Tag Archives: studie

Kartläggning av tillgängliga läromedel

Hur ser det ut med läromedel till elever och studenter med funktionsnedsättningar? Får de tillgång till de läromedel de behöver och har rätt till? Ges de möjlighet att få en likvärdig skolutbildning?

Under sommaren har jag och min kollega Mats Östling arbetat med en kartläggning över utbud av och behov av tillgängliga läromedel. Den är gjord på uppdrag av myndigheterna MTM och SPSM. Du hittar kartläggningen här.

Slutsatser

Vårt uppdrag omfattade alla skolformer från förskola till universitet så det var en väldigt bred målgrupp. Dessutom var tidsramarna knappa. Men i korthet kommer vi fram till följande slutsatser:

I undersökningsmaterialet för förskolan och grundskolan förekommer inte några systematiska skillnader beroende på om det är en kommunal eller fristående huvudman för förskolan.

Några tydliga brister som lyfts fram finns inom tre områden:

  • Personalens kompetens, både kring funktionsnedsättningar och vilket tillgängligt material som finns.
  • Brister i utbudet av tillgängliga läromedel.
  • Huvudmannens ekonomi försvårar inköp både av pedagogiskt material och teknik.

Brister i existerande tillgängliga läromedel handlar dels om att det saknas tillgängliga läromedel, dels att förlagens läromedel är olika sinsemellan. Avsaknaden av standards för digitala läromedel återkommer bland svaren.

Avsaknad av forskning, brister i ledarskapet på skolor och avsaknad av rutiner att kartlägga behov tillsammans med bristande upphandlingskompetens är andra kommentarer.

Bilden är densamma för gymnasieskolans del med undantag av att huvudmannens ekonomi inte uttryckligen nämns som ett problem.

För grundsärskolan, gymnasiesärskolan och specialskolan tycks bristerna i utbudet vara mer omfattande. Lärarna får ofta skapa egna material eller göra egna anpassningar, dels eftersom utbudet brister och dels eftersom behoven hos eleverna är individuella och intressestyrda, vilket gör att egna anpassningar krävs.

Folkhögskolan och YH utgår inte från nationella kursplaner. Det skapar flexibilitet och aktualitet i utbudet av utbildningar, men försvårar ett systematiskt arbete kring att anpassa läromedel. Det finns extra statliga medel att söka för anpassningar med detta sker relativt sällan dels för att det är svårt att förutse behoven, dels för att det inte upplevs som kostnadseffektivt att ansöka.

På högskolor och universitet tycks stödet till studerande finnas på tre nivåer: en generell nivå med campuslicenser på talsyntesprogram, rättstavningsprogram och liknande; en nivå med stöd till studerande med läsnedsättning (enligt § 17 upphovsrättslagen) via biblioteket; samt individuellt stöd via samordnare, utifrån ett styrkt behov. Men här kan det finnas en osäkerhet om hur många av de berättigade som söker stöd. I övrigt framkommer att högskolans lärare ofta tycks sakna kunskap om funktionsnedsättningar och möjligheterna till olika former av anpassningar, samt att det tar lång tid att få fram inläsningar av kurslitteratur.

Teknik och tekniska anpassningar är en komplex men viktig fråga. Behov av anpassning av teknisk utrustning finns inom alla skolformer och kan handla om allt från relevant utrustning anpassad efter situationen, inställningar och tillgång till program och tjänster till kringutrustning, men även skolhuvudmannens tekniska miljö.

Genomgående för kartläggningen är att det är svårt att analysera matchningen mellan behov och utbud. Frågan är komplex och kräver ytterligare fördjupning.

Genomlysning av Falkenberg

Veckans nyhet är att jag tillsammans med kollegan Øystein Johannessen har fått i uppdrag att göra en genomlysning av Falkenbergs grundskolor. Uppdraget innebär att göra en oberoende värdering av var kommunen står idag ifråga om sin skolsatsning, kallad “Alla ska lyckas”. Efter dokumentstudier nu i sommar börjar arbetet på fältet i augusti. Vi kommer att göra gruppintervjuer med lärare och individuella intervjuer med rektorer och beslutsfattare. Slutrapporten ska vara klar i oktober.

Även om vårt uppdrag inte begränsas till IT-frågorna så förtjänar det att påminna om att Falkenberg var ett av landets första kommuner att göra en stor 1:1 satsning.

Här hittar du videon om Falkenbergs skolsatsning Alla ska lyckas

Norsk virtuell matematikskola

Många norska elever har problem med matten – liksom svenska elever och många andra. Kunnskapsminister Kristin Halvorsen vill åtgärda detta bland annat genom en virtuell matematikskola. Undertecknad har, tillsammans med kollegorna Øystein Johannessen och Johan Groth samt advokatfirman Gille, fått i uppdrag att utreda de organisatoriska, juridiska och finansiella aspekterna för en sådan permanent och nationell skola. Ett stort och mycket hedersamt uppdrag som ska vara klart i november 2013.

