Tag Archives: Nationellt forum

Uppdrag till Skolverket på it-området

Nu får man säga “Äntligen”” en gång till. I sommarstiltjen den 9 juli kom det besked som många väntat så länge på – att Skolverket ges ett uppdrag (och en påse pengar) för att insatser där det finns ”dokumenterat nationellt utvecklingsbehov”. Du hittar hela beslutet här. Ett av dessa områden sägs vara ”it som såväl pedagogiskt som administrativt verktyg”. Andra områden är att utveckla arbetet med stöd till elever med särskilda behov, en minskad administrativ börda för lärare och rektorer, arbete med värdegrunden med mera.

Verket ska ta fram förslag till ”nödvändiga kompetensutvecklingsinsatser avseende digitala lärresurser och verktyg för att stärka den digitala kompetensen i undervisningssituationen samt för en effektivare administration med syftet att minska lärares och rektorers administrativa arbete.” En viktig passus säger att insatserna ska ingå i de nationella skolutvecklingsprogrammen från 2016, det vill säga att de bland annat ska vara en del av Läslyftet, Mattelyftet och liknande satsningar. Det är utmärkt att man inte enbart ser de digitala frågorna som något vid sidan av övriga skolutvecklingsinsatser, men det ställer samtidigt krav på en genomtänkt plan så att inte de digitala frågorna blir ett litet påhäng på de stora frågorna om läsning och matematik.

Vidare sägs att ”kompetensutvecklingsinsatser avseende digitala verktyg och lärresurser ska vara långsiktiga och ta tillvara de möjligheter till pedagogisk utveckling och administrativa vinster som utvecklingen på området medför. I arbetet ska även den internationella utvecklingen inom området beaktas.” Vidare uppmanas Skolverket att inhämta synpunkter från de andra skolmyndigheterna samt de aktörer som var med i arbetet med Nationellt forum för skolans digitalisering. Arbetet ska påbörjas under hösten 2015 och en plan för kompetensutvecklingsinsatser inom it-området ska redovisas senast den 12 februari 2016.Det blir inte enkelt att efter så lång stiltje på detta område inom ett halvår ta fram en genomtänkt plan, som dessutom är integrerad med flera av de riktigt stora satsningarna (som Läslyftet och Mattelyftet).

Det finns även en del pengar med i beslutet men med tanke på de stora utvecklingsområden som man inledningsvis pekade ut så känns satsningen mer som en markering än som en rejäl satsning. Under 2015 får verket 19 miljoner, under 2016 139 miljoner och under 2017 140 miljoner kronor.

I skälen till regeringens beslut anförs bland annat att ”it som pedagogiskt verktyg fortfarande är ett utvecklingsområde för många lärare samt att tillgången till och användningen av it i olika ämnen varierar över landet”. Det är väl vad man kan kalla ett understatement.

Om regeringen menar allvar med formuleringen: ”Vikten av att kunna använda it på olika sätt i en allt mer digitaliserad värld kan inte överskattas och alla elever behöver ges samma förutsättningar när det gäller användandet av och kunskap om it”, så är denna i och för sig välkomna satsning, bara början på mer omfattande och mer välplanerade satsningar framöver.

Alliansen lägger strategi för skolans digitalisering

Äntligen! Nu kommer för första gången på mycket länge ett förslag runt skolans digitalisering med politisk tyngd. De fyra allianspartierna har enats om en nationell strategi för skolans digitalisering som syftar till att “tillvarata digitaliseringens möjligheter genom att säkra likvärdighet i enskilda skolors förutsättningar, för att nå kunskapsmålen och för att allmänt förbättra förutsättningarna för elever att utvecklas i det framtida digitala samhället”.

Alliansen

Förslaget har fyra fokusområden:

  1. Nya hjälpmedel för eleverna
  2. Lärare med digital kompetens
  3. Uppkopplade klassrum
  4. Framtidsinriktade rektorer

Klokt nog bygger man på tidigare utredningar och förslag, som Digitaliseringskommissionens betänkande, IT&Telekomföretagens och DiUs ”Beslutsboken” samt diskussionen inom SKLs Forum för skolans digitalisering. Skolverket ges en central roll i att utreda närmare hur strategin bör utformas, vilket också är bra. Ingen strategi kommer att landa bra om inte den centrala skolmyndigheten är djupt involverad.

Så hatten av för Alliansen som tinat upp den permafrost som rått i snart 15 år inom skolpolitiken runt digitaliseringsfrågorna! Nu blir det intressant att se om och i så fall hur de rödgröna svarar på utspelet.

Utbildningsministern lovar nationell plan för skolans digitalisering under året

I veckans nummer av Dagens Samhälle säger Gustav Fridolin i en intervju att “Vi kommer med en nationell plan för digitaliseringen [av skolan, min kommentar], definitivt under det här året. Vi behöver klargöra en miniminivå och vad vi måste förvänta oss att alla skolor ska arbeta med. Sedan är det här ett arbete i flera steg, säger han.”

E-MAGIN Screenshot

Ur Dagens Samhälle16/2015

Om utbildningsministern menar allvar med denna utfästelse borde arbetet med en plan redan vara i full gång på departementet. Det låter lovande!

Rättelse

Personer som är mer insatta än jag har påpekat att det faktiskt finns positiva skrivningar om it i skolan i årets budgetproposition dolda under rubriken “Nationella skolutvecklingsprogram” (sid 169). Där kan man läsa:

“Det är viktigt att tillvarata den strategiska potential som it kan ha för skolutvecklingen. It kan bidra till att öka verksamhetens innovativa förmåga och kvalitet i att förmedla relevanta kunskaper, bl.a. genom att använda it i undervisningen som ett pedagogiskt verktyg.”

