Tag Archives: omvärldsbevakning

Ser vi slutet på globaliseringen?

Globaliseringen har varit en mycket stark trend, en så kallad megatrend, i cirka 30 år. Nu finns tecken i skyn att globaliseringen kanske går mot sitt slut, eller åtminstone tappar fart.  Copenhagen Institute for Future Studies har spanat på framtiden i 45 år. De har just bloggat om globaliseringsfrågans framtid. I ljuset av bland annat Brexit-omröstningen i Storbritannien och valet av Trump till USAs nästa president samt det faktum att vissa aspekter av teknikutvecklingen minskar behovet av transporter och resor, så menar de att det finns åtminstone tre möjliga scenarier för globaliseringens framtid. Scenario 1 och 3 är ytterlighetsbilder, medan scenario 2 ligger ganska nära status quo.

Scenario 1: Slutet för globaliseringen

I detta scenario accelererar anti-globaliseringstrenden. Det blir inga nya internationella handelsöverenskommelser (som TTIP) och gamla (som NAFTA) faller samman. WTOs starka ställning undermineras och kanske försvinner WTO helt och hållet eftersom ett antal länder, som USA, Ryssland och Turkiet driver isolationistiska och nationalistiska agendor. Tullar höjs eventuellt även i asiatiska länder, även om det kanske sker av andra skäl. Gränskontrollerna fortsätter att vara starka och kanske faller hela EU samman. Teknikutvecklingen med 3D printers och robotar minskar behovet av import av industriprodukter och energi, samt minskar behovet av resor. Om EU faller samman, USA och Kina blir allt mer isolationistiska och Ryssland och Turkiet fortsätter att driva i nationalistisk riktning, så skulle det innebära slutet för globaliseringen som vi känner den.

Scenario 2: Ett steg bakåt, två steg framåt

I detta scenario så både bromsas och accelererar globaliseringen. Politiskt så bromsas den på ungefär det sätt som beskrivs i det förra scenariot med minskat internationellt samarbete, stängda gränser och minskad handel. Samtidigt driver den tekniska utvecklingen på globaliseringen till exempel genom att allt fler människor blir uppkopplade mot internet. 1995 var det 1% av världens befolkning som hade tillgång till internet. Idag är det cirka 40% eller 3,3 miljarder människor. Om 10 år beräknas det vara 80% eller cirka 6 miljarder människor som har tillgång till nätet. Språkteknologin tar stormsteg och kan snart sudda ut alla språkbarriärer (jämför till exempel appen SayHi). Utbyggda flyglinjer, vägar och höghastighetståg gör också att allt fler människor reser. Totalt sett fortsätter globaliseringstrenden, men långsammare än vi sett på mycket länge.

Scenario 3: Accelererad globalisering

I detta scenario har den starka globaliseringstrenden just nu råkat ut för hicka. Kanske går Storbritannien in i en djup ekonomisk kris på grund av Brexit som uppfattas som ett stort misstag. Kanske drivs globaliseringen på av växande ekonomier till exempel i Afrika som vill ut på nya marknader, och av unga människor som vill ha en ännu mer gränslös värld. Kanske fortsätter teknikutvecklingen att ta stora språng vilket ytterligare underlättar försäljningen av varor och framför allt tjänster över gränserna. I så fall kan decenniet mellan 2020 och 2030 bli en tid av ännu snabbare globalisering än den vi ser just nu.

Jarl Frijs-Madsen vid Copenhagen Institute för Future Studies menar att scenario 2 är mest sannolikt men att vi bör förbereda oss för mer än bara en möjlig framtid.

Vita Huset förbereder för en framtid med AI

Häromdagen släppte Obama-administrationen en rapport om artificiell intelligens (AI) och hur USA behöver investera i forskning, utveckling och utbildning för att dra nytta av utvecklingen inom AI.

ai-rapport

Man beskriver hur amerikanska flottan tagit fram digitala lärare (digital tutors) som tränar upp it-adminitratörer på några månader – en utbildning som tidigare tog åtminstone ett år. Dessa nya it-administratörer slår erfarna tekniker som jobbat i 7-10 år både i praktisk problemlösning och i teoretiska tester. De har använt motsvarande digitala lärare i arbetsmarknadsinsatser och sannolikheten för att ett välbetalt jobb ökar markant när man haft en digital lärare, jämför med traditionella arbetsmarknadsinsatser.

