Tag Archives: MOOC

Innovating Pedagogy 2014 – en spännande pedagogisk framsyn

Många känner till de tekniska framsyner som publiceras årligen av New Media Consortium under namnet Horizon Report. Den finns i olika utgåvor som den årliga rapporten och nu senast en europeisk version. I början av nästa år kommer en skandinavisk rapport att publiceras. Men brittiska Open University ger ut en egen och mer pedagogiskt inriktad samtids- och framtidsrapport, kallad Innovating Pedagogy. I dagarna utkom årets utgåva, den tredje i ordningen.

Den skiljer sig från Horizon-rapporterna genom att ha större fokus på teknikstödda pedagogiska trender som just nu eller inom den närmaste framtiden sannolikt kommer att prägla utbildningssektorn. Som vanligt i den här sortens internationella rapporter så är somligt helt nytt för oss, annat redan välkänt.

Här är årets tio trender, där de första två återkommer från förra året. Tanken är att ju längre ner på listan desto längre tid till dess trenden eller fenomenet antas påverka oss.

  1. MOOCS – Massive Open Online Courses är ingen nyhet och i Gartners Educational Hype Cycle är de på väg ner från den värsta hypen för något år sedan. Men fokus har skiftat en del och handlar diskussionen mycket om hur MOOCS påverkar och förändrar våra högskolesystem. Tidiga MOOCs byggde framför allt på att de lärande kopplades samman och lärde av och med varandra, så kallad ”connectivism”. Men när de stora universitetsföretagen kom in i bilden skapades istället kurser som i huvudsak byggde på ”instructivism”, det vill säga gammaldags föreläsningar i ny tappning. Men i pedagogiskt hänseende är MOOCS styrka just den sociala lärandeeffekten där internet fortfarande kan spela en oerhört viktig roll. Konnektivismen är sannolikt här för att stanna.
  2. Learning design informed by analytics – handlar om att använda learning analytics för att utveckla och förbättra elevernas möjligheter att lära. I digitala sammanhang är möjligt att samla massiva mängder med data. Samtidigt finns det en risk att vi samlar de data som är enkla att hitta och styrs av dem snarare än de data som är relevanta. Trenden handlar om att allt fler institutioner kommer att samla allt mer användardata och nu gäller det att få till en moraliskt och pedagogiskt medveten diskussion om vilka data vi bör samla in och hur dessa data ska tolkas och hjälpa oss att utveckla våra utbildningssystem.
  3. Flipped classroom – fenomenet kräver ingen introduktion i Sverige utan är redan väl etablerat här. I rapporten diskuteras dess för- och nackdelar. Det finns en viss kritik som lyfter risken med att flytta viktiga delar av skolarbetet till hemmet eller utanför skoltid (jämför läxdebatten). Man undrar också om det finns en nyhetens behag-effekt som med tiden kommer att minska metodens effektivitet. Men slutsatsen är ändå att metoden ökar effektiviteten och elevernas engagemang under lektionstid vilket bevisligen är positivt för inlärningen.
  4. Bring your own devices (BYOD) – kräver inte heller någon förklaring. Här diskuteras hur BYOD påverkar lärarens roll. Å ena sidan kan det faktum att eleverna har olika digitala verktyg innebära att dessa kanske kan komplettera varandra (någon kan filma, en annan har ett bra tangentbord, en tredje kanske har termometer, accelerometer eller liknande instrument i sin telefon). Trenden förstärker den förändrade lärarrollen mot handledare och manager istället för föreläsare. Men den kan också förstärka socioekonomiska skillnader i klassen och risker för att elever missbrukar sina verktyg innanför skolans ramar. Slutsatsen är att fenomenet skapar pedagogiska möjligheter men ställer nya och stora krav både på läraren och skolan.
  5. Learning to learn – i den svenska utbildningsdebattens ankdamm har inte den stora internationella förändringen bort från ämneskunskaper och mot nya och ofta bredare kompetenser slagit igenom (se tidigare inlägg här och här). I begreppet ”learning to learn” är framgång inte kopplad till det specifika innehållet utan till personens utveckling som elev, så att när man ställs inför situationer i framtiden ska man ha personlig kapacitet att hitta nya metoder eller färsk information och kunna använda detta. I sammanhanget pratar man om ”double-loop learning” som innebär att den lärande inte bara funderar över snabba strategier för att lösa ett visst problem utan också varför man behöver lära sig detta. I den snabbt föränderliga verklighet som vi lever kommer vi alla, i yrkesliv och privatliv, att behöva lära om och lära nytt många gånger. Därför är denna kompetens oerhört viktig.
  6. Dynamic assessment – handlar om att ge individuell återkoppling ifråga om den lärandes potential snarare än vad personen just lärt sig. Det handlar om att identifiera individuella hinder och svårigheter som den lärande behöver bemästra för att utvecklas. Synsättet anses speciellt värdefullt för att kunna utveckla framtidskompetenser som t.ex. problemlösande förmåga, ledarskap, beslutsfattande och kreativitet. Det finns olika metoder för dynamisk kunskapsutvärdering som tester före och efter en insats, eller att lärare och elev gemensamt löser en uppgift där läraren ger vägledning åt eleven under processen.
  7. Event-based learning – känner vi igen från temaveckor eller liknande i den svenska skolan. Med teknikens hjälp kan dessa numera enkelt bli nationella eller europeiska händelser där man använder andras arbete som inspiration. Det kan gälla FN-dagen, Operation Dagsverke eller på senare tid Makers events.
  8. Learning through storytelling – här ställs narrativ eller berättelser i centrum som en metod i lärandet. Flera olika metoder beskrivs där kärnan är att man gemensamt bygger en berättelse vilket ger möjlighet för den lärande att engagera sig i en fråga under längre tid, att strukturera sitt lärande och utveckla och vidga sin förståelse kring ett ämne. För att visa att metoden är tillämplig inom alla ämnen och utbildningar ges exempel från en sjuksköterskeutbildning där man framgångsrikt använt berättandebaserat lärande.
  9. Threshold concepts – som direktöversatt blir tröskelbegrepp. Det handlar om att det finns ett antal grundläggande begrepp som kan vara svåra att ta till sig men som är grundläggande för en djupare förståelse. Tröskelbegrepp delar vanligen en eller flera av följande egenskaper. De är: transformativa, vilket innebär att de förändrar en elevs förståelse av ett ämne; irreversibla, när man en gång lärt sig dem är de svåra att glömma; integrativa det vill säga att de visar på olika typer av samband; avgränsande på så sätt att de tillsammans med andra tröskelbegrepp beskriver gränserna för ett ämne; svåra och ofta icke-intuitiva. Rapporten menar att det finns en växande debatt om att man bör försöka uppmärksamma och lägga större tonvikt vid denna typ av begrepp för att ge fler elever möjlighet att komma vidare i sin förståelse i olika skolämnen.
  10. Bricolage – är lärande genom att arbeta, bygga och mixtra med välkända prylar och material på ett lekfullt sätt. På samma sätt som barn bygger slott i sanden eller hus av gamla äggkartonger kan lekfulla processer där man prövar sig fram med det som finns tillgängligt i form av teknik, kunskap och teori med mera leda till innovationer inom många olika områden. Ett exempel som ges är hur Tim Berners Lee mixtrar och testar sig fram till det som sedan blir World Wide Web. Rapportförfattarna menar att på samma sätt kan nya pedagogiska landvinningar skapas framöver.

