Tag Archives: m-learning

Varför leder förbud för mobiltelefoner till högre resultat?

För några dagar sedan rapporterade brittiska Guardian om en forskningsstudie som visar att 16-åriga elevers resultat ökar med i genomsnitt 6,4 procent om mobiltelefoner förbjuds i skolan. Mest tjänar lågpresterande elever och elever från låginkomstfamiljer. Forskarna beräknar att 6,4 procent motsvarar ca 5 skoldagar. Man skulle med andra ord behöva förlänga terminen med en vecka för att ta bort den skadliga effekten från mobiltelefonerna. Undersökningen är genomförd i England under 2013 och jämför testresultat mellan skolor som förbjuder respektive inte förbjuder mobiler.

Slutsatsen forskarna drar är entydig – förbjud mobilerna! Men finns det inte ett annat sätt att tolka dessa data? Mönstret i resultaten stämmer mycket väl med den norska undersökning jag refererade till i mitt förra inlägg i frågan. När inte läraren leder arbetet i klassrummet, framför allt det digitala arbetet, så ökar den ”icke skolrelaterade skärmtiden” och den ökar mest för omotiverade och lågpresterande elever. Återigen handlar det om att skapa en struktur i arbetet och att läraren ger eleverna digitalt meningsfulla arbetsuppgifter.

Den amerikanske forskaren Mark Warschauer sade redan 2006 att man kan se på IT som en förstärkare. Tekniken förstärker väl fungerande skolmiljöer men skapar ytterligare oordning i skolmiljöer som inte fungerar bra. Det blir ytterligare ett störmoment.

Dessa forskningsresultat måste tas på allvar och vi måste uppmärksamma hur viktigt det är att det finns en tydlig struktur i skolarbetet, inte minst det digitala arbetet. För att hjälpa lärarna med detta behövs, förutom kompetensutveckling och stöttning från den pedagogiska ledningen på skolan, även guider och tips om hur man kan arbeta med t.ex. mobiler i undervisningen på det sätt som Danmark erbjuder.

Mobiler i klassrummet förändrar maktstrukturer

Förra veckan medverkade jag i ett webbinar om mobilt lärande och mobiltelefoner i klassrummet. (Du kan ta del av webbinaret här.) Det gav anledning att fundera igenom vad som sagts och skrivits i denna fråga. Jag hittade inte många forskningsrapporter men några artiklar som försöker fördjupa resonemangen i frågan hittar du nedan.

Tipsen handlar främst om hur mobilerna kan komplettera datorer, inte ersätta dem. Genom sin lätthet, smidighet, goda möjligheter att ta foton, spela in bild och ljud, läsa QR-koder osv. kan mobiler i kombination med datorer vara mycket användbara. Det faktum att eleverna t.ex. kan titta på instruktionsfilmer, är också praktiskt.

I min egen genomgång av europeiska initiativ inom området från 2012, framgår att det är få länder som har gjort några speciella satsningar eller har någon speciell policy runt mobiler i lärandet. Ett negativt undantag är Frankrike som, åtminstone 2012, hade ett generellt förbud mot mobiler i skolan. De positiva undantagen då var framför allt Danmark och Storbritannien. Danmark publicerade redan 2009 en guide för hur lärare skulle kunna använda mobiler i undervisningen.

Att så många länder saknar en speciell policy i frågan är kanske inte så underligt. Mobilerna är ju egentligen bara en del av skolans allmänna digitalisering, inte någonting unikt. Men i några avseenden skiljer de sig från framför allt datorer – de poängterar eller förstärker några tendenser i tiden. Det gäller främst om eleverna tillåts använda sina egna mobiler i arbetet.

BYOD

Att låta eleverna använda sina egna mobiler innebär ju en typ av ”Bring Your Own Device” (BYOD) med alla för- och nackdelar denna policy för med sig. Nedan hittar du en lista på några av dessa aspekter.

