik som lyfter risken med att flytta viktiga delar av skolarbetet till hemmet eller utanför skoltid (jämför läxdebatten). Man undrar också om det finns en nyhetens behag-effekt som med tiden kommer att minska metodens effektivitet. Men slutsatsen är ändå att metoden ökar effektiviteten och elevernas engagemang under lektionstid vilket bevisligen är positivt för inlärningen.
  4. Bring your own devices (BYOD) – kräver inte heller någon förklaring. Här diskuteras hur BYOD påverkar lärarens roll. Å ena sidan kan det faktum att eleverna har olika digitala verktyg innebära att dessa kanske kan komplettera varandra (någon kan filma, en annan har ett bra tangentbord, en tredje kanske har termometer, accelerometer eller liknande instrument i sin telefon). Trenden förstärker den förändrade lärarrollen mot handledare och manager istället för föreläsare. Men den kan också förstärka socioekonomiska skillnader i klassen och risker för att elever missbrukar sina verktyg innanför skolans ramar. Slutsatsen är att fenomenet skapar pedagogiska möjligheter men ställer nya och stora krav både på läraren och skolan.
  5. Learning to learn – i den svenska utbildningsdebattens ankdamm har inte den stora internationella förändringen bort från ämneskunskaper och mot nya och ofta bredare kompetenser slagit igenom (se tidigare inlägg här och här). I begreppet ”learning to learn” är framgång inte kopplad till det specifika innehållet utan till personens utveckling som elev, så att när man ställs inför situationer i framtiden ska man ha personlig kapacitet att hitta nya metoder eller färsk information och kunna använda detta. I sammanhanget pratar man om ”double-loop learning” som innebär att den lärande inte bara funderar över snabba strategier för att lösa ett visst problem utan också varför man behöver lära sig detta. I den snabbt föränderliga verklighet som vi lever kommer vi alla, i yrkesliv och privatliv, att behöva lära om och lära nytt många gånger. Därför är denna kompetens oerhört viktig.
  6. Dynamic assessment – handlar om att ge individuell återkoppling ifråga om den lärandes potential snarare än vad personen just lärt sig. Det handlar om att identifiera individuella hinder och svårigheter som den lärande behöver bemästra för att utvecklas. Synsättet anses speciellt värdefullt för att kunna utveckla framtidskompetenser som t.ex. problemlösande förmåga, ledarskap, beslutsfattande och kreativitet. Det finns olika metoder för dynamisk kunskapsutvärdering som tester före och efter en insats, eller att lärare och elev gemensamt löser en uppgift där läraren ger vägledning åt eleven under processen.
  7. Event-based learning – känner vi igen från temaveckor eller liknande i den svenska skolan. Med teknikens hjälp kan dessa numera enkelt bli nationella eller europeiska händelser där man använder andras arbete som inspiration. Det kan gälla FN-dagen, Operation Dagsverke eller på senare tid Makers events.
  8. Learning through storytelling – här ställs narrativ eller berättelser i centrum som en metod i lärandet. Flera olika metoder beskrivs där kärnan är att man gemensamt bygger en berättelse vilket ger möjlighet för den lärande att engagera sig i en fråga under längre tid, att strukturera sitt lärande och utveckla och vidga sin förståelse kring ett ämne. För att visa att metoden är tillämplig inom alla ämnen och utbildningar ges exempel från en sjuksköterskeutbildning där man framgångsrikt använt berättandebaserat lärande.
  9. Threshold concepts – som direktöversatt blir tröskelbegrepp. Det handlar om att det finns ett antal grundläggande begrepp som kan vara svåra att ta till sig men som är grundläggande för en djupare förståelse. Tröskelbegrepp delar vanligen en eller flera av följande egenskaper. De är: transformativa, vilket innebär att de förändrar en elevs förståelse av ett ämne; irreversibla, när man en gång lärt sig dem är de svåra att glömma; integrativa det vill säga att de visar på olika typer av samband; avgränsande på så sätt att de tillsammans med andra tröskelbegrepp beskriver gränserna för ett ämne; svåra och ofta icke-intuitiva. Rapporten menar att det finns en växande debatt om att man bör försöka uppmärksamma och lägga större tonvikt vid denna typ av begrepp för att ge fler elever möjlighet att komma vidare i sin förståelse i olika skolämnen.
  10. Bricolage – är lärande genom att arbeta, bygga och mixtra med välkända prylar och material på ett lekfullt sätt. På samma sätt som barn bygger slott i sanden eller hus av gamla äggkartonger kan lekfulla processer där man prövar sig fram med det som finns tillgängligt i form av teknik, kunskap och teori med mera leda till innovationer inom många olika områden. Ett exempel som ges är hur Tim Berners Lee mixtrar och testar sig fram till det som sedan blir World Wide Web. Rapportförfattarna menar att på samma sätt kan nya pedagogiska landvinningar skapas framöver.

Som framgår är somligt nytt och intressant medan annat knappast känns banbrytande ur svenskt perspektiv. Men översyner av detta slag ger en god bild av hur den pedagogiska diskussionen ser ut i andra länder än vårt eget.

MOOCs och Learning Analytics

I förra veckan arrangerade Chalmers universitetsbibliotek ett intressant seminarium  om MOOCs och Learning Analytics. Det föranledde följande reflektioner (som redan publicerats på LACE blogg)

On Wednesday September 24 Chalmers University of Technology in Gothenburg, Sweden, organized a one-day conference on MOOCs and Learning Analytics. About 80 people from all over Sweden attended. MOOCs have had a slow start in Sweden and the idea was to get inspiration from other countries who are more advanced, discuss the pro’s and con’s of MOOCs and to look closer at the role of Learning Analytics in MOOCs.