Som framgår är somligt nytt och intressant medan annat knappast känns banbrytande ur svenskt perspektiv. Men översyner av detta slag ger en god bild av hur den pedagogiska diskussionen ser ut i andra länder än vårt eget.

MOOCs och Learning Analytics

I förra veckan arrangerade Chalmers universitetsbibliotek ett intressant seminarium  om MOOCs och Learning Analytics. Det föranledde följande reflektioner (som redan publicerats på LACE blogg)

On Wednesday September 24 Chalmers University of Technology in Gothenburg, Sweden, organized a one-day conference on MOOCs and Learning Analytics. About 80 people from all over Sweden attended. MOOCs have had a slow start in Sweden and the idea was to get inspiration from other countries who are more advanced, discuss the pro’s and con’s of MOOCs and to look closer at the role of Learning Analytics in MOOCs.

Willem van Valkenburg from Delft University described how they started a few years ago and already in their first five MOOCs they had between 15.000-57.000 participants. Now there are some 300 MOOCs developed by Delft. He also explained some of the thinking behind the business model they use. The idea is to attract new students by the MOOCs, have them enrolled in courses which for some of them ends up in taking a full programme at Delft. Another idea is to reuse content developed for the MOOCs as blended learning in the ordinary courses.

Representatives from Karolinska Institutet, Chalmers and Lund University described how they are working to set up MOOCs, the opportunities they see and the challenges they meet. Since higher education in Sweden is for free and universities are not allowed to use their state grants to develop materials and courses which are not really intended for their own students, the financial issue is by far the most pressing one. But, as in Delft, they had a good understanding of the possibility to reuse materials created for the MOOCs in their regular courses.

