Tag Archives: rapport

IT-användning i lärarutbildningen 2004

Under 2004 fick jag och några kollegor på Metamatrix i uppdrag av KK-stiftelsen att göra flera olika förstudier som syftade till att höja kunskapen om attityder till IT och hur IT används av studenter och lärare inom lärarutbildningen. En jämförelse gjordes också med den norska lärarutbildningen. Rapporterna utgjorde beslutsunderlag till KK-stiftelsen inför stiftelsens beslut om en satsning på IT i lärarutbildningen. Rapporten nedan är en statistisk undersökning av användning och attityder till IT i lärarutbildningen.

IT-i-lärarutbildningen

Hänger förlagen med när skolan digitaliseras?

I det tysta håller den svenska skolan på att successivt bli allt mer digital. Men våra förlag hänger envist fast vid att sälja böcker och tryckta material. Håller de på att bli frånsprungna av verkligheten? Håller omstörtande innovationer på att göra förlagen helt passé?

Antalet datorer, interaktiva skrivtavlor och trådlösa nätverk i skolan ökar. Även om Sverige halkar efter andra länder så visar Skolverkets statistik att det rör på sig i den svenska skolan. Som framgår av min senaste OECD-rapport ”Beyond Textbooks – Digital Learning Resources as Systemic Innovation in the Nordic Countries” så växer det fram betydligt fler digitala läromedel fram för skolbruk i Norge och Danmark. Detta är delvis en följd av statliga satsningar. Norska förläggarföreningen räknar med att digitala produkter kommer att motsvara ca 20 % av läromedelsmarknaden inom 2-3 år. På den svenska marknaden utgjorde digitala läromedel ca 1 % under 2006 och ca 2 % under 2007. Den enda större satsningen hittills av ett svenskt förlag på digitala läromedel är Libers Espresso, som är en översättning och anpassning av ett brittiskt material. Den totala försäljningen av svenskproducerade läromedel tycks samtidigt minska.

Villkoren för hur lärresurser skapas och sprids förändras. Det användarskapade innehållet växer. Lärarnätverket Lektion.se har numera över 200 000 medlemmar som delar lektionstips och material mellan sig – detta i ett land med ca 125 000 lärare! Den norska organisationen Norsk digital läringsarena NDLA, visar på ett nytt sätt för kommuner att använda sina resurser för läromedelsinköp. Istället för att köpa färdiga produkter använder man pengarna till att skapa egna digitala material. Det finns många andra exempel, bl.a. från Danmark och Storbritannien.

Christensen och Horn beskriver i en artikel om innovationsteorier skillnaden mellan bevarande innovationer (”sustaining innovations”) och omstörtande innovationer (”disruptive innovations”). Bevarande innovationer är sådana som bevarar den rådande marknadssituationen, t.ex. flygplan som kan flyga snabbare eller längre och datorer som är mindre och billigare. Det kan vara mycket tekniskt avancerade innovationer. Det enda viktiga i detta sammanhang är att de ledande företagen bevarar sin position. Emellanåt dyker dock omstörtande innovationer upp. Dessa är vanligen inte lika välutvecklade eller avancerade som de som de ledande företagen säljer. Istället är de ofta enklare och billigare än existerande produkter och vänder sig till andra grupper. Ett exempel är hur stora amerikanska företag som sålde radioapparater baserade på elektronrör under 50- och 60-talet inte uppfattade hur de billigare transistorerna kunde användas. Sony såg möjligheten att bygga små och billiga transitor-radioapparater som inte kunde tävla med stora radioapparater ifråga om ljud och annan prestanda, men som hittade en ny målgrupp – ungdomar. Snart hade de transistorbaserade apparaterna slagit ut de elektronrörsbaserade. Liknande exempel kan hämtas från bilindustrin.

Christensen och Horn frågar sig om inte läromedelsmarknaden står inför en liknande utveckling. De stora förläggarna försöker använda IT för att förbättra sina existerande produkter. Men är det så att de håller på bli förbisprungna av Web 2.0 utvecklingen med användarskapat och gratis innehåll samt helt nya applikationer och tjänster? Dessa frågor gör det nödvändigt att fördjupa sig dels i nya möjligheter att skapa nytt inom ramen för existerande produktionsmönster och affärsmodeller, men också att studera framväxande och oprövade modeller för produktion, distribution och användning.

Radikala innovationer inte alltid det bästa

När man talar om innovationer tanker de flesta på nya lösningar och produkter som skapar stora förändringar. Men inom utbildningssektorn kan inkrementella innovationer, dvs. förändringar i små steg, vara nog så effektiva.

