Tag Archives: omvärldsbevakning

Trendspaning på BETT

Förra veckan gick året stora utbildningsmässa BETT av stapeln i London. Ett årligt event där en jättelik ”ed tech-mässa” är kärnan som kompletteras av hundratals intressanta seminarier möten. 10 000-tals besökare varav en hel del är skandinaver, mest svenskar. Omöjligt att sammanfatta detta rika utbud men här följer några impressioner från både mässgolvet och de seminarier jag lyssnade på:

1) analytics – datadriven analys från individnivån och uppåt. Allt fler läromedel/lärresurser erbjuder olika former av uppföljning i form av statistik. Vi börjar se möjligheter att koppla samman dessa – än så länge främst på skolnivå men det är bara en tidsfråga innan interoperabiliteten ökat och gör det möjligt att sammanställa data även på kommunnivå och nationell nivå. Kraven på standards och interoperabilitet kommer att öka.

2) flytta fokus från läraren till undervisningen (from the teacher to the teaching). En uppmaning i samma anda är att ”avprivatisera” undervisningen. Här handlar det alltså om att läraren blir er av en lagspelare, att man tar gemensamt ansvar för elevernas lärande och därmed gemensamt utarbetar undervisningsformer, stöd mm som eleven behöver.

3) individualisering och anpassning av läromedlen till individens behov och intresse. Adaptiva läromedel som anpassar både svårighetsgrad men också kontext för exempel mm till den enskilda eleven. Den som bor t.ex. i Kiruna och är intresserad av ishockey eller snowboards får annorlunda exempel i sina matteövningar än den som bor i Malmö och gillar att rida.

4) Liksom tidigare år är det också tydligt att de digitala läromedlen eller lärresurserna i ökande utsträckning lämnar datorskärmen som gränssnitt. Dels växer utbudet av små och stora interaktiva skärmar starkt och dels, vilket är mer intressant, växer det digitala ihop med det analoga. De få projektorer som fanns på mässan satt oftast i taket och lyste på golvet och gjorde om golvet till en interaktiv yta som en spelplan, ”byggarbetsplats” eller liknande. Digitala mätinstrument används för att samla data till NO-undervisningen t.ex. från luften eller ett akvarium, och undervisningen kan handla om att bearbeta och analysera data istället för att hela laborationen går ut på att ta fram själva mätdata. Tanken är alltså att arbeta med konkreta och riktiga data istället för som tidigare ha ett digitalt läromedel som abstrakt illustrerar olika fysikaliska fenomen.

10 Mbps till varje elev rekommenderas

Som ett led i framtagandet av en ny nationell it-strategi för skolan i Irland har en grupp forskare gjort en mycket ambitiös litteraturgenomgång av olika frågor. En av dessa är hur snabbt bredband som behövs i skolan. Man utgår dels från ett whitepaper som CISCO tagit fram åt amerikanska myndigheter och dels en rapport som en sammanslutning för teknikchefer inom utbildningsområdet på delstatsnivå, kallad State Educational Technology Directors Association (SETDA).

CISCO menar att i dagsläget behövs minst 0,5 Mbps per elev och att detta bör öka till 2 Mbps och elev till 2018. Delstatscheferna menar att dessa rekommendationer är för låga. De menar att 2015 bör skolor erbjuda 10 Mbps till varje elev.

Rekommendationerna kan tyckas höga men man menar att detta krävs eftersom tätheten av enheter och användare per ytenhet i en skola är bland de högsta som finns i alla arbetsmiljöer. Dessutom, säger man, när man betänker de typiska bredbandshastigheter som krävs för smidig användning av en rad online-aktiviteter i skolor, är uppenbart att det är nödvändigt för denna nivå av anslutningsmöjligheter. Och de irländska forskarna instämmer. Man utgår från följande tabell över vad olika typer av online-aktiviteter kräver för bandbredd.

bredband

Man kan ju undra hur det står till med bandbredden i våra svenska skolor – därom vet vi ingenting!