Paul-Olivier Dehaye, from University of Zürich, gave some most interesting insights into what is new with MOOCs and what is not. You can find his slides here. He bridged the issue of MOOCs and Learning Analytics by discussing different business models, or monetization models, for MOOCs. He differentiated between ten models where, in several of them, the student is the product – e.g. the learning data from the student is of high value to companies (and/or educational institutions). But he also pointed at a business model which turns the focus away from student data. Instead the content resulting from the work of the student is the product. Duolingo is one example, where students translate pieces of texts (news or other items) as a part of their learning another language. The translations can then be sold and finance the development of Duolingo. In other cases the method of citizen science is used. Citizen science is also known as crowd science, crowd-sourced science, civic science, or networked science is scientific research conducted, in whole or in part, by amateur or nonprofessional scientists, often by crowdsourcing and crowdfunding.

I had the task to introduce the concept of Learning Analytics and the LACE project. It fitted well into the overall theme since the learning environments of MOOCs are well suited for collecting all sorts of student data. Other speakers, such as Ebba Ossian-Nilsson from University of Lund when talking about quality issues in MOOCs, also mentioned LACE as an important initiative for the European educational community.

Brittiska regeringen: MOOC kräver analys och handling

Det brittiska näringsdepartementet (Department for Business, Innovation and Skills) har tagit fram en ytterst intressant litteraturöversikt om MOOC. Den omfattar över hundra titlar och går igenom såväl forskningslitteratur som journalistik inom området. Man analyserar och sammanfattar forskningen och diskussionen runt MOOC och ger tydliga rekommendationer till universitet och den brittiska regeringen. Analysen visar att:

  • än så länge är det högprofilerade universitet som engagerat sig i MOOC. Lärosäten med lägre status har ännu inte velat eller vågat även om vissa högskolor i USA börjat köpa MOOC av elituniversiteten.
  • Universitetslärarkåren är kluven i sin inställning till MOOC. Vissa är positiva medan andra är starkt negativa.
  • De flesta forskare har intresserat sig för hur institutionerna hanterar MOOC – inte hur studenterna uppfattar dem. De flesta forskare är överens om att modellen i högsta grad utmanar den nuvarande universitetsstrukturen.
  • De rapporter som finns om studenternas uppfattning och upplevelse av MOOC är övervägande positiva.
  • MOOC mognar och utvecklar nya vägar för att hantera betyg och affärsmodeller.

De direkta rekommendationerna är mest intressanta. De viktigaste lyder i sammanfattning:

  • Det är för sent ”att vänta och se” – MOOC kräver analys och handling både av universitetsledningar och regeringar.
  • MOOC är inte en isolerad företeelse utan ett led i strukturförändringarna inom högre utbildning där globalisering och ökad konkurrens sedan länge varit högaktuella.
  • MOOC ställer nya krav på studenternas digitala kompetens. Detta kommer sannolikt påverka skolor längre ner i utbildningssystemet och öka kraven på att de utvecklar ungdomarnas digitala kompetens.

Flipped Classroom + MOOCs = sant

Undervisningsmetoden flipped classroom eller det omvända klassrummet innebär kort att eleverna/studenterna får följa lärarens genomgång av en fråga, ett begrepp eller en del av ett ämne på video innan undervisningstillfället. När man träffas i skolan ägnas tiden istället åt elevernas frågor och till gemensamt arbete. Därmed utnyttjas lärarens och elevernas tid tillsammans mer effektivt än om läraren föreläser och eleverna sitter passiva och lyssnar i klassrummet. En annan fördel är att eleverna kan titta på filmen med genomgången flera gånger för att vara säkra på att ha förstått. Lärare och elever som testat modellen tycker vanligtvis den fungerar utmärkt.

Men ingenting är så bra att det inte kan göras bättre. Den visar David Black-Schaffer, lärare och forskare på Uppsala universitet, i den här genomgången av hur han börjat arbeta in element från MOOCs i modellen med omvänt klassrum. (Massive Open Online Courses är en ny typ av nätbaserade massutbildningar som just nu skakar om universitetsvärlden. Läs mer om MOOCs i min artikel här). Syftet för David Black-Schaffer är att ytterligare höja studenternas koncentration, uppmärksamhet och tidigt upptäcka kunskapsluckor. Davids genomgång är mycket klar och koncis och den utveckling av modellen som han arbetar på tillsammans med sina kollegor, verkar ytterst intressant. Fortsättning följer hoppas vi!