Men utvecklingen ställer också krav på samhället. Man skriver bl.a. att: ”An AI-enabled world demands a data-literate citizenry that is able to read, use, interpret, and communicate about data, and participate in policy debates about matters affected by AI.”
Länk:

Framtidsscenario om en digital skola

Digitaliseringskommissionen fortsätter att producera intressanta rapporter. I fredags kom ytterligare en,temarapport, kallad Det sociala kontraktet.

Det är en antologi som diskuterar frågeställningar inom flera olika samhällsområden. Vad innebär t.ex. jämlikhet när samhällets insatser för den enskilde i vård, skola och omsorg kan ges på helt nya sätt och i högre grad individualiserat? Vad kan och bör det statliga åtagandet vara och vilka rättigheter och skyldigheter bör den enskilde individen ha?

Ett av kapitlen är skrivet av Carl Heath. Det innehåller både en inledande diskussion om hur man kan göra diskussionen om skolans digitalisering mer konkret och hanterlig genom att skilja mellan tre delar i helheten:

  • digitaliseringen av processer för att organisera utbildning
  • digitaliseringen av undervisning och lärprocesser samt
  • digitaliseringen av den enskilda elevens eller studentens egen miljö.

Vidare beskriver Carl ett framtidsscenario för en digital skola som är både konkret och visionärt. Det är verkligen svårt att skriva meningsfulla texter om en framtid som vi bara kan ana, men Carl lyckas väldigt bra. Texten rekommenderas till läsning!

Utbildningsutskottet intresserar sig för skolans digitalisering!

Så har frågan om skolans digitalisering äntligen nått fram till Riksdagen och Utbildningsutskottet. Tillsammans med Riksdagens utvärderings- och forskningssekretariat har man tagit fram en litteraturstudie som ger en mycket bra översikt över forskningen inom området. Förhoppningsvis kan studien inspirera ledamöterna till ökad aktivitet inom området och många nya motioner som kan driva frågan framåt!

Trendspaning på BETT

Förra veckan gick året stora utbildningsmässa BETT av stapeln i London. Ett årligt event där en jättelik ”ed tech-mässa” är kärnan som kompletteras av hundratals intressanta seminarier möten. 10 000-tals besökare varav en hel del är skandinaver, mest svenskar. Omöjligt att sammanfatta detta rika utbud men här följer några impressioner från både mässgolvet och de seminarier jag lyssnade på:

1) analytics – datadriven analys från individnivån och uppåt. Allt fler läromedel/lärresurser erbjuder olika former av uppföljning i form av statistik. Vi börjar se möjligheter att koppla samman dessa – än så länge främst på skolnivå men det är bara en tidsfråga innan interoperabiliteten ökat och gör det möjligt att sammanställa data även på kommunnivå och nationell nivå. Kraven på standards och interoperabilitet kommer att öka.

2) flytta fokus från läraren till undervisningen (from the teacher to the teaching). En uppmaning i samma anda är att ”avprivatisera” undervisningen. Här handlar det alltså om att läraren blir er av en lagspelare, att man tar gemensamt ansvar för elevernas lärande och därmed gemensamt utarbetar undervisningsformer, stöd mm som eleven behöver.

3) individualisering och anpassning av läromedlen till individens behov och intresse. Adaptiva läromedel som anpassar både svårighetsgrad men också kontext för exempel mm till den enskilda eleven. Den som bor t.ex. i Kiruna och är intresserad av ishockey eller snowboards får annorlunda exempel i sina matteövningar än den som bor i Malmö och gillar att rida.