Andra grupper är redan i gång med att ta fram en pilot som läsåret 2013/14 ska testas på ca 1 000 elever. Skolan ska vända sig till elever i högstadiet som antingen har svårt med matematik eller som är avancerade och vill börja läsa gymnasiematte redan i högstadiet.

Ytterligare ett spännande norskt initiativ!

 

Förstudie till FoU-program om skolans digitalisering

Skolans verksamhet ska ju bygga på ”vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet”. Allt fler kommuner inser nu vikten av att den vetenskapliga grunden inte bara definieras av andra och långt bort från deras egen verksamhet – kommunalt finansierad utbildningsforskning blir allt vanligare. Det är ett av skälen till att ifous har kunnat starta sin verksamhet.

Elva kommuner har nu gått samman och tillsammans med ifous börjat diskutera ett FoU-program runt skolans digitalisering. Programmet är tänkt att vara 3-årigt och, som framgår av FoU-beteckningen, innehålla både verksamhetsnära forskning och en tydlig verksamhetsutvecklande del. Undertecknad har fått i uppdrag att göra en förstudie som ska ge förslag till ett FoU-program som möter kommunernas intressen och behov samt förslag till vilka forskningsfrågor som bör stå i centrum. Utöver att kartlägga behoven i de åtta kommunerna så ska förstudien också innehålla en kunskapsöversikt som kort beskriver forskningsläget för närvarande och förslag till vilka svenska forskare och forskningsmiljöer som skulle kunna vara intresserade och lämpliga att engagera.

Förstudien ska levereras i mars och förhoppningsvis kan själva FoU-programmet starta efter sommaren 2013.

De tio kommunerna som valt att medverka i förstudien är Eslöv, Göteborg, Hässleholm, Höganäs, Kristianstad, Landskrona, Lidköping, Solna, Svalöv, Vellinge och Östersund.

Ny OECD-rapport om OER publicerad

Nu har OECD publicerat resultaten från den enkät om nationell OER-politik som genomfördes för knappt ett år sedan. Rapporten innehåller dels en sammanställning av enkätresultaten och dels en text som kortfattat men mycket distinkt beskriver OER-frågans utveckling under det senaste decenniet.

Svarsfrekvensen var mycket hög – 28 av 34 OECD-länder besvarade enkäten. 23 av länderna svarar att det pågår OER-aktiviteter av olika slag i deras land. Intressant nog tycks aktiviteten vara lika hög inom skolsektorn som inom högre utbildning. De främsta skälen till att länderna engagerar sig i OER-frågan är de ökade möjligheterna till ett öppet och flexibelt lärande samt att öka tillgången till digitala lärresurser av hög kvalitet.

Copyright-frågor och relationen till förlagen beskrivs som den största utmaningen vid sidan av svårigheten att hitta långsiktigt hållbara finansieringslösningar för OER-initiativ. I 16 länder finns det hänvisningar till OER i nationella dokument av strategiskt slag. Det som kanske var mest glädjande var att sex länder svarade att man redan har en nationell OER-strategi och  sju länder utarbetar just nu en nationell strategi. I ytterligare elva länder pågår diskussioner om att eventuellt införa en OER-strategi. Det var bara tre länder som svarade att några sådana diskussioner inte pågår och inte är aktuella, däribland Sverige.

UNESCO-serie om mobilt lärande

UNESCOs initiativ runt mobilt lärande, som jag tidigare skrivit om, börjar nu avsätta synliga resultat. Successivt publiceras nu en serie Working Papers dels om olika länders politik runt mobilt lärande och dels om hur lärare kan ges stöd och hjälp i att arbeta med mobilt lärande. Mitt eget bidrag som rör situationen i Europa återfinns här.

Rapporten skrevs under sommaren och hösten 2011 och utvecklingen runt surfplattor har skjutit fart ordentligt sedan dess. Just nu sker den mest intressanta utvecklingen på lokal nivå – det är bara i ett fåtal länder som den ges stöd och uppmuntran uppifrån. Det största hindret för en stark och snabb utveckling av mobilt lärande i Europa idag är okunskap och negativa attityder hos både politiker och allmänhet. Ett spännande undantag är Danmark vilket kortfattat skildras i rapporten.

Avslutningsvis lämnas ett antal policyrekommendationer som innefattar:

  • behovet av att skapa nationella IT-strategier för utbildningsväsendet som även omfattar mobilt lärande,
  • att det är hög tid att försöka urskilja de goda exemplen från lokal nivå som bör lyftas fram och som kan skalas upp till nationell nivå,
  • att det formella utbildningssystemet måste inse betydelsen av det informella lärandet och hitta vägar att dra nytta av  detta. Hindren är inte tekniska utan en fråga om attityder.

