Tag Archives: mobilt lärande

Varför leder förbud för mobiltelefoner till högre resultat?

För några dagar sedan rapporterade brittiska Guardian om en forskningsstudie som visar att 16-åriga elevers resultat ökar med i genomsnitt 6,4 procent om mobiltelefoner förbjuds i skolan. Mest tjänar lågpresterande elever och elever från låginkomstfamiljer. Forskarna beräknar att 6,4 procent motsvarar ca 5 skoldagar. Man skulle med andra ord behöva förlänga terminen med en vecka för att ta bort den skadliga effekten från mobiltelefonerna. Undersökningen är genomförd i England under 2013 och jämför testresultat mellan skolor som förbjuder respektive inte förbjuder mobiler.

Slutsatsen forskarna drar är entydig – förbjud mobilerna! Men finns det inte ett annat sätt att tolka dessa data? Mönstret i resultaten stämmer mycket väl med den norska undersökning jag refererade till i mitt förra inlägg i frågan. När inte läraren leder arbetet i klassrummet, framför allt det digitala arbetet, så ökar den ”icke skolrelaterade skärmtiden” och den ökar mest för omotiverade och lågpresterande elever. Återigen handlar det om att skapa en struktur i arbetet och att läraren ger eleverna digitalt meningsfulla arbetsuppgifter.

Den amerikanske forskaren Mark Warschauer sade redan 2006 att man kan se på IT som en förstärkare. Tekniken förstärker väl fungerande skolmiljöer men skapar ytterligare oordning i skolmiljöer som inte fungerar bra. Det blir ytterligare ett störmoment.

Dessa forskningsresultat måste tas på allvar och vi måste uppmärksamma hur viktigt det är att det finns en tydlig struktur i skolarbetet, inte minst det digitala arbetet. För att hjälpa lärarna med detta behövs, förutom kompetensutveckling och stöttning från den pedagogiska ledningen på skolan, även guider och tips om hur man kan arbeta med t.ex. mobiler i undervisningen på det sätt som Danmark erbjuder.

Mobiler i klassrummet förändrar maktstrukturer

Förra veckan medverkade jag i ett webbinar om mobilt lärande och mobiltelefoner i klassrummet. (Du kan ta del av webbinaret här.) Det gav anledning att fundera igenom vad som sagts och skrivits i denna fråga. Jag hittade inte många forskningsrapporter men några artiklar som försöker fördjupa resonemangen i frågan hittar du nedan.

Tipsen handlar främst om hur mobilerna kan komplettera datorer, inte ersätta dem. Genom sin lätthet, smidighet, goda möjligheter att ta foton, spela in bild och ljud, läsa QR-koder osv. kan mobiler i kombination med datorer vara mycket användbara. Det faktum att eleverna t.ex. kan titta på instruktionsfilmer, är också praktiskt.

I min egen genomgång av europeiska initiativ inom området från 2012, framgår att det är få länder som har gjort några speciella satsningar eller har någon speciell policy runt mobiler i lärandet. Ett negativt undantag är Frankrike som, åtminstone 2012, hade ett generellt förbud mot mobiler i skolan. De positiva undantagen då var framför allt Danmark och Storbritannien. Danmark publicerade redan 2009 en guide för hur lärare skulle kunna använda mobiler i undervisningen.

Att så många länder saknar en speciell policy i frågan är kanske inte så underligt. Mobilerna är ju egentligen bara en del av skolans allmänna digitalisering, inte någonting unikt. Men i några avseenden skiljer de sig från framför allt datorer – de poängterar eller förstärker några tendenser i tiden. Det gäller främst om eleverna tillåts använda sina egna mobiler i arbetet.

BYOD

Att låta eleverna använda sina egna mobiler innebär ju en typ av ”Bring Your Own Device” (BYOD) med alla för- och nackdelar denna policy för med sig. Nedan hittar du en lista på några av dessa aspekter.

Fördelar Nackdelar
Större valmöjligheter för eleven och läraren Risk för digital klyfta
Tydligt ägarskap ger större varsamhet Svårigheter med anpassning – inkompatibilitet
Ökar möjligheterna till lärande utanför skolan Större krav på lärarens teknikkunnande
Skolans kostnader för inköp minskar kraftigt Risk att appar inte finns för alla plattformar
Förlorad kontroll fr.a. för it-enhet
Sämre säkerhet

 

I vuxenlärandet är många av nackdelarna mindre framträdande och där växer just nu användningen av de lärandes egna mobiler. Inte minst det faktum att de flesta är vana användare av sin egen mobil och dessutom har den med sig jämt och överallt, är starka argument i vuxenutbildningen. Läs mer om mobilt lärande och användningen av sociala medier i undervisningen här.