4) Liksom tidigare år är det också tydligt att de digitala läromedlen eller lärresurserna i ökande utsträckning lämnar datorskärmen som gränssnitt. Dels växer utbudet av små och stora interaktiva skärmar starkt och dels, vilket är mer intressant, växer det digitala ihop med det analoga. De få projektorer som fanns på mässan satt oftast i taket och lyste på golvet och gjorde om golvet till en interaktiv yta som en spelplan, ”byggarbetsplats” eller liknande. Digitala mätinstrument används för att samla data till NO-undervisningen t.ex. från luften eller ett akvarium, och undervisningen kan handla om att bearbeta och analysera data istället för att hela laborationen går ut på att ta fram själva mätdata. Tanken är alltså att arbeta med konkreta och riktiga data istället för som tidigare ha ett digitalt läromedel som abstrakt illustrerar olika fysikaliska fenomen.

10 Mbps till varje elev rekommenderas

Som ett led i framtagandet av en ny nationell it-strategi för skolan i Irland har en grupp forskare gjort en mycket ambitiös litteraturgenomgång av olika frågor. En av dessa är hur snabbt bredband som behövs i skolan. Man utgår dels från ett whitepaper som CISCO tagit fram åt amerikanska myndigheter och dels en rapport som en sammanslutning för teknikchefer inom utbildningsområdet på delstatsnivå, kallad State Educational Technology Directors Association (SETDA).

CISCO menar att i dagsläget behövs minst 0,5 Mbps per elev och att detta bör öka till 2 Mbps och elev till 2018. Delstatscheferna menar att dessa rekommendationer är för låga. De menar att 2015 bör skolor erbjuda 10 Mbps till varje elev.

Rekommendationerna kan tyckas höga men man menar att detta krävs eftersom tätheten av enheter och användare per ytenhet i en skola är bland de högsta som finns i alla arbetsmiljöer. Dessutom, säger man, när man betänker de typiska bredbandshastigheter som krävs för smidig användning av en rad online-aktiviteter i skolor, är uppenbart att det är nödvändigt för denna nivå av anslutningsmöjligheter. Och de irländska forskarna instämmer. Man utgår från följande tabell över vad olika typer av online-aktiviteter kräver för bandbredd.

bredband

Man kan ju undra hur det står till med bandbredden i våra svenska skolor – därom vet vi ingenting!

Källor:

CISCO (Computer Information System Company). (2013). A white paper outlining CISCO’s
recommendations on how to modernize the existing E-rate program to put high-speed
broadband into the hands of every student in America.

Fox, C., Waters, J., Fletcher, G., & Levin, D. (2012). The broadband imperative: Recommendations to address K-12 education infrastructure needs. Washington DC: State Educational Technology Directors Association {SETDA}.

Vår nya utmaning – en polariserad arbetsmarknad

Jag har tidigare skrivit om undersökningar som tyder p att omkring hälften av dagens jobb kommer att automatiseras och tas hand om datorer och robotar – inom 20 år! Många tvivlar på att en sådan förändringstakt är möjlig och att om ett sådant scenario ändå skulle realiseras så skulle det innebära stora problem med massarbetslöshet, social oro osv.

I somras om en rapport från Reforminstitutet där Stefan Fölster visar att vi redan haft motsvarande förändringstakt i svensk ekonomi under perioden 2006-2011. Och detta utan större konvulsioner, eftersom det hela tiden skapas nya jobb där de gamla försvinner.

Bild1

Är då allt bara frid och fröjd? Det finns inga problem? Inte riktigt. Det som Fölster och andra också visar är att de nya jobb som skapas antingen är betydlig mer avancerade än de gamla eller betydligt enklare. Det är de högst och de lägst betalda jobben som växer – arbetsmarknaden polariseras. I nedanstående diagram visas hur de bäst betalda yrkena växer snabbast (grupp 5 och i viss mån grupp 4), följda av de lägst betalda yrkena (grupp 1), medan yrkena i mitten halkar efter.

Källa: Fölster, 2015
Källa: Fölster, 2015 sid. 28

Detta är inte någon specifikt svensk utveckling. I rapporten ”Robots at Work”, från i mars 2015, visar Graetz & Michaels att samma tendens gäller i många andra länder. Nya jobb skapas och robotiseringen höjer produktiviteten och skapar utrymme för löneökningar. Men säger de också: ”We caution that the rise of robots is not a blessing for all: we find that low-skilled and middle-skilled workers in particular may lose out.”