 

Icke-kognitiva kompetenser viktigare än vi tror

Det finns gott stöd i forskningen för att det är viktigt att skolan ägnar sig åt att arbeta med framtidskompetenser. Den amerikanske forskaren Henry M Levin, från Columbia University i USA, har sammanställt en stor mängd forskning i en artikel som han presenterade vid en konferens på Skolverket, den 5 mars 2012.[1] Levin och de forskare han refererar till skiljer mellan ”kognitiva” och ”icke-kognitiva” kompetenser eller förmågor. Kognitiva kompetenser är resonemangs- eller förnuftsbaserade medan de icke-kognitiva innefattar motivation, beteende och attityder, dvs. socialt-emotionella faktorer.

Levins huvudargument är att stora kunskapstester, som t.ex. PISA, fokuserar för ensidigt på kognitiva faktorer och bortser från betydelsen av de icke-kognitiva. Levin ingår i expertgruppen som är med och konstruerar PISA och analyserar resultatet. Han framhåller att man brukar vilja mäta betydelsen av de kognitiva faktorerna på individers och nationers produktivitet och ekonomi, men överskattar sannolikt grovt deras betydelse eftersom man vanligen bortser från hur de icke-kognitiva faktorerna påverkar dels individers kunskaper (dvs. kognitiva faktorer) och dels individers livschanser och framgång i arbetslivet.

Skolan är viktig – men oklart varför

Till att börja med visar han genom ett antal studier att skolan och förskolan är viktig, inte bara för de kunskaper vi får med oss utan även för att få med sig icke-kognitiva kompetenser ut i livet. I en studie från 2010 visar Schweinhart hur betydelsefullt det varit för en grupp afro-amerikaner från fattiga innerstadsområden att de 40 år tidigare fick gå i förskolan. En grupp om 123 personer valdes slumpmässigt ut att få gå i förskolan på 1960–70-talet. De har därefter följts genom åren och systematiskt jämförts med personer från samma områden och bakgrund som inte fick gå i förskolan. De första åren visade förskolegruppen framför allt bättre skolresultat, men detta jämnade snart ut sig. Däremot uppvisar förskolegruppen 40 år senare betydligt bättre ekonomi, de har i högre grad anställning, har betydligt lägre kriminalitet, osv.

En annan studie jämför personer som inte genomgått high school med personer som slutfört high school. Jämför man personer ur dessa grupper med samma resultat på ett sorts amerikanskt högskoleprov (dvs. de har samma resultat i ett kognitivt test) så har de som inte gått high school betydligt sämre inkomstutveckling ett antal år senare, trots att deras kunskaper är desamma. Det är t.o.m. så att personer med lägre resultat i kunskapstestet men som gått ett tag på high school och sedan hoppat av har bättre inkomstutveckling än de som aldrig gått där. Forskarna (Heckman och Rubinstein 2001) drar slutsatsen att elever som gått high school har bättre icke-kognitiva förmågor, vilket har betydelse på arbetsmarknaden. Detta trots att det inte fanns några speciella insatser för att träna de icke-kognitiva förmågorna i high school.

En svensk studie av mönstringstester från värnpliktiga födda mellan 1965-84 visar att personer som klarar sig dåligt på arbetsmarknaden, i form av långtidsarbetslöshet eller låga inkomster, uppvisar svaga icke-kognitiva kompetenser. Forskarna säger vidare att icke-kognitiva förmågor är en viktig bestämningsfaktor för produktivitet inom alla yrken, men tycks extra viktigt för personer i chefsställning (Lindqvist och Vestman, 2011).

Icke-kognitiva kompetenser påverkar kognitiva

Vidare visar Levin att icke-kognitiva kompetenser påverkar de kognitiva kompetenserna på ett positivt sätt. En genomgång av ett stort antal forskningsrapporter (213 studier) visar att om man tränar elevers sociala och emotionella färdigheter så har det speciellt god påverkan på deras studieresultat (Durlak m.fl., 2011). Forskarna drar slutsatsen att om amerikanska elever fick bättre träning i sociala och emotionella kompetenser så skulle USA göra betydligt bättre ifrån sig i t.ex. PISA-mätningarna och sannolikt gå om Kanada i rankinglistorna. Detta utan att man lägger mer tid eller resurser på ämnesundervisning.