Maktförskjutning

När datorerna kom in i skolan medförde det en maktförskjutning, ofta från elever och lärare och till it-ansvariga, supportpersonal och teknikkunniga personer. Det var dels en kunskapsklyfta mellan dem som var tekniskt kunniga och övriga, men också en fråga om vem som har rätt att installera programvaror, dela ut datorer osv. I många skolor råder denna maktuppdelning fortfarande. Det intressanta som händer när mer användarvänlig teknik kommer in är att kunskapsklyftan minskar eller ibland till och med förskjuts till den som är pedagogiskt kunnig. Om man dessutom tillåter elever och lärare att använda egna enheter i skolans nätverk, så förlorar de som tidigare satt på it-makten största delen av inflytandet. Vanligen styr de fortfarande över de trådlösa nätets utbyggnad, antalet accesspunkter osv.

Om elever och personal använder egna enheter i skolans nät så brukar det dessutom innebära krav på att få använda den digitala miljö man är van vid (chattjänster, samarbetsytor och lagringstjänster), snarare än skolans upphandlade lärplattform. Ytterligare en utmaning för de centrala enheterna.

En annan maktförskjutning är från lärare till elever. Om man jobbar med mobiler i undervisningen så blir det sannolikt ännu viktigare att läraren har koll på vad som händer och kan ge eleverna digitalt meningsfulla arbetsuppgifter. Det börjar komma forskningsrapporter som belyser vikten av struktur i it-användningen i skolan, dvs. att läraren har en tydlig idé om hur, när och varför man ska arbeta digitalt. Ett sådant exempel är den stora norska SMIL-undersökningen som visar på vikten av att läraren leder arbetet i klassrummet för att minska elevernas ”icke skolrelaterade skärmtid” och öka deras ”læringsutbytte”. Det gäller förstås speciellt lågmotiverade elever och elever med lägre förkunskaper. Allra viktigast för elevernas kunskaper är om läraren kan integrera it i sitt formativa bedömningsarbete. Det svenska forskningsprojektet Unos Uno har också analyser som visar på vikten av struktur, men dessa är ännu inte publicerade.

Referenser och lästips

Lärplattor och elever med särskilda behov

Ett nyligen avslutat EU-projekt om användningen av lärplattor har en mycket användbar webbplats med resurser och nätverk runt elever med särskilda behov. Man fokuserar inte enbart, men ganska mycket, på lärplattornas roll för dessa elever. I en kort forskningsöversikt beskriver man hur starkt pekskärmarna underlättar för eleverna jämfört med att arbeta med tangentbord och mus. Möjligheten att använda både bild, ljud och taktila eller fysiska inslag i undervisningen är också en stor fördel. Just det taktila inslagen saknas ofta i klassrummen. Lärplattornas hands-on möjligheter skapar en ökad närvaro för eleverna. Man lyfter speciellt fram plattornas möjlighet att motivera och individanpassa undervisningen. Genom möjligheten att individanpassa undervisningen i klassrummet ökar också möjligheterna att inkludera alla elever. Att alla elever i klassrummet arbetar med samma verktyg (lärplattor) men med olika appar och program, tar bort stigman och minskar risken att känna sig utpekad som annorlunda. Ett antal referenser ges till forskningsrapporter som visar på dessa ökade möjligheter. Intressant nog menar en brittisk organisation kallad Tablets for schools, att de flesta appar som fungerade bra för elever med särskilda behov, inte var utvecklade med tanke på sådana elever. Apparna bara visade sig ha dessa egenskaper när de började användas.

Det finns en lång rad konkreta och praktiska tips, resurser och rapporter på SENnets webbplats. Det borde vara obligatoriskt att ta del av detta för alla som kommer i kontakt med elever med särskilda behov! Dessutom finns ju den gamla sanningen – att det som är bra för elever med särskilda behov oftast är bra för alla elever.