Willem van Valkenburg from Delft University described how they started a few years ago and already in their first five MOOCs they had between 15.000-57.000 participants. Now there are some 300 MOOCs developed by Delft. He also explained some of the thinking behind the business model they use. The idea is to attract new students by the MOOCs, have them enrolled in courses which for some of them ends up in taking a full programme at Delft. Another idea is to reuse content developed for the MOOCs as blended learning in the ordinary courses.

Representatives from Karolinska Institutet, Chalmers and Lund University described how they are working to set up MOOCs, the opportunities they see and the challenges they meet. Since higher education in Sweden is for free and universities are not allowed to use their state grants to develop materials and courses which are not really intended for their own students, the financial issue is by far the most pressing one. But, as in Delft, they had a good understanding of the possibility to reuse materials created for the MOOCs in their regular courses.

Paul-Olivier Dehaye, from University of Zürich, gave some most interesting insights into what is new with MOOCs and what is not. You can find his slides here. He bridged the issue of MOOCs and Learning Analytics by discussing different business models, or monetization models, for MOOCs. He differentiated between ten models where, in several of them, the student is the product – e.g. the learning data from the student is of high value to companies (and/or educational institutions). But he also pointed at a business model which turns the focus away from student data. Instead the content resulting from the work of the student is the product. Duolingo is one example, where students translate pieces of texts (news or other items) as a part of their learning another language. The translations can then be sold and finance the development of Duolingo. In other cases the method of citizen science is used. Citizen science is also known as crowd science, crowd-sourced science, civic science, or networked science is scientific research conducted, in whole or in part, by amateur or nonprofessional scientists, often by crowdsourcing and crowdfunding.

I had the task to introduce the concept of Learning Analytics and the LACE project. It fitted well into the overall theme since the learning environments of MOOCs are well suited for collecting all sorts of student data. Other speakers, such as Ebba Ossian-Nilsson from University of Lund when talking about quality issues in MOOCs, also mentioned LACE as an important initiative for the European educational community.

LACE – nytt EU-projekt om Learning Analytics

För en dryg vecka sedan hade projektet LACE uppstartsmöte. Projektet syftar till att höja intresset för och kunskapen om användning av data i stor skala i lärandesyfte inom skola, högskola och arbetsliv. Projektet kommer att pågå i 2,5 år och Skolverket är ansvarigt för den del som handlar om skola. Läs mer om projektet här. Jag har fått förmånen att tillsammans med Peter Karlberg medverka i projektet under Skolverkets hatt.

I uppdraget ingår att kartlägga vad som pågår ifråga om utvecklingsprojekt, forskning mm inom eller med relevans för skolsektorn i hela Europa. Vi kommer att delta i och arrangera seminarier och workshops samt sprida information på annat sätt för att höja kunskapsnivån i denna viktiga framtidsfråga.

För att hitta projekt och initiativ inom detta område behöver vi hjälp – så känner du till någon eller något av relevans för vårt uppdrag är vi tacksamma om du tipsar oss!

För den som vill ha en kortfattad introduktion till Learning Analytics finns här en introduktion till ämnet.

Learning Analytics på norska – och svenska?

Det norska Sentret for IKT i utdanningen höll idag ett seminarium om Learning Analytics. Intresset för Learning Analytics stiger, men fortfarande är det få länder (om något) som tagit ett samlat grepp om frågan. Eftersom det finns en så stor ekonomisk potential i denna “teknik” är det risk att en kommersiell logik kommer att styra utvecklingen. Dessutom sannolikt en amerikansk kommersiell logik. Det finns därför skäl att fundera över om man kan samla nationella aktörer till en gemensam kraftansträngning.

Min vän och kollega Øystein Johannessen höll en appell för ett samlat norskt grepp om frågan. Här är hans bilder. Vi skulle behöva en motsvarande samling av myndigheter, kommersiella aktörer, forskare med flera även i Sverige. Kanske en fråga för det nationella samverkansforumet för it i skolan?

Omvärldsspaning – att mäta kompetenser med nya verktyg

I DiU:s senaste nummer finns en ny artikel om att mäta kompetenser med nya verktyg.

Utvecklingen mot Learning Analytics belyser tre viktiga utbildningspolitiska frågor. Den första avser hur man kan utbilda och stödja lärarna i den omställning av lärarrollen som teknikutvecklingen påskyndar. Den andra rör de etiska frågorna kopplade till en ökad insamling av data om enskilda individer och hur detta ska kunna hanteras på ett rättssäkert och moraliskt godtagbart sätt. Den tredje handlar om de ökade möjligheterna att bejaka den utbildningspolitiska förskjutningen mot kompetenser som efterfrågas i arbetslivet, att se över regelsystem för kunskapstester, inte minst nationella prov.

De flesta länder har tagit det första steget och vissa börjar undersöka steg två. Danmark har sedan några år påbörjat datorbaserade examensprov där man tillåts använda internet vid provtillfället. Sverige ligger tyvärr efter och har inte ens tagit det första steget. Istället borrar vi oss allt djupare ner i den traditionella testkulturen med kostsamma nationella prov i allt fler ämnen och årskurser.

Artikeln är en utveckling av min tidigare bloggpost.