I november 2009 arrangerade OECDs Centre for Educational Research and Innovation och den brasilianska delstaten Santa Catarina en konferens kallad The School of the Future, Today. Där diskuterades hur man bäst gynnar framväxten av innovationer inom skolsektorn för att de ska kunna skala upp och överleva på lång sikt. De exempel som beskrevs kan delas in i fyra kategorier:

Storskaliga
Radikala 1 2 Inkrementella
3 4
Småskaliga

Det exempel på en storskalig och radikal innovation (1) som beskrevs var den amerikanska delstaten Maines projekt med en dator per elev till en mycket stor grupp elever.  Det fanns ett spännande småskaligt radikalt projekt (3) från Brasilien – en skola kallad Luminar som förändrat både arbetssätt och lärarrollen. Småskaliga inkrementella innovationer (4) stöter vi ofta på i skolans vardag. Grunden för detta är ett gott innovationsklimat där det finns både tillåtelse och möjlighet för enskilda och grupper av lärare att experimentera. En viktig slutsats från konferensen var att storskaliga inkrementella innovationer (2) också kan ha stor betydelse. Doug Brown från Becta i England beskrev hur deras projekt att främja skolors användning av digitala skrivtavlor blivit en stor succé som påverkat elevernas skolresultat i positiv riktning. Ett skäl till succén menade Brown är att tavlorna inte förutsätter omedelbara radikala förändringar i arbetssätt och pedagogik. Lärarna kan ta små steg i taget.

Själv redogjorde jag för OECD-studien Beyond Textbooks, som är en jämförelse mellan innovationsklimat och IT-politik mellan de fem nordiska länderna. Där framkommer tydligt att en av de stora strukturella förändringar som skolsektorn genomgått som en följd av att vårt samhälle blir alltmer IT-beroende, är att storskaliga innovationer numera kan komma underifrån, från gräsrötter. Studien ger flera exempel på hur små grupper av lärare startat projekt runt digitala lärresurser som på några års sikt blivit så populära att de växt och numera har en inverkan på hela skolsektorn.

Skolverksrapport om digitala lärresurser

I slutet av 2009 publicerade Skolverket en skrift kallad Digitala lärresurser i en målstyrd skola. Den består av två delar där den första är en sammanfattning av Lena Olssons rapport med samma namn och del 2 en rapportering av ett symposium som hölls den 5-6 mars 2009 i Göteborg.
I Del 1 gör Lena Olsson ett antal nedslag i den breda floran av tillgängliga resurser. Hon menar att i det stora utbudet finns det resurser av mycket varierande kvalitet och få som utgår från målen för den svenska skolan — två slutsatser som knappast förvånar. Men den tryckta lärobokens ställning är fortfarande stark och det är en gammal sanning att läroböckerna i hög grad styr undervisningens inriktning. Olsson säger också, med stöd av en granskning från Skolverket, att läroböckerna faktagranskas av förlagen men att de sällan stämmer av innehållet mot målen i läroplan och kursplaner. Här menar hon att de digitala resurserna skulle kunna fylla en funktion. Genom att låta målen verka som ett aktivt och levande instrument för urval av information skulle  den professionella användningen av digitala lärresurser öka. “När pedagogerna är förvissade om att underlagen för undervisningen rimmar mot målen ökar användningen och de stora pedagogiska möjligheterna i det digitala materialet öppnas för dem.” Och vidare:  “Rektorer, pedagoger och elever behöver stöd i anknytningen av digitala lärresurser till målen. Det kan ske genom att många bra lärresurer märks upp med metadata och får koppling till mål i styrdokumenten.” Sverige skullemed andra ord behöva samma typ av stödresurs som redan finns i Norge och Danmark. Du hittar Lenas rapport i sin helhet här.
I Del 2 ges en inblick i hur ett antal aktörer ser på digitala lärresurser. Där beskriver Øystein Johannessen läget i Norge och Leo Højsholt -Poulsen hur EU-nätverket EdReNe (Educational Repositories Network) arbetar med digitala lärresurser. Där finns Skolverkets syn på digital kompetens, Skolinspektionens icke-existerande uppfattning om samma sak, en sammanfattning av min egen OECD-studie av digitala lärresurser i de nordiska länderna, en ögonblicksbild av användningen av digitala lärresurser i Uddevalla kommuns skolor, med mera.

Sammanfattningsvis ger rapporten en ganska god bild av läget för frågan i Sverige anno 2009-2010. Det är tyvärr ingen ljus bild som målas upp. Här återstår mycket att göra — inte minst från våra myndigheter. Men det faktum att Skolverket ändå lyfter fram frågan genom att ge ut en rapport, får ses som ett fall framåt.

Svensk utbildning sedd utifrån

Vi människor undrar ofta hur vi uppfattas av andra. Det behöver inte vara ett tecken på fåfänga att fråga efter andras bild av en själv. Det kan vara ett bra sätt att lära sig mer om sig själv. Detta gäller i synnerhet ett helt lands självbild — där kan man ha mycket att lära av att fundera över hur man uppfattas av dem som kanske har delvis andra utgångspunkter och prioriteringar.