Källor:

CISCO (Computer Information System Company). (2013). A white paper outlining CISCO’s
recommendations on how to modernize the existing E-rate program to put high-speed
broadband into the hands of every student in America.

Fox, C., Waters, J., Fletcher, G., & Levin, D. (2012). The broadband imperative: Recommendations to address K-12 education infrastructure needs. Washington DC: State Educational Technology Directors Association {SETDA}.

Vår nya utmaning – en polariserad arbetsmarknad

Jag har tidigare skrivit om undersökningar som tyder p att omkring hälften av dagens jobb kommer att automatiseras och tas hand om datorer och robotar – inom 20 år! Många tvivlar på att en sådan förändringstakt är möjlig och att om ett sådant scenario ändå skulle realiseras så skulle det innebära stora problem med massarbetslöshet, social oro osv.

I somras om en rapport från Reforminstitutet där Stefan Fölster visar att vi redan haft motsvarande förändringstakt i svensk ekonomi under perioden 2006-2011. Och detta utan större konvulsioner, eftersom det hela tiden skapas nya jobb där de gamla försvinner.

Bild1

Är då allt bara frid och fröjd? Det finns inga problem? Inte riktigt. Det som Fölster och andra också visar är att de nya jobb som skapas antingen är betydlig mer avancerade än de gamla eller betydligt enklare. Det är de högst och de lägst betalda jobben som växer – arbetsmarknaden polariseras. I nedanstående diagram visas hur de bäst betalda yrkena växer snabbast (grupp 5 och i viss mån grupp 4), följda av de lägst betalda yrkena (grupp 1), medan yrkena i mitten halkar efter.

Källa: Fölster, 2015
Källa: Fölster, 2015 sid. 28

Detta är inte någon specifikt svensk utveckling. I rapporten ”Robots at Work”, från i mars 2015, visar Graetz & Michaels att samma tendens gäller i många andra länder. Nya jobb skapas och robotiseringen höjer produktiviteten och skapar utrymme för löneökningar. Men säger de också: ”We caution that the rise of robots is not a blessing for all: we find that low-skilled and middle-skilled workers in particular may lose out.”

Där har vi nästa stora utmaning för svenskt utbildningsväsende! Hur hanterar vi de samhällsutmaningar som en polariserad arbetsmarknad – och i förlängningen en polariserad ekonomi – innebär?

Webbinar om digitala lärresurser

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) arrangerar ett webbinar om digitala lärresurser i den svenska skolan. Det sänds live tisdag 8 september kl 9-10 men kan givetvis ses även senare.

Medverkar gör Sara Mörtsell från Wikimedia Sverige, Rickard Vinde från Svenska Läromedel samt undertecknad.

Här är länken för att se webbinaret i efterhand:

http://play.skl.se/video/skolans-behov-av-digitala-larresurser-8-september-2015-08-sep-10-00

 

Utbildningsministern lovar nationell plan för skolans digitalisering under året

I veckans nummer av Dagens Samhälle säger Gustav Fridolin i en intervju att “Vi kommer med en nationell plan för digitaliseringen [av skolan, min kommentar], definitivt under det här året. Vi behöver klargöra en miniminivå och vad vi måste förvänta oss att alla skolor ska arbeta med. Sedan är det här ett arbete i flera steg, säger han.”

E-MAGIN Screenshot

Ur Dagens Samhälle16/2015

Om utbildningsministern menar allvar med denna utfästelse borde arbetet med en plan redan vara i full gång på departementet. Det låter lovande!