Fördelar Nackdelar
Större valmöjligheter för eleven och läraren Risk för digital klyfta
Tydligt ägarskap ger större varsamhet Svårigheter med anpassning – inkompatibilitet
Ökar möjligheterna till lärande utanför skolan Större krav på lärarens teknikkunnande
Skolans kostnader för inköp minskar kraftigt Risk att appar inte finns för alla plattformar
Förlorad kontroll fr.a. för it-enhet
Sämre säkerhet

 

I vuxenlärandet är många av nackdelarna mindre framträdande och där växer just nu användningen av de lärandes egna mobiler. Inte minst det faktum att de flesta är vana användare av sin egen mobil och dessutom har den med sig jämt och överallt, är starka argument i vuxenutbildningen. Läs mer om mobilt lärande och användningen av sociala medier i undervisningen här.

Maktförskjutning

När datorerna kom in i skolan medförde det en maktförskjutning, ofta från elever och lärare och till it-ansvariga, supportpersonal och teknikkunniga personer. Det var dels en kunskapsklyfta mellan dem som var tekniskt kunniga och övriga, men också en fråga om vem som har rätt att installera programvaror, dela ut datorer osv. I många skolor råder denna maktuppdelning fortfarande. Det intressanta som händer när mer användarvänlig teknik kommer in är att kunskapsklyftan minskar eller ibland till och med förskjuts till den som är pedagogiskt kunnig. Om man dessutom tillåter elever och lärare att använda egna enheter i skolans nätverk, så förlorar de som tidigare satt på it-makten största delen av inflytandet. Vanligen styr de fortfarande över de trådlösa nätets utbyggnad, antalet accesspunkter osv.

Om elever och personal använder egna enheter i skolans nät så brukar det dessutom innebära krav på att få använda den digitala miljö man är van vid (chattjänster, samarbetsytor och lagringstjänster), snarare än skolans upphandlade lärplattform. Ytterligare en utmaning för de centrala enheterna.

En annan maktförskjutning är från lärare till elever. Om man jobbar med mobiler i undervisningen så blir det sannolikt ännu viktigare att läraren har koll på vad som händer och kan ge eleverna digitalt meningsfulla arbetsuppgifter. Det börjar komma forskningsrapporter som belyser vikten av struktur i it-användningen i skolan, dvs. att läraren har en tydlig idé om hur, när och varför man ska arbeta digitalt. Ett sådant exempel är den stora norska SMIL-undersökningen som visar på vikten av att läraren leder arbetet i klassrummet för att minska elevernas ”icke skolrelaterade skärmtid” och öka deras ”læringsutbytte”. Det gäller förstås speciellt lågmotiverade elever och elever med lägre förkunskaper. Allra viktigast för elevernas kunskaper är om läraren kan integrera it i sitt formativa bedömningsarbete. Det svenska forskningsprojektet Unos Uno har också analyser som visar på vikten av struktur, men dessa är ännu inte publicerade.

Referenser och lästips

Flipped Classroom + MOOCs = sant

Undervisningsmetoden flipped classroom eller det omvända klassrummet innebär kort att eleverna/studenterna får följa lärarens genomgång av en fråga, ett begrepp eller en del av ett ämne på video innan undervisningstillfället. När man träffas i skolan ägnas tiden istället åt elevernas frågor och till gemensamt arbete. Därmed utnyttjas lärarens och elevernas tid tillsammans mer effektivt än om läraren föreläser och eleverna sitter passiva och lyssnar i klassrummet. En annan fördel är att eleverna kan titta på filmen med genomgången flera gånger för att vara säkra på att ha förstått. Lärare och elever som testat modellen tycker vanligtvis den fungerar utmärkt.