Min kollega Frida Hallén, Metamatrix, och jag har gjort en studie där vi läst ett antal OECD-granskningar som beskriver och jämför svensk utbildning med andra länders. Rapporten hittar du här. Sverige-sett-utifrån Vi har lagt 12 olika granskningsrapporter bredvid varandra och försökt beskriva den bild av svensk utbildning som växer fram. Det har varit ett fascinerande arbete som visar att OECDs experter i många avseenden berömmer Sverige för ett ambitiöst, generöst och välfungerande utbildningssystem. Men det finns också kritik på ett antal punkter, t.ex. ifråga om hur nyanlända invandrarelever tas emot. Det är intressant att notera att de senaste årens rapporter är mer kritiska till svensk utbildning än de tidigare. Man kan fundera över orsaken till det…

För den som vill få en snabb inblick i rapporten finns här ett bildspel. PP_Svensk-utbildning

Satsning på öppna lärresurser lönsam för Open University

Under konferensen Framtiden för OER i Sverige, som jag var med och arrangerade i februari 2010, var en av talarna Patrick McAndrew från Open University och OLnet i Storbritannien. Han redogjorde för erfarenheterna från de första åren med Open Universitys OER-satsning Open Learn. I botten finns en matnyttig utvärderingsrapport.

Open University var tidigare ekonomiskt beroende av att sälja sitt lärmaterial till studenterna men man trodde inte att den ekonomiska modellen skulle hålla i framtiden och 2006 lade man om kursen och satsade på öppna lärresurser. Risken att sitta still och göra ingenting bedömdes som för stor.

Sedan starten har man haft ca 2 miljoner unika besökare varav ca 2 000 svenskar i veckan. Man räknar med att man OER-satsning medfört en lång rad fördelar som att man når ut till fler människor, speciellt inom sina målgrupper. Det har lett till en snabbare teknisk förändring inom OU och till mer externt samarbete. Mest intressant är att man har fått mer än 13 000 nya studenter genom OER-satsningen och eftersom varje ny student värderas till ca 500 pund innebär det ett ekonomiskt tillskott till OU på ca 6,5 miljoner pund sedan starten! Detta var inget man räknat med vid starten utan det har kommit som en glad överraskning. Men det bekräftar resultat från MITs utvärderingar – de drar också till sig många nya studenter genom sin OER-satsning. När ska våra svenska universitet inse den konkurrensfördel som ligger i en kraftfull satsning på öppna lärresurser?

Jämförelse mellan Open Access och OER (och öppen källkod)

Under OER-konferensen Framtiden för OER i Sverige i februari 2010 gjorde Jan Hagerlid från Kungliga Biblioteket en intressant jämförelse mellan Open Access-rörelsen (OA) och rörelsen runt öppna lärresurser. Tyvärr har jag inte tillgång till hans bildserie ännu och mina anteckningar är ofullständiga. Men han gjorde en lista med + och – för de båda rörelserna som i flera avseenden talade till OA:s fördel. Jag hann inte med att anteckna allt han sade men här är hans + och – för OER-rörelsen:

Minus för OER: Oklarhet om upphovsrätt, vissa lärares inkomster kan vara hotade, inget stöd i normer och meritering det officiella stödet inte lika tydligt, saknas enkel infrastruktur och allmänt erkända tjänster, mer komplext och föränderligt material.

Plus för OER: Små problem med överlåtelse av upphovsrätt, ingen etablerad meriteringsmodell som bromsar eller ekonomiskt modell som bromsar, inga etablerade motståndare, målgruppen potentiellt mycket större.

Min egen tolkning är att detta i första hand visar att OA är en mognare och mer etablerad rörelse. OER-rörelsen startade senare och har ännu inte hunnit vinna samma stöd från etablissemanget.

Jag skrev själv för några år sedan en jämförelse mellan de tre fenomenen öppen källkod, Open Access och öppna lärresurser inom högre utbildning för OECDs räkning. Den ska publiceras i en antologi inom CERIs program University Futures som blivit kraftigt försenad, så innan texten är helt föråldrad lägger jag ut den här. Kanske någon har glädje av den. Open to Change

Digitaliseringen av skolan

Det går inte längre att diskutera om skolan ska använda datorer i undervisningen, utan på vilket sätt IT bäst kan stödja lärande. Digital kompetens är ett begrepp som lyfter fram kunskaper som behövs i dagens och morgondagens samhälle och arbetsliv. Min nya bok, Digitaliseringen av skolan, som vänder sig till alla som är intresserade av framtidens skola, finns nu ute i handeln.

Bland annat så lyfter jag fram fyra trender som jag tror kommer att påverka svensk utbildning i framtiden, nämligen att:

• innehållet frigörs från sin förpackning

• användarna blir producenter

• det informella lärandet ökar med hjälp av Internet

• lärande sker oberoende av tid och rum.

Inspired by Technology, Driven by Pedagogy

En ny OECD-rapport har kommit ut i dagarna, kallad “Inspired by Technology, Driven by Pedagogy”.

Det är en antologi som i huvudsak behandlar tre olika teman: exempel på möjligheter för skolutveckling som tekniken erbjuder såväl på lokal som nationell nivå, hur teknikbaserade innovationer inom utbildningssystemet kan följas och utvärderas, samt forskningens roll i att beskriva och dokumentera innovationer inom utbildningsområdet.

Mitt eget bidrag i antologin är en kortversion av den nordiska jämförande studien av innovationspolitik inom området digitala lärresurser, kallad “Beyond Textbooks”.