Thailands it-stödda undervisning alltför teknikfokuserad

Jag befinner mig sedan en dryg vecka i Thailand för att tillsamman med en grupp experter från OECD och UNESCO göra en utvärdering av det thailändska skolsystemet. Mitt ansvar är it-delen vilket kändes spännande innan jag åkte eftersom jag läst om deras ambitiösa ”One Tablet Per Child”-program som när det lanserades 2012 var det mest omfattande i världen. Kinesisk-tillverkade surfplattor skulle delas ut till alla skolbarn. Men efter militärkuppen 2014 stoppades programmet och jag är benägen att tro att det var ett klokt beslut. Efter att ha sett ett antal skolor och läst ett antal rapporter om hur ensidig denna satsning varit, liksom tidigare satsningar. Det handlar bara om att köpa plattor eller datorer, inte om att bygga ut nätverkstillgången eller att träna lärarna. Inte heller har det funnits pengar för underhåll eller support.

Den it-utbildning de ger eleverna handlar ofta dels om att hantera den vanligaste programvaran (Word) och dels om hur en dator ser ut inuti. Bilden nedan kommer från en liten skola långt ute på landsbygden, nära den burmesiska gränsen som anses som ett riskområde. Skolan drivs av gränspolisen. På väggen sitter en processor, ett ljudkort, ett bildkort, o.s.v. vilket låg- och mellanstadieeleverna ska lära sig utantill.

IMG_0565Det är tråkigt att se att trots så mycket erfarenhet som finns från andra länders misstag, så upprepas de – att man istället för att satsa på en balanserad uppbyggnad av det ekosystem som krävs av internetinfrastruktur, hårdvara, mjukvara, utbildning, ledarskap och politik, så blir det mest prestigeprojekt som gör liten nytta.

Thailand är ett medelinkomstland i världen med aspirationer på att kunna konkurrera med grannar som Malaysia och – om möjligt Singapore och Korea. Men just nu tappar man mark både ekonomiskt och i termer av prestationer inom utbildningssystemet. Här är inte platsen att föregripa vår kommande rapport men ett genomgående problem tycks vara bristen på kompetensutveckling för lärare – inom alla områden inklusive it. De har också ambitioner att förändra skolsystemet mot att ge eleverna mer framtidskompetenser (21st Century Skills). Det är intressant eftersom detta bl.a. brukar innefatta att kunna kritiskt ifrågasätta – något som både det relativt auktoritära skolsystemet (med lärare i uniform) och militärjuntan samtidigt finner svårsmält.

Majoriteten tror att dagens barn får det sämre än sina föräldrar

I en nyligen publicerad undersökning från det oberoende amerikanska undersökningsföretaget Pew Research ställdes bland annat frågan om man tror att dagens barn kommer att få det bättre eller sämre ställt än sina föräldrar. I Västländerna är pessimismen utbredd – i genomsnitt är det i genomsnitt 65 procent av de tillfrågade som tror att barnen får det sämre än sina föräldrar, medan 28 procent tror på att de får det bättre. Bland de tio Västländerna (Sverige är tyvärr inte med i undersökningen) finns också skillnader. Mest pessimistiska är fransmännen där 86 procent tror att barnen får det sämre, följda av Japan, Italien och Storbritannien. De tillfrågade i dessa länder är mer pessimistiska än folk i Grekland och Spanien  som ju drabbats hårdare av den ekonomiska krisen och där ungdomsarbetslösheten är skyhög. Även i USA är andelen  pessimistiska högre än i Spanien.

worse off

I Vietnam och Kina är optimismen störst där är det runt 90 procent som tror att barnen får det bättre ställt än föräldrarna och i många utvecklingsländer är optimismen påtaglig.

better off

Medan man i utvecklingsländer eller så kallade ”emerging economies” genomgående uppfattar utbildning som en nyckelfaktor för framgång, så är de tillfrågade i Västländerna mer delade i sin uppfattning. Intressant nog sticker Frankrike ut även i denna fråga. På en skala från 0 (inte viktigt alls) till 10 (mycket viktigt) är det enbart 34 procent av fransmännen som svarar att utbildning är mycket viktigt (en 9:a eller 10:a). I Italien är det 51 procent som svarar på samma sätt, följda av Grekland (53 procent) och Polen (54 procent). I Storbritannien är det 65 procent och i USA 70 procent.

