Tag Archives: OER

Vad betyder blockchain-tekniken för utbildningssektorn?

Det har kommit en rykande färsk rapport från EU:s forskningsorgan JRC som diskuterar vad blockkedjetekniken kan komma att betyda för utbildningssektorn. Vanligen hör man talas om denna relativt nya teknik i relation till den virtuella valutan Bitcoin. Men det är en teknik som möjliggör att man automatiskt och säkert kan verifiera vem man gör transaktioner med på andra sidan och att transaktionens innehåll och process genomförs enligt avtal. Du hittar bättre förklaringar av tekniken här och här. Blockchain-tekniken antas komma att förändra bankväsendet i grunden eftersom den tar bort behovet av mellanhänder (som bankerna ofta är i transaktioner).

Vad betyder då detta för utbildningssektorn? I korthet kan man säga att det ger ytterligare bevis för att utbildningsinstitutionerna (i första hand universitet och yrkesutbildningsinstitutioner) på allvar utmanas, att deras nuvarande roll är på väg att i grunden förändras och att individer får allt större makt över sin egen utbildning. Vi kommer på sikt kunna ha våra egna livslånga portfolios där vi samlar våra arbetsprover och utbildningsprestationer som genomförts både i formell och informell utbildning. Arbetsgivare eller liknande aktörer kommer utan inblandning av tredje part kunna verifiera riktigheten i uppgifterna.

I rapporten sammanfattar man att ”Blockchain-teknik förväntas störa alla verksamhetsområden som grundas på tidsstämplad registrering av äganderätt.” Inom utbildningssektorn kan det till exempel handla om tilldelning av kvalifikationer eller examina, licensiering och ackreditering, hantering av studentdata, immateriell förvaltning (copyright eller motsvarande) och betalningar. I en bild sammanfattas vilka typer av transaktioner och därmed institutioner som kan tänkas att påverkas:

Från ett socialt perspektiv erbjuder blockchain-tekniken betydande nya möjligheter. I synnerhet kan överflyttning av data till blockchain möjliggöra:

  • Suveränitet och egen kontroll, det vill säga att användarna ömsesidigt kan identifiera sig och samtidigt upprätthålla kontroll över lagring och hantering av sina personuppgifter;
  • Förtroende, det vill säga att den tekniska infrastrukturen ger människor tillräckligt förtroende för de transaktioner som ska genomföras som betalningar eller utfärdande av certifikat;
  • Transparens och proveniens, det vill säga att användare kan genomföra transaktioner i förtroende om att varje part har kapacitet att ingå den transaktionen;
  • Oföränderlighet, det vill säga att data som skrivs in och lagras permanent, saknar möjlighet till modifiering – de är oföränderliga;
  • Reducering av mellanhänder, det vill säga att tekniken tar bort behovet av en central kontrollmyndighet som hanterar transaktioner eller håller register;
  • Samarbete, det vill säga att parterna kan handla direkt med varandra utan behov av medling av tredje part.

Även om vi bara är i startblocken när det gäller att använda tekniken inom utbildningssektorn så beskriver rapporten några exempel där den används (som vid Open University i England, MIT och University of Nicosia).

De användningsområden som lyfts fram som de som snabbast kommer att påverkas är:

  • Behovet att hålla pappersarkiv för betyg, certifikat och liknande. Alla typer av sådana arkiv kan tas bort och uppgifterna kan tryggt och säkert lagras med hjälp av blockchain istället. Mer avancerade implementeringar skulle också kunna användas till att automatisera tilldelning, erkännandet och överföringen av betyg, eller till och med att lagra och verifiera en portfolio av formella och icke-formella prestationer genom livslångt lärande.
  • Blockchain-teknik gör det möjligt för användarna att automatiskt kunna verifiera giltigheten av ett betyg eller certifikat direkt mot blockchain, utan att behöva kontakta den organisation som ursprungligen utfärdade dem. Således kommer det sannolikt att ta bort behovet av utbildningsorganisationer att validera examensuppgifter. Tekniken kan också användas inom immaterialrätten, till exempel för att spåra den första publiceringen av en artikel eller ett citat, utan att en central myndighet behöver hantera dessa databaser. Detta möjliggör till exempel att man automatiskt kan spåra användningen och återanvändningen av öppna digitala lärresurser (open educational resources).
  • Blockchain-teknikens förmåga att skapa datahanteringsstrukturer där användare har ökat ägande och kontroll över sina egna data kan väsentligt minska utbildningsorganisationernas kostnader för datahantering, liksom deras exponering för ansvar som härrör från problem med datahantering. Å andra sidan inskar också utbildningsorganisationernas betydelse i detta avseende.
  • Slutligen menar rapporten att blockchain-baserade kryptovalutor sannolikt kommer att användas till att underlätta betalningar inom och mellan utbildningsinstitutioner. Möjligheten att skapa anpassade kryptovalutor skulle kunna användas inom utbildningssystem som bygger på stipendier och vouchersystem.

Webbinar om digitala lärresurser

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) arrangerar ett webbinar om digitala lärresurser i den svenska skolan. Det sänds live tisdag 8 september kl 9-10 men kan givetvis ses även senare.

Medverkar gör Sara Mörtsell från Wikimedia Sverige, Rickard Vinde från Svenska Läromedel samt undertecknad.

Här är länken för att se webbinaret i efterhand:

http://play.skl.se/video/skolans-behov-av-digitala-larresurser-8-september-2015-08-sep-10-00

 

Till frågan om digitala läromedel

I arbetet med skolans digitalisering är det en aspekt som diskuteras alltför lite i vårt land. Det är digitala läromedel. Fria lärresurser, eller OER, nämns ofta och stora förhoppningar har fästs vid hur OER. Men de kan rimligen aldrig hel ersätta förlagsproducerat material. Enligt branschstatistiken utgör de digitala läromedlen enbart 4-5 procent av läromedelsmarknaden i Sverige. Detta samtidigt som många kommuner sedan lång tid satsar stora resurser på inköp av hårdvaror.

