Tag Archives: rapport

Norsk forskningsgenomgång visar på positiva läreffekter av digitalisering

2016 kom en gedigen forskningsgenomgång från den norska motsvarigheten till vårt Skolforskningsinstitut, det så kallade KSU (Kunnskapssenter for Utdanning). Du hittar studien här.

Jag har inte känt till den tidigare men den är mycket gediget gjord och har riktigt intressanta resultat. Det är en genomgång av 30 tidigare studier men många av dessa är i sin tur metastudier eller systematiska genomgångar av tidigare forskning. Totalt räknar författarna med att det är ca 1 900 studier vars resultat vägs in i den här genomgången.

Det är en så kallad effektstudie, det vill säga att den fastställer hur stora positiva effekter på lärandet som olika digitala verktyg, programvaror och pedagogiska metoder har. Det är precis samma metod som John Hattie använde i sin numera klassiska studie Visible Learning. Den norska studien har även pedagogiska förklaringar till hur olika effektstorlekar bör tolkas.

Den övergripande slutsatsen är att inom samtliga områden visar genomgången att digitaliseringen har små men positiva effekter på lärandet. Betydligt större positiva effekter uppnås när digitala verktyg och digitalt innehåll används på ett planerat och genomtänkt sätt av en lärare. Så här skriver man i slutsatserna:

“However, when the technology is accompanied with some kind of instructional support, either embedded in the software or through teacher supervision, the effects seem to increase significantly. Obviously, it is not the technology in itself that promotes learning outcomes, but the design of the software and/or the pedagogical use of the device.”

Och vidare:

“The highest ES’s (effect sizes) were associated with studies where ICT had been implemented as a planned part of a comprehensive teaching environment with clear goals, teaching plans, teaching materials, supporting technical resources, teacher training and development.”

Rapporten rekommenderas varmt till läsning!

Mikrolärande – en trend i tiden

Micro learning, eller på svenska mikrolärande, är ett begrepp som man stöter på allt oftare nuförtiden. Precis som det låter så handlar det vanligen om små bitar av lärande. Det kan antingen vara större kurser eller liknande som har delats upp i mindre bitar eller att bitarna är små redan från början. Fördelarna med mikrolärande är många, inte minst i det informella lärandet. Ett skäl till att mikrolärande är så populärt är nog att vi tar till oss allt mer innehåll via mobilen. Man kan till exempel ägna 20 minuter åt dagen med till exempel Duolingo eller liknande tjänst för att lära sig spanska inför semesterresan. Men man kan också leta upp korta instruktionsfilmer på Youtube för hur man vinterställer utombordaren, bakar surdegsbröd eller använder en ny app i sin undervisning.

Du kan läsa mer om teorin bakom mikrolärande här. Men som Alexander Salas påpekar, det är inte alltid som mikrolärande passar. När det handlar om komplexa kompetenser eller beteenden, så behövs andra metoder. Som vanligt gäller det att se i vilket sammanhang en metod fungerar och i vilka den inte gör det.

Global Sentiments Report 2017, som utges av en brittisk utbildningskonsult, lyfter fram mikrolärande som en av de hetaste trenderna just nu. Det är ett viktigt led i att kunna göra lärandet än mer individuellt anpassat. Open University’s Trends in Learning 2017, beskriver hur ”analytics for learning”, det vill säga att man använder datadriven analys för att kunna föreslå vad individen ska lära sig härnäst för att bäst uppnå sitt mål, har mikrolärandet som en viktig ingrediens. Det finns oerhört mycket innehåll på nätet i form av små innehållsbitar (text, bild video, podd) som kan blandas på olika sätt för att passa olika personers behov.

Spanska utbildningsdepartementet upptäckte att de, liksom så många andra, hade stora avhopp från sina MOOCS (Massiv Open Online Courses) som de till stora kostnader tagit fram för att ge spanska lärare kompetensutveckling. Så man lade om produktionen och gör nu istället NOOCS (Nano Open Online Courses) där varje liten del tar någon timme att arbeta sig igenom jämfört med fleras veckors studier som man tidigare försökte. Där finns även SPOOCS (Self-Paced Open Online Courses) som man alltså läser i sin egen takt och när man själv vill.

Utbildningsutskottet intresserar sig för skolans digitalisering!

Så har frågan om skolans digitalisering äntligen nått fram till Riksdagen och Utbildningsutskottet. Tillsammans med Riksdagens utvärderings- och forskningssekretariat har man tagit fram en litteraturstudie som ger en mycket bra översikt över forskningen inom området. Förhoppningsvis kan studien inspirera ledamöterna till ökad aktivitet inom området och många nya motioner som kan driva frågan framåt!

Vår nya utmaning – en polariserad arbetsmarknad

Jag har tidigare skrivit om undersökningar som tyder p att omkring hälften av dagens jobb kommer att automatiseras och tas hand om datorer och robotar – inom 20 år! Många tvivlar på att en sådan förändringstakt är möjlig och att om ett sådant scenario ändå skulle realiseras så skulle det innebära stora problem med massarbetslöshet, social oro osv.