Men ingenting är så bra att det inte kan göras bättre. Den visar David Black-Schaffer, lärare och forskare på Uppsala universitet, i den här genomgången av hur han börjat arbeta in element från MOOCs i modellen med omvänt klassrum. (Massive Open Online Courses är en ny typ av nätbaserade massutbildningar som just nu skakar om universitetsvärlden. Läs mer om MOOCs i min artikel här). Syftet för David Black-Schaffer är att ytterligare höja studenternas koncentration, uppmärksamhet och tidigt upptäcka kunskapsluckor. Davids genomgång är mycket klar och koncis och den utveckling av modellen som han arbetar på tillsammans med sina kollegor, verkar ytterst intressant. Fortsättning följer hoppas vi!

UNESCO Mobile Learning Week i världspressen

Nu sprids nyheten om UNESCO-konferensen i världspressen. FNs  officiella hemsida lyfte fram nyheten och kopplingen mellan mobiltelefoner och klassrum är så kontroversiell att nyhetsmedia över hela världen återspeglar nyheten. Googla: “Unesco mobile phones in classroom” eller liknande så kan du se hur frågan behandlas i olika länder. Här är några länkar:

http://newsblaze.com/story/20111213202754zzzz.nb/topstory.html

http://www.newsroomamerica.com/story/200012/un_unveils_education_initiative_connecting_mobile_phones_to_the_classroom.html

http://oneclick.indiatimes.com/article/04dl0xnclvcGu?q=UNESCO

Imorgon börjar den öppna delen av konferensen med en rad spännande talare.

 

Första dagen på UNESCO Mobile Learning Week

Denna vecka är jag i Paris och deltar i UNESCOs första Mobile Learning Week. De tre första dagarna är det ett mindre expertmöte, men under torsdag-fredag är mötet öppet för deltagare från hela världen. Igår presenterade jag den första versionen av mitt papper om situationen runt mobilt lärande i Europa. Du hittar min presentation här: mobile learning in Europe: first draft.

Jag deltog också i en diskussion om Public Private Partnerships (PPP) vilket fick mig att plocka fram ett papper jag skrev åt 24-timmarsdelegationen för ett antal år sedan. Där finns ett antal “lessons learned” som fortfarande är intressanta: OPP-slutversion

Efter lite mer än en dags presentationer och diskussioner om mobilt lärande gjordes ett försök att sammanfatta dels resultaten från de fem papper som studerat policy-frågor och diskussionen hittills:

  • Det finns ett policyvakuum inte bara i Europa utan i stort sett över hela världen. Men det finns i vissa regioner ett intresse för dessa frågor och en vilja att komma vidare. Det gäller fr.a. Asien och Afrika. I Sydamerika, Nordamerika och Europa är intresset mindre tydligt.
  • Ett skäl till bristen på politiskt intresse kan vara den mobila teknikens störande inverkan. Med detta menas inte i första hand att elevernas mobiler stör lärarens undervisning utan att den mobila tekniken så tydligt stärker det informella lärandet och ställer många av sanningarna inom formellt lärande på huvudet. Hela konceptet ”skola” kan behöva tänkas om – inte undra på att politiker är tveksamma inför detta.
  • Det finns många spännande projekt men de har ofta svårt att skala upp. De förblir ofta småskaliga utvecklingsprojekt. Å andra sidan är vi så tidigt i processen så det kanske vore fel att skala upp utvecklingsprojekt som inte når hela vägen fram. Slutsatsen av detta är ändå att det inte går att vänta till alla pusselbitar finns på plats. Ibland måste man bygga båten samtidigt som man seglar.
  • De som argumenterar för ett ökat mobilt lärande behöver tydliggöra nyttan och bevisen för vad mobilt lärande tillför.
  • I många avseenden ser läget för och diskussionen runt mobilt lärande ut som diskussionen runt Internet i lärandet i mitten av 90-talet.

Veckan fortsätter och fokus kommer nu att flyttas mer mot stöd till lärare.

Skolinspektionens IT-granskning påbörjas

I slutet av augusti hade Skolinspektionen uppstart för sin tvärgående granskning av IT-användningen i skolan. Man har utvecklat ett ambitiöst projekt för att kunna studera frågan under hösten. Det innefattar både dokumentinsamling, lektionsobservationer och intervjuer. Som underlag för inspektörerna finns en utmärkt litteraturöversikt, som jag hoppas snart kommer att publiceras. Min insats vid uppstarten var att ge lite ytterligare kontext. Här är det bildspel jag använde.