Där har vi nästa stora utmaning för svenskt utbildningsväsende! Hur hanterar vi de samhällsutmaningar som en polariserad arbetsmarknad – och i förlängningen en polariserad ekonomi – innebär?

Webbinar om digitala lärresurser

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) arrangerar ett webbinar om digitala lärresurser i den svenska skolan. Det sänds live tisdag 8 september kl 9-10 men kan givetvis ses även senare.

Medverkar gör Sara Mörtsell från Wikimedia Sverige, Rickard Vinde från Svenska Läromedel samt undertecknad.

Här är länken för att se webbinaret i efterhand:

http://play.skl.se/video/skolans-behov-av-digitala-larresurser-8-september-2015-08-sep-10-00

 

Utbildningsministern lovar nationell plan för skolans digitalisering under året

I veckans nummer av Dagens Samhälle säger Gustav Fridolin i en intervju att “Vi kommer med en nationell plan för digitaliseringen [av skolan, min kommentar], definitivt under det här året. Vi behöver klargöra en miniminivå och vad vi måste förvänta oss att alla skolor ska arbeta med. Sedan är det här ett arbete i flera steg, säger han.”

E-MAGIN Screenshot

Ur Dagens Samhälle16/2015

Om utbildningsministern menar allvar med denna utfästelse borde arbetet med en plan redan vara i full gång på departementet. Det låter lovande!

Thailands it-stödda undervisning alltför teknikfokuserad

Jag befinner mig sedan en dryg vecka i Thailand för att tillsamman med en grupp experter från OECD och UNESCO göra en utvärdering av det thailändska skolsystemet. Mitt ansvar är it-delen vilket kändes spännande innan jag åkte eftersom jag läst om deras ambitiösa ”One Tablet Per Child”-program som när det lanserades 2012 var det mest omfattande i världen. Kinesisk-tillverkade surfplattor skulle delas ut till alla skolbarn. Men efter militärkuppen 2014 stoppades programmet och jag är benägen att tro att det var ett klokt beslut. Efter att ha sett ett antal skolor och läst ett antal rapporter om hur ensidig denna satsning varit, liksom tidigare satsningar. Det handlar bara om att köpa plattor eller datorer, inte om att bygga ut nätverkstillgången eller att träna lärarna. Inte heller har det funnits pengar för underhåll eller support.

Den it-utbildning de ger eleverna handlar ofta dels om att hantera den vanligaste programvaran (Word) och dels om hur en dator ser ut inuti. Bilden nedan kommer från en liten skola långt ute på landsbygden, nära den burmesiska gränsen som anses som ett riskområde. Skolan drivs av gränspolisen. På väggen sitter en processor, ett ljudkort, ett bildkort, o.s.v. vilket låg- och mellanstadieeleverna ska lära sig utantill.

IMG_0565Det är tråkigt att se att trots så mycket erfarenhet som finns från andra länders misstag, så upprepas de – att man istället för att satsa på en balanserad uppbyggnad av det ekosystem som krävs av internetinfrastruktur, hårdvara, mjukvara, utbildning, ledarskap och politik, så blir det mest prestigeprojekt som gör liten nytta.

Thailand är ett medelinkomstland i världen med aspirationer på att kunna konkurrera med grannar som Malaysia och – om möjligt Singapore och Korea. Men just nu tappar man mark både ekonomiskt och i termer av prestationer inom utbildningssystemet. Här är inte platsen att föregripa vår kommande rapport men ett genomgående problem tycks vara bristen på kompetensutveckling för lärare – inom alla områden inklusive it. De har också ambitioner att förändra skolsystemet mot att ge eleverna mer framtidskompetenser (21st Century Skills). Det är intressant eftersom detta bl.a. brukar innefatta att kunna kritiskt ifrågasätta – något som både det relativt auktoritära skolsystemet (med lärare i uniform) och militärjuntan samtidigt finner svårsmält.