Det är svårt att dra några direkta slutsatser av undersökningen, men den väcker många funderingar. En är hur det påverkar ett samhälle där en klar majoritet tror att det uppväxande släktet får det sämre än man själv har det. Riskerar inte politiken att bli oerhört konservativ och ovillig till förändring? Åstadkommer inte ett sådant samhälle genom sin inställning precis det resultat som det befarar?

En annan fundering är hur det påverkar ett utbildningssystem att inte uppfattas som en möjlighet, som en stege till ett bättre liv. En sådan inställning borde vara förödande för motivationen både hos elever och lärare som arbetar i skolan och för ansvariga politiker.

Låt oss hoppas att den svenska allmänheten fortfarande tror att våra barn kommer att få det bättre än vi och att utbildning är en viktig faktor för att nå dit!

Andra digitaliseringsvågen hotar 53 % av jobben i Sverige

Vi lever mitt i den andra digitaliseringsvågen. Den första bröts när it-bubblan sprack i början av 00-talet. Konsekvenserna av den snabba digitaliseringen börjar nu märkas inom allt fler samhällsområden och ekonomin påverkas kraftigt.

Jag har tidigare skrivit om en amerikansk rapport om digitaliseringens följder där man räknar med att ca 47 procent av de amerikanska jobben kan komma att försvinna inom en tjugoårsperiod. Nu har Stiftelsen för strategisk forskning gjort motsvarande analys och menar att en ännu större andel, eller 53 procent, av de svenska jobben hotas.

vartannat jobbTvå svenska forskare säger i rapporten ”Diginomics – nya ekonomiska drivkrafter” att Sverige påverkas mer än många andra industriländer av teknikskiftet, eftersom vi har hög digital mognad, stor utbyggnad av trådlöst och bredbandsbaserat internet och ganska stora investeringar i den digitala sektorn. Det som antas försvinna är framför allt rutinjobb inom handel och administration samtidigt som programmerare redan är det vanligaste jobbet i Stockholmsregionen, enligt rapporten. Forskarna tror också att digitaliseringen kan vara en av orsakerna till den låga inflationen i Sverige.

Hur ska man då möta utmaningen att hälften av jobben kan försvinna på 20 år? Det krävs innovationer för att skapa nya jobb samt utbildningssatsningar, både för de breda lagren och för spetskompetens. Man tror också att det blir viktigt med arbetskraftsinvandring av personer med spetskompetens.

Ska vi som samhälle kunna möta denna formidabla utmaning så måste skolan förbereda våra ungdomar på det digitala samhälle som växer fram!

Till frågan om digitala läromedel

I arbetet med skolans digitalisering är det en aspekt som diskuteras alltför lite i vårt land. Det är digitala läromedel. Fria lärresurser, eller OER, nämns ofta och stora förhoppningar har fästs vid hur OER. Men de kan rimligen aldrig hel ersätta förlagsproducerat material. Enligt branschstatistiken utgör de digitala läromedlen enbart 4-5 procent av läromedelsmarknaden i Sverige. Detta samtidigt som många kommuner sedan lång tid satsar stora resurser på inköp av hårdvaror.

Andra länder, som t.ex. Danmark, Norge och Nederländerna, har haft en mer balanserad statlig politik där även satsningar på att skapa en marknad för digitala läromedel ingått.

LäromedelI följande skrift, Läromedel behövs för skolans digitalisering, som tagits fram på initiativ av branschorganisationen Svenska läromedel, diskuterar jag hur den svenska politiken på området sett ut i Sverige med kortfattade utblickar till fyra andra länder. Inte minst Danmark har ju en mycket ambitiös och intressant satsning som pågår för fullt. Förhoppningsvis kan frågan om hur vi ska få en levande och vital marknad för digitala läromedel åter komma på den svenska dagordningen.

