Tag Archives: självvärdering

Självvärdering måste göras av många – inte bara av rektor

Jag har tidigare skrivit om vågen av självvärderingar och instrument för självvärderingar som just nu sköljer över skolan. Intressant nog finns väldigt lite forskning om huruvida självvärdering i organisationer gör någon nytta. Efter mycket letande har jag hittat en forskningsartikel i frågan (J J Tarí (2008): Self-assessment exercises: A comparison between a private sector organisation and higher education institutions. International Journal of Production Economics, Volume 114, Issue 1, July 2008, Pages 105–118).

Den handlar om självvärdering på universitet. Den visar att det finns ett antal fördelar att uppnå med att genomföra en självvärdering även inom en utbildningsinstitution.

Man kunde genom processen identifiera förbättringsåtgärder, öka personalens engagemang, höja medvetenheten om och fokus på kvalitetsfrågor i verksamheten, samt att skapa ett gemensamt förhållningssätt till förbättringar inom hela organisationen. Men för att nå dessa fördelar måste processen kännetecknas av:

  • ett stort engagemang hos ledningen i självvärderingsprocessen. Ledningen måste uppfatta och visa de anställda på betydelsen av värderingsprocessen.
  • kommunikation med medarbetarna om vad syftet med värderingsprocessen är och vad resultatet blev.
  • stöd till den grupp som genomför värderingen, t.ex. i form av data.

Det framgår tydligt av både av denna artikel och andra (som inte handlar om just universitet) att det inte räcker med att t.ex. en skolledare på egen hand genomför en självvärdering på en skola. I så fall skapas ingen förankring och ingen förståelse för vare sig processen eller de nödvändiga förändringar som den pekar ut. Personalen måste vara informerad och involverad. På den punkten är forskningen entydig.

Det framgår också av artikeln att de undersökta universiteten genomförde inte bara en enkel enkätundersökning utan samlade in många typer av data. Man genomförde också gemensamma workshops för att diskutera både resultaten och åtgärdsförslagen.

Tänk på det när ni planerar för att genomföra en självvärdering på er skola – det är inte en sak enbart för rektor, utan för hela personalen!

EU-ramverk för digitalt kompetenta skolor

Som jag tidigare skrivit om finns det många olika länder och organisationer som utvecklat självvärderingsverktyg för skolor och universitet. Nu har EU-kommissionen genomfört ett arbete där man sammanställt dessa och försökt hitta ett ramverk som ska kunna användas dels som i självvärderingssyfte (kanske för att vidareutveckla existerande verktyg) och dels för beslutsfattare som ska designa, genomföra och utvärdera it-satsningar. Jag har varit perifert inblandad i arbetet och bland annat sett till att SKL:s verktyg LIKA funnits med i arbetet. Du hittar rapporten här.

ramverk

Rapporten innehåller den en ganska detaljerad genomgång av vilka olika aspekter och delfrågor som man som organisation bör ha koll på:

  • för att utveckla sin organisation, eller
  • som en checklista när man gör en it-satsning: har vi tänkt på alla de här aspekterna?

Nästa steg i Kommissionens arbete blir att utveckla ett frågebatteri för skolor, kallat Self-Assessment Questionnaire for Digitally-Competent Schools.

Självvärdering allt vanligare – men fungerar det?

Det går en våg av självvärdering över skolans värld just nu – framför allt ifråga om att värdera och förbättra skolors eller kommuners it-mognad. Ett av de senaste bidragen är SKLs verktyg LIKA. Blickar man ut över Europa hittar man många spännande varianter med likartad uppbyggnad och inriktning. Så t.ex. det finska OPEKA, det norska Skolementor, ungerska éLEMER, brittiska Self Review Framework  och Microsofts Innovation Framework and Self Reflection Tool.

Grundidén bakom dessa verktyg är att genom att organisationen (skolan) själv analyserar och bedömer sin situation så får den dels ett beslutsunderlag för att agera och dels en bättre förståelse inom organisationen för vilka förändringar som behöver göras än om detta påtalades av någon utanför organisationen. Ägarskapet till problembeskrivningen och därmed också lösningen framhålls vanligen som det främsta argumentet för självvärdering jämfört med extern värdering. Metoden är också populär bland lärare som ett sätt att få elever att reflektera över vad de lärt sig och hur de ska kunna komma vidare i sin lärprocess.

Men fungerar det? Det finns en hel forskning runt självvärdering på individuell nivå. Där jämför man vanligen om individens värdering av sina kunskaper överensstämmer med externa bedömningar (reliabiliteten i mätningen). Överensstämmelsen är vanligen medioker. Individerna tenderar att övervärdera sina egna kunskaper jämfört med externa bedömningar (t.ex. lärarbedömningar eller prov). Intressant nog ökar överensstämmelsen ju mer man kan om ett ämne – ju mer kunskap man har desto bättre vet man vad man inte vet… Men försvararna av självvärderingar påpekar dels att det inte nödvändigtvis viktigast att den egna bedömningen överensstämmer med externa bedömningar (olika personer kan värdera samma saker på helt olika sätt eller värdera olika saker). Det finns också andra skäl till självvärdering – inte minst att man får en bättre självförståelse.

Men detta gäller individer. Det finns inte mycket forskning om reliabiliteten i organisationers självvärdering. Där står vanligen effekten i fokus istället – fungerar det? Ett område som ligger många år före skolan ifråga om självvärderingar för organisationer är biståndsorganisationer, ofta icke-statliga organisationer (NGO:s). Inom detta fält finns en lång rad verktyg för självvärdering och metoder för att använda dem i organisationsutvecklande arbete (som t.ex. Organizational Capacity Self-Assessment, OCA). Det verkar fungera. Framför allt när det finns strukturerade modeller för hur organisationen ska kunna komma vidare med de problem eller brister den identifierat (som t.ex. denna handbok).

Det finns även metoder som utgår från det friska och välfungerande istället för problemen. Appreciative inquiry kallas en metod som bygger på organisationens styrkor istället för dess svagheter. En studie av åtta kanadensiska skolor visar hur positiv förändring åstadkoms med hjälp av metoden.

Självvärdering inom skolan är här för att stanna under de närmaste åren. Men det gäller att se till att inte bara stanna vid värderingen utan komma vidare. Så nästa steg blir att utveckla verktyg som hjälper skolor att komma vidare utifrån sina självvärderingar. Detta gäller vare sig man väljer att utgå från sina svagheter eller styrkor.