Vi har från statligt håll under lång tid saknat fokus på skolornas IT-användning. Det har resulterat i att vi har fått stor spridning dels i datortäthet mellan olika skolor (enligt Eurydice (2011) så är Sverige på 20 plats – av 25 länder – ifråga om spridning mellan skolor) och dels i IT-mognad och kunskap om hur man kan främja lärandet med IT. Så det är bara att välkomna Skolinspektionens intresse för frågorna!

De aspekter som står i centrum för granskningen är:

  1. Bedriver skolan ett strategiskt arbete för att stödja och utveckla användningen av IT-verktyg i det pedagogiska arbetet? Här kommer man att studera om det finns en gemensam pedagogisk idé om hur och varför IT ska användas i undervisningen, behov av kompetensutveckling, teknisk utrustning osv.
  2. Används IT-verktyg i undervisningen på ett sätt som stödjer elevernas kunskapsutveckling och utvecklingen av deras digitala kompetens? Denna fråga handlar dels om hur IT används i ämnesundervisningen – om den stöder elevernas lärande, om tillämpningar tydliggör innehåll, skapar motivation, underlättar individanpassning mm. Den handlar också om digital kompetens – får eleverna strategier och verktyg för informationssökning, utvecklar de ett kritiskt förhållningssätt, informationssäkerhet mm.

En granskning av detta slag står dock inför betydande metodiska utmaningar. Det är ett trettiotal inspektörer som ska använda de kodningsscheman och intervjuunderlag som utvecklats. Även om man kommer att videofilma lektionsinslag för att gemensamt diskutera hur olika situationer ska bedömas så finns det betydande reliabilitetsrisker, dvs. att inte alla granskare bedömer likartade användningssätt och situationer på samma sätt.  Men som vanligt i dessa sammanhang så är kanske det viktigaste att någon ställer frågor av det här slaget – inte exakt vilka svar man får.

Granskningsrapporten beräknas vara klar i mars/april 2012. Vi väntar med spänning!

m-learning – mobilt lärande undersöks av UNESCO

Mobilt lärande, i huvudsak lärande med mobiltelefoner och andra handhållna apparater, växer lavinartat i takt med att allt fler har tillgång till mobiler och andra små digitala redskap (surfplattor, läsplattor mm). Samtidigt som vi i vårt land förbjuder mobiltelefoner i skolan så används de alltmer i undervisningen i utvecklingsländernas skolor och framför allt i det informella lärandet (dvs utanför skolan). Museerna har sedan länge upptäckt deras potential.

Mobilerna möjliggör för utvecklingsländer att gå förbi dyra investeringar i datorer och fasta telefonnät. Eleverna själva är också snabba att se de ökade möjligheter till lärande som mobilerna ger. En brittisk undersökning från 2008 visar att 33 % av eleverna hade skickat SMS runt skolarbete, 24 % hade skickat foton och 36 % gått ut på Internet inom ramen för skolarbetet – detta trots att de var förbjudna att använda mobilerna i skolan!

Nu i höst sjösätter UNESCO en global studie av m-learning. Den ska beskriva pågående initiativ, trender, nationella policies samt vilka hinder och möjligheter som föreligger för ett ökat m-lärande. Fem världsdelar täcks in (Afrika, Asien, Europa, Sydamerika och Nordamerika). Jag ansvarar för den europeiska delen.  Målet är att publicera en gemensam rapport under 2012.

Ett ökat m-lärande kommer att påverka skolornas inköp av utrustning (hur mycket ska man investera i datorer?), lärarnas undervisning, förlagens skolmaterial (måste passa olika plattformar) och givetvis elevernas arbetssätt. Det ska bli mycket spännande att tränga djupare in i detta ganska nya forskningsfält!