Skolverket får i uppdrag att tillsammans med SKL, universitet och högskolor ta fram förslag till nationella skolutvecklingsprogram inom området. 136 miljoner avsätts till frågan för 2015 och 140 miljoner för 2016.

Låt oss hoppas att detta är ett första vårtecken efter en lång tid av permafrost på U-dep,

Inga digitala skolsatsningar i årets budget heller…

Den som hoppats att den nya regeringen skulle inleda sin mandatperiod med en kraftfull satsning på skolans digitalisering blir besviken om hen läser årets budgetprop. I texterna om skolan (Utgiftsområde 16) söker man förgäves efter ord som ”informationsteknik” (nämns 0 gånger) eller ”informationsteknologi” (nämns också 0 gånger). Ordet ”digital” finns med 12 gånger varav 7 har någon relevans för skolan. En närmare granskning visar dock att det enbart är i samband med redovisningar av olika slag som ordet finns med. Det nämns i samband med EU-kommissionens initiativ ”En öppen utbildning” som handlar om hur skolan kan höja kvaliteten med hjälp av modern teknik, samt när man beskriver Digitaliseringskommissionens betänkande och SKLs samverkansforum ”Nationellt forum för skolans digitalisering”.

Men när det kommer till avsnitt som ”Politikens inriktning” eller det faktiska budgetförslagen så lyser fortfarande de digitala satsningarna med sin frånvaro. Trist!

Till försvar för en nationell strategi för skolans digitalisering

Det är mycket glädjande att det nu kommer besked att Nationellt forum för digitaliseringen i skolan nu startar arbetet med att ta fram en nationell vision och strategi för skolans digitalisering. Det behövs för att höja utvecklingstakten ifråga om digitaliseringen av svensk skola och inte minst för att öka likvärdigheten i skolan.

Det sägs ibland att vi inte behöver någon strategi för it i skolan, det är ju bara ett verktyg bland andra och vi har ju ingen strategi för hur vi använder pennor… Men vi har haft strategier även för när och hur man använde pennor. När den tekniken var ny.

UM07859

För länge sedan skrev man med krita på griffeltavlor i skolan. Övergången till att skriva med penna och papper måste ha varit ett stort steg och en viktig teknisk utveckling. Skillnaderna var stora:

  • på griffeltavlan kunde man bara kunna skriva ett par ord i taget. Fokus låg på att stava enstaka ord, inte att skriva löpande text
  • man skrev med krita och inte med penna – därmed var det svårt att träna handstilen
  • man lämnade griffeltavlan i skolan, den fick inte tas med hem.

Med papper och penna kunde man börja öva både handstil och att skriva hela texter – uppsatsskrivning var helt enkelt inte möjligt på en griffeltavla. Man kunde ta med papperet hem, visa föräldrar och kanske även öva hemma.

De flesta av oss som är lite äldre minns hur man övade både skrivstil och annan stil i skolan – det fanns uttalade regler för när olika stilar skulle användas.

Ytterligare ett exempel på ett teknikskifte är övergången från bläckpennor till annan teknik. I skolan hade man allmänt bläckpennor som doppades in ett bläckhorn. Med hjälp av läskpapper skulle överflödigt bläck samlas upp så att det inte blev plumpar och fläckar. Handstilen skulle vara snirklig och vacker. Det var svårt och krävde långa stilövningar. Man skrev kladdar med blyerts innan man skrev rent med bläck. Därefter kom reservoarpennan som alltså hade en behållare med bläck ihopmonterad med pennan. Den var lättare att skriva med men det var en dyr penna som skolan inte hade råd med. Vissa elever fick med sig en hemifrån. Här har vi ett tydligt exempel på Bring Your Own Device från förr i tiden.

Steget efter reservoarpennan var kulspetspennan. Den väckte häftigt motstånd eftersom den ansågs förstöra elevernas handstil. Känns mönstren igen???

Vid stora teknikskiften kan det inledningsvis behövas strategier för att få en någorlunda enhetlig utveckling och användning. Därför är bra med en nationell strategi för skolans digitalisering.

Learning Analytics på norska – och svenska?

Det norska Sentret for IKT i utdanningen höll idag ett seminarium om Learning Analytics. Intresset för Learning Analytics stiger, men fortfarande är det få länder (om något) som tagit ett samlat grepp om frågan. Eftersom det finns en så stor ekonomisk potential i denna “teknik” är det risk att en kommersiell logik kommer att styra utvecklingen. Dessutom sannolikt en amerikansk kommersiell logik. Det finns därför skäl att fundera över om man kan samla nationella aktörer till en gemensam kraftansträngning.

Min vän och kollega Øystein Johannessen höll en appell för ett samlat norskt grepp om frågan. Här är hans bilder. Vi skulle behöva en motsvarande samling av myndigheter, kommersiella aktörer, forskare med flera även i Sverige. Kanske en fråga för det nationella samverkansforumet för it i skolan?

Nationellt samverkansforum för it i skolan

Hos Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samlades igår 14 viktiga aktörer bl.a. Utbildningsdepartementet, Näringsdepartementet, Skolverket, Skolinspektionen m.fl. Statssekreterare Bertil Östberg, SKLs utbildningsberednings ordförande Maria Stockhaus och flera biträdande generaldirektörer hade en inledande diskussion för att identifiera strategiska frågor runt it i skolan. Som underlag för diskussionen hade de en kortfattad lägesbeskrivning som undertecknad skrivit. Här hittar du också de bilder jag använde vid en kort föredragning.