Sociala medier i vuxnas lärande – en litteraturgenomgång

Vuxnas lärande har blivit en allt viktigare fråga för både arbetsmarknads- och utbildningspolitiken i Europa. Bakgrunden är givetvis den snabbt förändrade arbetsmarknaden (se tidigare artikel här) i kombination med ganska alarmerande siffror från OECDs stora undersökning av vuxnas färdigheter i läsning, matematik och även digitala färdigheter, kallad PIAAC. För EUs del är det dyster läsning, 20 % av EUs vuxna befolkning (16-65 år) har låga kunskaper i läsning och räkning och ca 27 % har mycket låga digitala färdigheter. Som framgår av bilden nedan var det en stor grupp (omkring 14 %) som inte ens vågade/ville försöka genomföra det datorbaserade testet och en i stort sett lika stor grupp som inte nådde upp till den lägsta definierade kunskapsnivån. PIAAC

(Källa: The Survey of Adult Skills (PIAAC): Implications for education and training policies in Europe, European Commission 2013)

Samtidigt är det alltför få som deltar i någon form av vuxenutbildning eller mer systematiskt lärande. Stort hopp sätts till att en ökad digitalisering av vuxnas lärande dels kan öka deltagandet i vuxenutbildning genom att man når ut till fler, och samtidigt kan öka vuxnas digitala färdigheter.

Mot denna bakgrund har Kommissionen tillsatt en arbetsgrupp för vuxnas lärande med en representant från varje lands utbildningsdepartement (se mer info här). Jag har som expert åt gruppen tagit fram en litteraturgenomgång  (Mobile Learning and Social Media in Adult Learning) av vad forskningen säger om användning av it i vuxnas lärande. Speciellt fokus är lagt vid att använda sociala medier och mobiler i lärandet, ett gryende forskningsfält med en del intressanta inslag. De forskare som tittat på frågan menar att eftersom så många redan använder Facebook och liknande tjänster, så sänker det trösklarna betydligt för att använda dessa tjänster eller liknande även i undervisningen. Samma sak med mobiltelefonerna – de finns till hands och, inte minst, de är redan en viktig del av de flesta vuxnas dagliga liv, så varför inte använda dem mer i lärandet?! Men nya användningsformer kräver vidsynta politiker samt modiga skolledare och lärare som törs testa och utmana.

Flipped Classroom + MOOCs = sant

Undervisningsmetoden flipped classroom eller det omvända klassrummet innebär kort att eleverna/studenterna får följa lärarens genomgång av en fråga, ett begrepp eller en del av ett ämne på video innan undervisningstillfället. När man träffas i skolan ägnas tiden istället åt elevernas frågor och till gemensamt arbete. Därmed utnyttjas lärarens och elevernas tid tillsammans mer effektivt än om läraren föreläser och eleverna sitter passiva och lyssnar i klassrummet. En annan fördel är att eleverna kan titta på filmen med genomgången flera gånger för att vara säkra på att ha förstått. Lärare och elever som testat modellen tycker vanligtvis den fungerar utmärkt.

Men ingenting är så bra att det inte kan göras bättre. Den visar David Black-Schaffer, lärare och forskare på Uppsala universitet, i den här genomgången av hur han börjat arbeta in element från MOOCs i modellen med omvänt klassrum. (Massive Open Online Courses är en ny typ av nätbaserade massutbildningar som just nu skakar om universitetsvärlden. Läs mer om MOOCs i min artikel här). Syftet för David Black-Schaffer är att ytterligare höja studenternas koncentration, uppmärksamhet och tidigt upptäcka kunskapsluckor. Davids genomgång är mycket klar och koncis och den utveckling av modellen som han arbetar på tillsammans med sina kollegor, verkar ytterst intressant. Fortsättning följer hoppas vi!

Computer Sweden om iPads i Stockholm

I dagens Computer Sweden intervjuas Håkan Edman, grundskoledirektör i Stockholm, om stadens iPad-projekt. Håkan har läst en preliminär version av min utvärdering. Han lyfter fram motivationsfaktorn, att lärarnas dokumentation för bedömning blir mer varierad och några rent praktiska aspekter, som vikt, snabbhet och batteritid.

Den som är intresserad av mer detaljer från utvärderingen välkomnas till min föredragning på SETT-mässan, nu på torsdag 18 april, kl 15:15.