Innovating Pedagogy 2014 – en spännande pedagogisk framsyn

Många känner till de tekniska framsyner som publiceras årligen av New Media Consortium under namnet Horizon Report. Den finns i olika utgåvor som den årliga rapporten och nu senast en europeisk version. I början av nästa år kommer en skandinavisk rapport att publiceras. Men brittiska Open University ger ut en egen och mer pedagogiskt inriktad samtids- och framtidsrapport, kallad Innovating Pedagogy. I dagarna utkom årets utgåva, den tredje i ordningen.

Den skiljer sig från Horizon-rapporterna genom att ha större fokus på teknikstödda pedagogiska trender som just nu eller inom den närmaste framtiden sannolikt kommer att prägla utbildningssektorn. Som vanligt i den här sortens internationella rapporter så är somligt helt nytt för oss, annat redan välkänt.

Här är årets tio trender, där de första två återkommer från förra året. Tanken är att ju längre ner på listan desto längre tid till dess trenden eller fenomenet antas påverka oss.

  1. MOOCS – Massive Open Online Courses är ingen nyhet och i Gartners Educational Hype Cycle är de på väg ner från den värsta hypen för något år sedan. Men fokus har skiftat en del och handlar diskussionen mycket om hur MOOCS påverkar och förändrar våra högskolesystem. Tidiga MOOCs byggde framför allt på att de lärande kopplades samman och lärde av och med varandra, så kallad ”connectivism”. Men när de stora universitetsföretagen kom in i bilden skapades istället kurser som i huvudsak byggde på ”instructivism”, det vill säga gammaldags föreläsningar i ny tappning. Men i pedagogiskt hänseende är MOOCS styrka just den sociala lärandeeffekten där internet fortfarande kan spela en oerhört viktig roll. Konnektivismen är sannolikt här för att stanna.
  2. Learning design informed by analytics – handlar om att använda learning analytics för att utveckla och förbättra elevernas möjligheter att lära. I digitala sammanhang är möjligt att samla massiva mängder med data. Samtidigt finns det en risk att vi samlar de data som är enkla att hitta och styrs av dem snarare än de data som är relevanta. Trenden handlar om att allt fler institutioner kommer att samla allt mer användardata och nu gäller det att få till en moraliskt och pedagogiskt medveten diskussion om vilka data vi bör samla in och hur dessa data ska tolkas och hjälpa oss att utveckla våra utbildningssystem.
  3. Flipped classroom – fenomenet kräver ingen introduktion i Sverige utan är redan väl etablerat här. I rapporten diskuteras dess för- och nackdelar. Det finns en viss kritik som lyfter risken med att flytta viktiga delar av skolarbetet till hemmet eller utanför skoltid (jämför läxdebatten). Man undrar också om det finns en nyhetens behag-effekt som med tiden kommer att minska metodens effektivitet. Men slutsatsen är ändå att metoden ökar effektiviteten och elevernas engagemang under lektionstid vilket bevisligen är positivt för inlärningen.
  4. Bring your own devices (BYOD) – kräver inte heller någon förklaring. Här diskuteras hur BYOD påverkar lärarens roll. Å ena sidan kan det faktum att eleverna har olika digitala verktyg innebära att dessa kanske kan komplettera varandra (någon kan filma, en annan har ett bra tangentbord, en tredje kanske har termometer, accelerometer eller liknande instrument i sin telefon). Trenden förstärker den förändrade lärarrollen mot handledare och manager istället för föreläsare. Men den kan också förstärka socioekonomiska skillnader i klassen och risker för att elever missbrukar sina verktyg innanför skolans ramar. Slutsatsen är att fenomenet skapar pedagogiska möjligheter men ställer nya och stora krav både på läraren och skolan.