I somras om en rapport från Reforminstitutet där Stefan Fölster visar att vi redan haft motsvarande förändringstakt i svensk ekonomi under perioden 2006-2011. Och detta utan större konvulsioner, eftersom det hela tiden skapas nya jobb där de gamla försvinner.

Bild1

Är då allt bara frid och fröjd? Det finns inga problem? Inte riktigt. Det som Fölster och andra också visar är att de nya jobb som skapas antingen är betydlig mer avancerade än de gamla eller betydligt enklare. Det är de högst och de lägst betalda jobben som växer – arbetsmarknaden polariseras. I nedanstående diagram visas hur de bäst betalda yrkena växer snabbast (grupp 5 och i viss mån grupp 4), följda av de lägst betalda yrkena (grupp 1), medan yrkena i mitten halkar efter.

Källa: Fölster, 2015
Källa: Fölster, 2015 sid. 28

Detta är inte någon specifikt svensk utveckling. I rapporten ”Robots at Work”, från i mars 2015, visar Graetz & Michaels att samma tendens gäller i många andra länder. Nya jobb skapas och robotiseringen höjer produktiviteten och skapar utrymme för löneökningar. Men säger de också: ”We caution that the rise of robots is not a blessing for all: we find that low-skilled and middle-skilled workers in particular may lose out.”

Där har vi nästa stora utmaning för svenskt utbildningsväsende! Hur hanterar vi de samhällsutmaningar som en polariserad arbetsmarknad – och i förlängningen en polariserad ekonomi – innebär?

Sociala medier i vuxnas lärande – en litteraturgenomgång

Vuxnas lärande har blivit en allt viktigare fråga för både arbetsmarknads- och utbildningspolitiken i Europa. Bakgrunden är givetvis den snabbt förändrade arbetsmarknaden (se tidigare artikel här) i kombination med ganska alarmerande siffror från OECDs stora undersökning av vuxnas färdigheter i läsning, matematik och även digitala färdigheter, kallad PIAAC. För EUs del är det dyster läsning, 20 % av EUs vuxna befolkning (16-65 år) har låga kunskaper i läsning och räkning och ca 27 % har mycket låga digitala färdigheter. Som framgår av bilden nedan var det en stor grupp (omkring 14 %) som inte ens vågade/ville försöka genomföra det datorbaserade testet och en i stort sett lika stor grupp som inte nådde upp till den lägsta definierade kunskapsnivån. PIAAC

(Källa: The Survey of Adult Skills (PIAAC): Implications for education and training policies in Europe, European Commission 2013)

Samtidigt är det alltför få som deltar i någon form av vuxenutbildning eller mer systematiskt lärande. Stort hopp sätts till att en ökad digitalisering av vuxnas lärande dels kan öka deltagandet i vuxenutbildning genom att man når ut till fler, och samtidigt kan öka vuxnas digitala färdigheter.

Mot denna bakgrund har Kommissionen tillsatt en arbetsgrupp för vuxnas lärande med en representant från varje lands utbildningsdepartement (se mer info här). Jag har som expert åt gruppen tagit fram en litteraturgenomgång  (Mobile Learning and Social Media in Adult Learning) av vad forskningen säger om användning av it i vuxnas lärande. Speciellt fokus är lagt vid att använda sociala medier och mobiler i lärandet, ett gryende forskningsfält med en del intressanta inslag. De forskare som tittat på frågan menar att eftersom så många redan använder Facebook och liknande tjänster, så sänker det trösklarna betydligt för att använda dessa tjänster eller liknande även i undervisningen. Samma sak med mobiltelefonerna – de finns till hands och, inte minst, de är redan en viktig del av de flesta vuxnas dagliga liv, så varför inte använda dem mer i lärandet?! Men nya användningsformer kräver vidsynta politiker samt modiga skolledare och lärare som törs testa och utmana.

Andra digitaliseringsvågen hotar 53 % av jobben i Sverige

Vi lever mitt i den andra digitaliseringsvågen. Den första bröts när it-bubblan sprack i början av 00-talet. Konsekvenserna av den snabba digitaliseringen börjar nu märkas inom allt fler samhällsområden och ekonomin påverkas kraftigt.

Jag har tidigare skrivit om en amerikansk rapport om digitaliseringens följder där man räknar med att ca 47 procent av de amerikanska jobben kan komma att försvinna inom en tjugoårsperiod. Nu har Stiftelsen för strategisk forskning gjort motsvarande analys och menar att en ännu större andel, eller 53 procent, av de svenska jobben hotas.

vartannat jobbTvå svenska forskare säger i rapporten ”Diginomics – nya ekonomiska drivkrafter” att Sverige påverkas mer än många andra industriländer av teknikskiftet, eftersom vi har hög digital mognad, stor utbyggnad av trådlöst och bredbandsbaserat internet och ganska stora investeringar i den digitala sektorn. Det som antas försvinna är framför allt rutinjobb inom handel och administration samtidigt som programmerare redan är det vanligaste jobbet i Stockholmsregionen, enligt rapporten. Forskarna tror också att digitaliseringen kan vara en av orsakerna till den låga inflationen i Sverige.