Andra länder, som t.ex. Danmark, Norge och Nederländerna, har haft en mer balanserad statlig politik där även satsningar på att skapa en marknad för digitala läromedel ingått.

LäromedelI följande skrift, Läromedel behövs för skolans digitalisering, som tagits fram på initiativ av branschorganisationen Svenska läromedel, diskuterar jag hur den svenska politiken på området sett ut i Sverige med kortfattade utblickar till fyra andra länder. Inte minst Danmark har ju en mycket ambitiös och intressant satsning som pågår för fullt. Förhoppningsvis kan frågan om hur vi ska få en levande och vital marknad för digitala läromedel åter komma på den svenska dagordningen.

Ny OECD-rapport om OER publicerad

Nu har OECD publicerat resultaten från den enkät om nationell OER-politik som genomfördes för knappt ett år sedan. Rapporten innehåller dels en sammanställning av enkätresultaten och dels en text som kortfattat men mycket distinkt beskriver OER-frågans utveckling under det senaste decenniet.

Svarsfrekvensen var mycket hög – 28 av 34 OECD-länder besvarade enkäten. 23 av länderna svarar att det pågår OER-aktiviteter av olika slag i deras land. Intressant nog tycks aktiviteten vara lika hög inom skolsektorn som inom högre utbildning. De främsta skälen till att länderna engagerar sig i OER-frågan är de ökade möjligheterna till ett öppet och flexibelt lärande samt att öka tillgången till digitala lärresurser av hög kvalitet.

Copyright-frågor och relationen till förlagen beskrivs som den största utmaningen vid sidan av svårigheten att hitta långsiktigt hållbara finansieringslösningar för OER-initiativ. I 16 länder finns det hänvisningar till OER i nationella dokument av strategiskt slag. Det som kanske var mest glädjande var att sex länder svarade att man redan har en nationell OER-strategi och  sju länder utarbetar just nu en nationell strategi. I ytterligare elva länder pågår diskussioner om att eventuellt införa en OER-strategi. Det var bara tre länder som svarade att några sådana diskussioner inte pågår och inte är aktuella, däribland Sverige.

OECD/CERIs arbete utvärderat

Det är alltid intressant att få sitt arbete utvärderat. OECD lät fem oberoende experter göra en djupgående studie av det arbete som Centre for Educational Research and Innovation, dvs CERI gjort under perioden 2004-2008/09. Eftersom jag själv arbetade på CERI en del av denna period är det extra spännande att läsa utvärderingen. Genomgående är omdömena positiva. I korthet ser bedömningen av de publikationer jag själv tog fram ut så här:

Det är bara att hoppas att påverkansmöjlighet (impact) som utvärderarna talar om, också innebär en reell inverkan framför allt på politiken.

Nationella OER-strategier aktuellt i många länder

Den undersökning som genomförts i OECD:s regi under början av hösten av medlemsländernas intresse för öppna digitala lärresurser – OER – har nu en del preliminära resultat. Det första är att 29 av 33 länder besvarat enkäten vilket i sig är imponerande och visar på ett stort intresse för OER-frågorna.  Ett annat mycket intressant resultat är att 5 länder redan har en nationell strategi på plats, ytterligare 7 håller på och utarbetar sin strategi och dessutom diskuteras införandet av en strategi i 11 länder till. Av de 29 som besvarat enkäten är det bara 3 som ännu inte påbörjat något sådant arbete. Tyvärr måste jag meddela att Sverige (ännu) inte inkommit med något svar.

Undersökningen går vidare och samma enkät som gått till medlemsländerna kommer också att skickas till fem länder med nära anknytning till OECD: Brasilien, Indien, Indonesien, Kina och Sydafrika. Här vet vi redan att det sjuder av OER-aktiviteter i flera av dessa länder.

Digital badges – ett nytt sätt att bedöma kompetens

Strunt i examina, diplom, betyg och långa utbildningar! Det viktiga är att du kan jobbet! Vi bryr oss inte om hur du skaffat dig kunskapen – bara du har den.

En stor amerikansk stiftelse, MacArthur Foundation,vill nu tillsammans med Mozilla, Duke University m.fl. ta fram ett antal nya sätt att värdera och validera kunskaper. Den snabba tillväxten av OER och fria kurser på nätet gör att många människor har mycket kompetens men de har inte några papper som visar att de faktiskt behärskar dessa kunskaper. I ett första steg utlyses en tävling där de bäst utformade ”märkena” vinner.

Tanken är att branscher och företag ska kunna använda dessa ”märken” för att få tag i folk med rätt kunskaper och enskilda individer ska kunna titta på märkena för att se vad man behöver lära sig för att få vissa typer av jobb. Det är alltså en form av öppen validering av kunskaper. Det visar också att institutioner inom högre utbildning kommer att behöva inrikta sig mer mot att granska och utvärdera kunskaper och mindre mot att undervisa. Denna förändring har legat i luften sedan OER introducerades.

I USA applåderas initiativet med ”digital badges” av Obama-administrationen. Den amerikanske utbildningsministern sade vid öppningscermonin:

“Badges can help engage students in learning, and broaden the avenues for learners of all ages to acquire and demonstrate—as well as document and display—their skills. By promoting badges and the open education infrastructure that supports them, the federal government can contribute to the climate of change that the education, business and foundation sectors are generating. We can build new avenues for entrepreneurship and collaboration, and spark economic development at home and around the world.”

Du kan läsa mer om “digital badges” här: BADGES_INFO