Tag Archives: OER

Nederländernas nationella program för OER

Nederländerna är ett av föregångsländerna inom OER-rörelsen. De har tagit fram en mycket intressant och föredömligt tydlig och klar nationell strategi, kallad Wikiwijs. Du hittar den här: Wikiwijs_Program_Plan

Programmet omfattar hela utbildningssektorn, från grundskola till universitet. Huvudargumenten för satsningen, som kostar 8 miljoner Euro mellan 2009-2013, är att höja utbildningens kvalitet och kostnadseffektivitet, att öka tillgången till digitala lärresurser, att öka flexibiliteten och möjligheterna för enskilda individers lärande (informellt lärande).

De preliminära resultaten från den OECD-studie som pågår, visar att Nederländerna inte är ensamma att satsa på detta område. Men när får vi se en svensk nationell strategi?

Studenters vinst och samhällsnyttan av OER är enorm

Två amerikanska forskare, Maxfield och Thierstein knutna till Rice University, har gjort en intressant kostnads-/nyttoanalys av att delvis erbjuda fria läroböcker till collegestudenter i Kalifornien.  Du hittar den här: Textbook C-B Analysis

De kommer fram till att här finns möjlighet till enorma sociala vinster – om man framställer öppna läromedel i de fem mest lästa ämnena, så skulle vinsten (Social Return On Investment) i pengar för de 1,4 miljoner studenterna i Kalifornien bli 8,5 miljoner dollar, eller 341 % per år! Räknar man upp detta till alla 7 miljoner collegestudenter i USA blir vinsten 42,5 miljoner dollar eller 1 703 % ! För varje student som använder den digitala versionen av läromedlet så stiger vinsten ytterligare.

Det amerikanska intresset för kostnaderna för läromedel bör nog ses i ljuset av Obamas initiativ för att få 5 miljoner fler ungdomar att genomföra en collegeutbildning till 2020. Ett led i detta initiativ är ju den OER-satsning som jag tidigare skrivit om. I Sverige är det studenter vid högskolor och yrkeshögskolor som skulle beröras av ett initiativ att erbjuda fria läromedel – det kanske kunde vara ett sätt att höja attraktionen på vissa utbildningar, t.ex. inom teknik och naturvetenskap eller lärarutbildningen? Att sådana här diskussioner förs i olika länder är ytterligare ett bevis för att förlagsmarknaden förändras…

Maxfield och Thiersteins resonemang är i korthet följande:

Analysen genomförs som en traditionell Return On Investment (ROI) kalkyl, men de menar att den också är ett sätt att beräkna Social Return on Investment (SROI), som ser mer till den samhälleliga nyttan än till den rent ekonomiska vinsten (för mer om SROI se Wikipedia eller här).

I näringslivet är ROI en standardmetod för att avgöra om man ska genomföra ett projekt eller en investering. ROI är förhållandet mellan förväntad avkastning (dvs. vinsten) under hela löptiden för projektet, delat med kostnaden för investeringen. Säg att ett projekt pågår i 4 år och sammanlagt ger tillbaka 3 gånger investeringen. Då är den årliga avkastningen 32 %. De flesta företag har tröskelnivåer som beskriver den lägsta ROI per år som är acceptabel för deras affärsmodell, vanligen 15-25 % per år.

Tillämpas denna analysmodell på utvecklingen av öppna läromedel, så kan den direkta monetära besparingen för studenter ses som en social vinst och förhållandet mellan den ursprungliga investeringen är då den sociala ROI. Om således ett öppet läromedel kostar $ 500 000 att utveckla och det besparar studenterna $ 300 000 per år så har man en social avkastning på 60 %. För att utveckla en fullständig kostnads​-/nyttokalkyl måste man uppskatta (a) kostnaden för att utveckla läromedlet, (b) den årliga besparingen per student för att använda läromedlet och (c) det antal studenter som varje år kommer att använda läromedlet.