Utvärdering påbörjad av världens största(?) iPad-satsning

Under våren 2012 påbörjade utbildningsförvaltningen i Stockholm ett projekt med iPads i skolan. Hittills har 13 skolor fått dela på totalt 2 300 iPads till en kostnad om ca 10 miljoner kronor. Jag har fått i uppdrag att utvärdera satsningen som smög igång i våras men tar full fart nu under läsåret 2012/13. I fredags träffades för första gången samtliga 13 skolor.

Vid en första genomgång av existerande utvärderingar på nätet har jag hittat 10-15 utvärderingsstudier, men inget projekt eller satsning i samma storleksordning som Stockholms. Vanligen är det betydligt mindre projekt som utvärderas, se t.ex. härhär och här. För någon vecka sedan har Utbildningsnämnden beslutat att satsa ytterligare ca 7 miljoner på fler iPads. Det gör sannolikt Stockholms satsning till den största i världen just nu.

Skolorna har själva fått ansöka om att medverka i satsningen och motivera vad de vill göra. Som framgår av listan här nedanför innehåller de 13 första skolornas förslag ett brett spektrum av projekt:

  • Särskoleverksamhet (Ärvingeskolan)
  • Flipped classroom (Ross Tensta gymnasium och Norra Real i samverkan)
  • Individualiserad undervisning (Sjöängsskolan)
  • Elever i behov av särskilt stöd (Flera skolor)
  • Appar för förskola och fritidshemsverksamhet (Barn- och fritidsprogrammet på Farsta gymnasium)
  • Stöd för hemspråk (Ärvingeskolan)
  • Att skriva sig till läsning (Skarpabyskolan, Husbygårdsskolan)
  • Stöd för nyanlända elever (Husbygårdsskolan)
  • Miljöperspektivet (Johannes skola)
  • Stöd för elever gällande dokumentation av det dagliga arbetet (Vinstaskolan)
  • Öka elevernas motivation (Höglandsskolan, Husbygårdsskolan)
  • Ämnesövergripande och projektinriktat arbetssätt samt tillgång till it-stöd för alla elever. (Brännkyrka gymnasium)
  • Musikundervisning (Elinsborgsskolan)

Både grundskolor och gymnasieskolor är inblandade. Utvärderingen ska svara på tre grundläggande frågor:

  1. I vilka lärsituationer kan iPad användas med framgång?
  2. När kan en iPad ersätta en bärbar dator?
  3. Kan iPads öka elevernas motivation att lära?

Det är med andra ord inte en neutral utvärdering utan den utgår från den situation som Stockholms skolor befinner sig i. Utvärderingen pågår fram till juni 2013. Det känns spännande att få vara med i denna unika satsning.

UNESCO-serie om mobilt lärande

UNESCOs initiativ runt mobilt lärande, som jag tidigare skrivit om, börjar nu avsätta synliga resultat. Successivt publiceras nu en serie Working Papers dels om olika länders politik runt mobilt lärande och dels om hur lärare kan ges stöd och hjälp i att arbeta med mobilt lärande. Mitt eget bidrag som rör situationen i Europa återfinns här.

Rapporten skrevs under sommaren och hösten 2011 och utvecklingen runt surfplattor har skjutit fart ordentligt sedan dess. Just nu sker den mest intressanta utvecklingen på lokal nivå – det är bara i ett fåtal länder som den ges stöd och uppmuntran uppifrån. Det största hindret för en stark och snabb utveckling av mobilt lärande i Europa idag är okunskap och negativa attityder hos både politiker och allmänhet. Ett spännande undantag är Danmark vilket kortfattat skildras i rapporten.

Avslutningsvis lämnas ett antal policyrekommendationer som innefattar:

  • behovet av att skapa nationella IT-strategier för utbildningsväsendet som även omfattar mobilt lärande,
  • att det är hög tid att försöka urskilja de goda exemplen från lokal nivå som bör lyftas fram och som kan skalas upp till nationell nivå,
  • att det formella utbildningssystemet måste inse betydelsen av det informella lärandet och hitta vägar att dra nytta av  detta. Hindren är inte tekniska utan en fråga om attityder.

 

Växande amerikanskt intresse för mobilt lärande

Education Week är en stor och betydande nyhetssajt och tidning för amerikanska utbildningsfrågor. För en vecka sedan hade de en artikel som jämför USAs och Europas inställning till mobiltelefoner, surfplattor och liknande i undervisningen. Medan det amerikanska intresset växer, råder fortfarande okunnighet och ovilja att integrera mobila enheter i många europeiska utbildningsdepartement.