Den just nu mest intressanta forskaren inom området, James Heckman, har visat att det också spelar in i vilken ålder man tränar olika kompetenser (Cunha och Heckman 2008). Vid 23 års ålder jämfördes i vilken grad ungdomar slutfört high school och vilken inkomst de hade, utifrån när de tränat kognitiva resp. icke-kognitiva kompetenser. Bäst utdelning ger att lägga fokus på kognitiva kompetenser när barnen är små, 6-9 år, och på icke-kognitiva kompetenser i äldre åldrar. Om detta resultat står sig när andra forskare upprepar studien, så bör den få omfattande konsekvenser för hur vi lägger upp skolans undervisning.

The Big Five

Vilka kompetenser är det då som är viktiga? Enligt Levin så har man i åtminstone 20 år varit enig om att det är fem faktorer som är allra viktigast. Dessa så kallade Big Five är:

  • öppen – att vara uppfinningsrik och nyfiken i motsats till att vara försiktig
  • samvetsgrann – att vara effektiv och organiserad i motsats till lättsam och vårdslös
  • utåtriktad – att vara lättillgänglig och energisk i motsats till reserverad och enstörig
  • behaglig – vänlig och medkännande i motsats till kall och ovänlig
  • neurotisk – känslig och nervös i motsats till säker och trygg

Det finns ingen ordning mellan dem och de tycks spela olika roll i olika sammanhang. Men i många olika studier är det dessa icke-kognitiva faktorer som slår igenom som betydelsefulla.

Levin avslutar med en stark plädering för att inte fokusera för ensidigt på traditionella kunskapstester och glömma bort de icke-kognitiva faktorerna. Om politiker, lärare och föräldrar bortser från icke-kognitiva faktorer så riskerar eleverna för det första att få sämre skolresultat i traditionella ämnen. De riskerar också sämre ekonomi och livschanser för lång tid. Detta tycks framför allt gälla elever som kommer från missgynnade förhållanden.

 Referenser:

Cunha & Heckman (2008): “Formulating, Identifying, and Estimating the Technology of Cognitive and Noncognitive Skill Formation”, The Journal of Human Resources, XLII(4), pp 738-782.

Durlack, Weissberg, Dymnicki, Taylor & Schellinger (2011): The Impact of Enhancing Students’ Social and Emotional Learning: A Meta-Analysis of School-Based Universal Interventions”, Child Development, 82(1), pp 405-432.

Heckman & Rubinstein (2001): “The Importance of Noncognitive Skills: Lessons from the GED Testing Program”, American Economic Review, 91(2), pp 145-149.

Lindqvist & Vestman (2011): “The Labor Market Returns to Cognitive and Noncognitive Ability: Evidence from the Swedish Enlistment”, American Economic Journal: Applied Economics, 3 pp 101-128.

Schweinhart, L. J. (2010): ”The Challenge of HighScope Perry Preschool Study”, in Reynolds, Rolnick, Englund & Temple (eds): Childhood Programs and Practices in the First Decade of Life, pp 366-380 (New York, Cambridge University Press).



[1] Levin, H. (2011): “The Utility and Need for Incorporating Non-Cognitive Skills into Large Scale Educational Assessments”. Presented at ETS Invitational Conference on International Large-Scale Assessment. Revised in May 2011.

Framtidskompetenser i DiU

Tidskriften Datorn i Utbildningen har gjort ett temanummer om framtidskompetenser, nr 1/2012. Förutom en artikel av undertecknad finns ytterligare tre artiklar:

Kan skolan utveckla framtidskompetenser?
Ofta pratar man om ”21st century skills”, vilka dessa kompetenser är, hur de bäst kan tränas och om, och i så fall hur, de kan mätas. Jan Hylén om två aktuella forskningsprojekt.

Vad behöver våra elever?
Elias, Amanda, Anna och Joar från gymnasieskolan YBC deltog i DIUs resa till BETT i London, och reflekterar efter resan kring lärande. Vi publicerar här Elias artikel.

Vad borde en skola vara?
Mest av allt ger boken oss hopp, och övertygelse, om att det faktiskt går att göra en skola som är så mycket bättre. Troed Troedsson och Camilla Hending har läst: Vad kan en skola vara?

Sjöar, öar och kemiska formler
Att kunna placera Gotland på en blindkarta, vilken kompetens speglar det, undrar Stig Roland Rask i sin krönika.

OECD/CERIs arbete utvärderat

Det är alltid intressant att få sitt arbete utvärderat. OECD lät fem oberoende experter göra en djupgående studie av det arbete som Centre for Educational Research and Innovation, dvs CERI gjort under perioden 2004-2008/09. Eftersom jag själv arbetade på CERI en del av denna period är det extra spännande att läsa utvärderingen. Genomgående är omdömena positiva. I korthet ser bedömningen av de publikationer jag själv tog fram ut så här:

Det är bara att hoppas att påverkansmöjlighet (impact) som utvärderarna talar om, också innebär en reell inverkan framför allt på politiken.