Rapportförfattarna skapar en stor matris där de fyller i relevanta data från läsåret 2007/08 från det offentliga collegesystemet i Kalifornien, t.ex. antal studenter på olika ämnen (393 olika ämnen). De gör antaganden om den genomsnittliga utvecklingskostnaden för ett läromedel ($ 500 000), liksom antaganden om hur många av lärarna i ämnet som kommer att använda just detta läromedel (10 % av lärarna), och att studenterna köper en enkel utprintad version av läromedlet för $ 25 istället för en tryckt bok för $ 100 och därmed sparar $ 75, osv. för att kunna beräkna SROI. Varje student som använder den digitala versionen av läromedlet, sparar alltså $ 100.

Maxfield och Thierstein föreslår att finansieringen av dessa läromedel sker i samarbete mellan privata sponsorer, ideella stiftelser och staten.

Nordisk skolbokskonferens

De nordiska förlagen hade i slutet av veckan sin skolbokskonferens som infaller vart annat år. Denna gång var norska Förläggarföreningen arrangör och konferensen avhölls på Hurtigruten. Fantastiska scenerier utanför fönstren och intressanta föredrag på insidan. Bland annat talade Paul Hedlund, tidigare förlagsdirektör på norska Gyldendal, om vådan av statlig intervention på läromedelsområdet. I skottgluggen fanns både norska NDLA och European Schoolnet’s Learning Resource Exchange. Han avslutade med att påpeka att han för tio år sedan höll ett föredrag betitlat ”I väntan på marknaden för digitala läromedel” och menade att vi väntar fortfarande på att denna marknad ska uppstå.

I mitt föredrag försökte jag bland annat ifrågasätta den föreställningen – att marknaden fortfarande låter vänta på sig – genom att visa på skillnaderna mellan ”sustaining innovations” som är innovationer som bevarar marknadssituationen och ”disruptive innovations” som helt omkullkastar och förändrar den tidigare marknadssituationen (Christensen and Horn, 2008). Möjligen är digitala lärresurser och framför allt open educational resources (OER) en sådan omstörtande innovation som innebär att den nya läromedelsmarknaden kommer att se helt annorlunda ut och följa andra logiker. Om så är fallet krävs förändrade strategier från många av de existerande aktörerna på marknaden.

Stanford och Google ger bort kunskap gratis

I helgen har både DN och SvD uppmärksammat att Stanford (i samarbete med Google) startat en gratiskurs för ca 100 000 studenter! Man lägger alltså inte bara ut sina lärresurser gratis utan inbjuder även till en gratis introduktionskurs. Givetvis görs detta inte bara av generositet, utan det finns tankar om hur man ska ha nytta av detta i längden. Tankar och modeller för detta kan man läsa om i rapporten “Giving Knowlegde for Free – the Emergence of Open Educational Resources“.

Roligt att svenska medier nu får upp ögonen för betydelsen av öppna lärresurser (OER). Vi får hoppas att svenska utbildningsinstitutioner och -myndigheter snart också inser kraften i OER. Detta är ännu viktigare nu när OECD uppbackad av ett antal tunga länder, framför allt USA, börjar pusha för OER (se här).

Nytt uppdrag för OECD

President Obamas regering satsar stort på öppna lärresurser (Open Educational Resources – OER). Det är ett led i initiativet Investing in Education. Under de kommande fyra åren kommer man att satsa 500 miljoner dollar per år, dvs 2 miljarder dollar totalt, på att utveckla och tillgängliggöra öppna lärresurser av hög kvalitet. Som ett led i sin satsning har man också framfört önskemål om att OECD ska ta fram en rekommendation att alla OECD-länder bör satsa på OER genom att låta alla läromaterial som framställts med offentliga medel också bli offentligt tillgängliga. Det är ett radikalt förslag som sannolikt skulle få betydande konsekvenser. Planen är att frågan ska diskuteras och rekommendationen i bästa fall antas vid ett ministermöte i maj 2012. Jag har fått i uppdrag av OECD att under året göra det förberedelsearbete som krävs. Det är en fortsättning på mitt tidigare uppdrag att göra en kartläggning av OER-rörelsen. Det känns spännande och hedrande att få var med i en sådan process.