Hur ska man då möta utmaningen att hälften av jobben kan försvinna på 20 år? Det krävs innovationer för att skapa nya jobb samt utbildningssatsningar, både för de breda lagren och för spetskompetens. Man tror också att det blir viktigt med arbetskraftsinvandring av personer med spetskompetens.

Ska vi som samhälle kunna möta denna formidabla utmaning så måste skolan förbereda våra ungdomar på det digitala samhälle som växer fram!

Brittiska regeringen: MOOC kräver analys och handling

Det brittiska näringsdepartementet (Department for Business, Innovation and Skills) har tagit fram en ytterst intressant litteraturöversikt om MOOC. Den omfattar över hundra titlar och går igenom såväl forskningslitteratur som journalistik inom området. Man analyserar och sammanfattar forskningen och diskussionen runt MOOC och ger tydliga rekommendationer till universitet och den brittiska regeringen. Analysen visar att:

  • än så länge är det högprofilerade universitet som engagerat sig i MOOC. Lärosäten med lägre status har ännu inte velat eller vågat även om vissa högskolor i USA börjat köpa MOOC av elituniversiteten.
  • Universitetslärarkåren är kluven i sin inställning till MOOC. Vissa är positiva medan andra är starkt negativa.
  • De flesta forskare har intresserat sig för hur institutionerna hanterar MOOC – inte hur studenterna uppfattar dem. De flesta forskare är överens om att modellen i högsta grad utmanar den nuvarande universitetsstrukturen.
  • De rapporter som finns om studenternas uppfattning och upplevelse av MOOC är övervägande positiva.
  • MOOC mognar och utvecklar nya vägar för att hantera betyg och affärsmodeller.

De direkta rekommendationerna är mest intressanta. De viktigaste lyder i sammanfattning:

  • Det är för sent ”att vänta och se” – MOOC kräver analys och handling både av universitetsledningar och regeringar.
  • MOOC är inte en isolerad företeelse utan ett led i strukturförändringarna inom högre utbildning där globalisering och ökad konkurrens sedan länge varit högaktuella.
  • MOOC ställer nya krav på studenternas digitala kompetens. Detta kommer sannolikt påverka skolor längre ner i utbildningssystemet och öka kraven på att de utvecklar ungdomarnas digitala kompetens.

Stockholms iPad-satsning utvärderad

Under våren 2012 fördelades drygt 2 200 iPads på 13 skolor i Stockholm. Jag fick i uppdrag att utvärdera satsningen och har genomfört enkäter, intervjuer och klassrumsobservationer. De frågor utvärderingen skulle besvara var:

  • I vilka lärsituationer kan iPad användas med framgång?ordmoln
  • När kan en iPad ersätta en bärbar dator?
  • Ökar användandet av iPads elevernas motivation till att lära?

Resultaten kan sammanfattas som att en iPad kan ersätta en dator i de flesta situationer utom möjligen ordbehandling. Vidare är det viktigt att framhålla att iPaden kan komplettera datorn i många sammanhang. Lärare och framför allt äldre elever jobbar gärna med de två enheterna parallellt. I vissa avseenden överträffar iPaden datorn. Det gäller i första hand batteritid, vikt och inloggningshastighet men även att den kombinerar möjligheten att surfa, ta foton, spela in ljud och rörlig bild.

Vidare svarar nio av tio lärare att med iPads är det lättare att motivera eleverna i skolarbetet.

Du hittar hela rapporten här.

Öppna data leder till insyn, innovationer och besparingar

Tillsammans med kollegorna Johan Groth och Pär Lannerö har jag skrivit en rapport om öppna länkade data. Öppna data kan leda till ökad insyn, innovationer och besparingar. Länkade data underlättar återanvändning och automatisering. Masterdatahantering ökar kvalitet och underlättar organisatoriska förändringar. Rapporten förklarar begreppen och på vilket sätt nyttorna kan realiseras men tar också upp ett antal utmaningar.

Den primära målgruppen är beslutsfattare som behöver orientera sig inför eventuella satsningar på öppna och länkade data. Vårt huvudfokus har varit offentlig sektor, men resonemangen är i stor utsträckning giltiga även i andra sammanhang.

Rapporten är en del av ett större utvecklingsprojekt som samordnas av Skatteverket och som omfattar ett antal myndigheter, organisationer och företag i Sverige och Norge. Rapporten blir härigenom en steg i ett bredare arbete som kommer att fortgå under kommande år.