  5. Learning to learn – i den svenska utbildningsdebattens ankdamm har inte den stora internationella förändringen bort från ämneskunskaper och mot nya och ofta bredare kompetenser slagit igenom (se tidigare inlägg här och här). I begreppet ”learning to learn” är framgång inte kopplad till det specifika innehållet utan till personens utveckling som elev, så att när man ställs inför situationer i framtiden ska man ha personlig kapacitet att hitta nya metoder eller färsk information och kunna använda detta. I sammanhanget pratar man om ”double-loop learning” som innebär att den lärande inte bara funderar över snabba strategier för att lösa ett visst problem utan också varför man behöver lära sig detta. I den snabbt föränderliga verklighet som vi lever kommer vi alla, i yrkesliv och privatliv, att behöva lära om och lära nytt många gånger. Därför är denna kompetens oerhört viktig.
  6. Dynamic assessment – handlar om att ge individuell återkoppling ifråga om den lärandes potential snarare än vad personen just lärt sig. Det handlar om att identifiera individuella hinder och svårigheter som den lärande behöver bemästra för att utvecklas. Synsättet anses speciellt värdefullt för att kunna utveckla framtidskompetenser som t.ex. problemlösande förmåga, ledarskap, beslutsfattande och kreativitet. Det finns olika metoder för dynamisk kunskapsutvärdering som tester före och efter en insats, eller att lärare och elev gemensamt löser en uppgift där läraren ger vägledning åt eleven under processen.
  7. Event-based learning – känner vi igen från temaveckor eller liknande i den svenska skolan. Med teknikens hjälp kan dessa numera enkelt bli nationella eller europeiska händelser där man använder andras arbete som inspiration. Det kan gälla FN-dagen, Operation Dagsverke eller på senare tid Makers events.
  8. Learning through storytelling – här ställs narrativ eller berättelser i centrum som en metod i lärandet. Flera olika metoder beskrivs där kärnan är att man gemensamt bygger en berättelse vilket ger möjlighet för den lärande att engagera sig i en fråga under längre tid, att strukturera sitt lärande och utveckla och vidga sin förståelse kring ett ämne. För att visa att metoden är tillämplig inom alla ämnen och utbildningar ges exempel från en sjuksköterskeutbildning där man framgångsrikt använt berättandebaserat lärande.
  9. Threshold concepts – som direktöversatt blir tröskelbegrepp. Det handlar om att det finns ett antal grundläggande begrepp som kan vara svåra att ta till sig men som är grundläggande för en djupare förståelse. Tröskelbegrepp delar vanligen en eller flera av följande egenskaper. De är: transformativa, vilket innebär att de förändrar en elevs förståelse av ett ämne; irreversibla, när man en gång lärt sig dem är de svåra att glömma; integrativa det vill säga att de visar på olika typer av samband; avgränsande på så sätt att de tillsammans med andra tröskelbegrepp beskriver gränserna för ett ämne; svåra och ofta icke-intuitiva. Rapporten menar att det finns en växande debatt om att man bör försöka uppmärksamma och lägga större tonvikt vid denna typ av begrepp för att ge fler elever möjlighet att komma vidare i sin förståelse i olika skolämnen.
  10. Bricolage – är lärande genom att arbeta, bygga och mixtra med välkända prylar och material på ett lekfullt sätt. På samma sätt som barn bygger slott i sanden eller hus av gamla äggkartonger kan lekfulla processer där man prövar sig fram med det som finns tillgängligt i form av teknik, kunskap och teori med mera leda till innovationer inom många olika områden. Ett exempel som ges är hur Tim Berners Lee mixtrar och testar sig fram till det som sedan blir World Wide Web. Rapportförfattarna menar att på samma sätt kan nya pedagogiska landvinningar skapas framöver.

Som framgår är somligt nytt och intressant medan annat knappast känns banbrytande ur svenskt perspektiv. Men översyner av detta slag ger en god bild av hur den pedagogiska diskussionen ser ut i andra länder än vårt eget.