Tag Archives: Unesco

Granskning av Thailands utbildningssystem publicerad

Som jag skrivit om i en tidigare bloggpost så deltog jag under våren 2015 i en granskning (review) av Thailands utbildningssystem som genomfördes gemensamt av OECD och UNESCO. Vi var fyra internationella experter med var sitt ansvarsområde. Mitt var att titta på Thailands it-satsningar. Nu har vår granskningsrapport äntligen publicerats.

thailand

Du hittar den här.

Tyvärr är den inte nedladdningsbar gratis, men den kan läsas på skärmen. Men här är i alla fall mina slutsatser:

Conclusions

Thailand is an upper-middle income country with the determination to expand its economy even further. One key aspect of this effort is to prepare Thai students to live and work in a globalized economy by equipping them with the skills this demands. One of these is proficiency in information technology and communication. Participation in the ASEAN community can help develop the capacity of the education system to effectively use ICT in teaching and learning

Over the years Thailand has made significant investments in hardware, software, people-ware, and infrastructure. It has also developed and adopted a curriculum that provides for ICT to be taught as a subject in its own right, as well as in conjunction with other subject areas. However, the “achieved” curriculum has not corresponded with the “intended” curriculum. According to the ICILS 2013 study, Thai student proficiency in ICT is low and there is room for improvement. There are a number of reasons for this. Some of the most important issues are listed below:

  • There is need for stable, responsive, and countrywide ICT infrastructure.

An education system that seeks to prepare its students for today’s and tomorrow’s society and working life has to provide good access to the internet, with the information and communication opportunities and learning resources it offers. Students need to learn to harness the potential of the internet as well as work and live with its abundance of information and risks.

  • Teachers and students must have access to quality learning materials.

Improving the quality of education and increasing the use of ICT depends to a great extent on the availability of high quality digital learning materials.

  • Teachers need skills in order to use ICT and digital learning materials effectively.

Teacher confidence, skills, and attitudes in using ICT have an impact on student success and attitudes. Therefore, investments in teacher training, both pre-service and in-service training, are vital.

  • Mechanisms gathering, developing and disseminating information are needed to continually strengthen how Thai schools use ICT and facilitate student skills acquisition. A solid evidence base is essential for informed and effective management, and timely decision making.
  • Finally, a coherent policy and leadership for an overall strategic approach to ICT is needed. A recurrent theme for successful policy making is to have policies that are coherent. Insufficient coherence can result in a poor use of resources and conflicting goals between stakeholders.

In order to deal with these issues, it is recommended that Thailand:

  • Continue its investments in digital devices as well as in internet access for schools. In doing so, Thailand should make sure investments are well-balanced between devices and internet access, and that technical maintenance costs for schools are covered. Special consideration should be given to the risk of a digital divide between urban and rural areas.
  • Continue and intensify investments in producing digital learning materials for all school grades and all relevant subjects. Thailand should also increase and expand its work on OERs in basic education.
  • Develop and put in place in-service training to make teachers familiar with and confident in using ICT. Emphasis should be on how teachers can integrate ICT into pedagogy in ways that support the learning goals set out in the curriculum. ICT-enabled distance teacher training might be a good way to ensure that teachers in rural areas also have the opportunity to participate. Furthermore, provision should be made for pedagogical guidance and support, on-line and off-line, to assist teachers in their daily work.
  • A central system for a periodical (annual or biannual) gathering and publication of statistics is needed and should comprise data on infrastructure, equipment, training, and use of ICT. A central database system would reduce the workload of schools and facilitate communications between schools and government agencies, as well as across agencies. The system should be available for ministries and governmental organizations to use for planning and policy making purposes. The statistics should be complemented by in-depth evaluations to ensure better understanding of the core issues. Moreover, Thailand should continue its participation in international comparative studies regarding the use of ICT in education.

Building on the information gathered from the monitoring system and in-depth evaluations, Thailand should work out a coherent national strategy for ICT in education.  It should contain at least four parts: a shared vision of how ICT will be used in Thai basic education to improve student ICT proficiency and transversal skills within five years; an inventory of existing digital learning materials and a list of subject areas and grade levels that are under-supplied, together with a plan for how and when these gaps should be addressed, including the use of OERs; a map of teacher competencies and competence gaps and a description of the ICT infrastructure in terms of internet access and digital devices, with a particular attention to differences between regions and between urban and rural areas.

Thailands it-stödda undervisning alltför teknikfokuserad

Jag befinner mig sedan en dryg vecka i Thailand för att tillsamman med en grupp experter från OECD och UNESCO göra en utvärdering av det thailändska skolsystemet. Mitt ansvar är it-delen vilket kändes spännande innan jag åkte eftersom jag läst om deras ambitiösa ”One Tablet Per Child”-program som när det lanserades 2012 var det mest omfattande i världen. Kinesisk-tillverkade surfplattor skulle delas ut till alla skolbarn. Men efter militärkuppen 2014 stoppades programmet och jag är benägen att tro att det var ett klokt beslut. Efter att ha sett ett antal skolor och läst ett antal rapporter om hur ensidig denna satsning varit, liksom tidigare satsningar. Det handlar bara om att köpa plattor eller datorer, inte om att bygga ut nätverkstillgången eller att träna lärarna. Inte heller har det funnits pengar för underhåll eller support.

Den it-utbildning de ger eleverna handlar ofta dels om att hantera den vanligaste programvaran (Word) och dels om hur en dator ser ut inuti. Bilden nedan kommer från en liten skola långt ute på landsbygden, nära den burmesiska gränsen som anses som ett riskområde. Skolan drivs av gränspolisen. På väggen sitter en processor, ett ljudkort, ett bildkort, o.s.v. vilket låg- och mellanstadieeleverna ska lära sig utantill.

IMG_0565Det är tråkigt att se att trots så mycket erfarenhet som finns från andra länders misstag, så upprepas de – att man istället för att satsa på en balanserad uppbyggnad av det ekosystem som krävs av internetinfrastruktur, hårdvara, mjukvara, utbildning, ledarskap och politik, så blir det mest prestigeprojekt som gör liten nytta.

Thailand är ett medelinkomstland i världen med aspirationer på att kunna konkurrera med grannar som Malaysia och – om möjligt Singapore och Korea. Men just nu tappar man mark både ekonomiskt och i termer av prestationer inom utbildningssystemet. Här är inte platsen att föregripa vår kommande rapport men ett genomgående problem tycks vara bristen på kompetensutveckling för lärare – inom alla områden inklusive it. De har också ambitioner att förändra skolsystemet mot att ge eleverna mer framtidskompetenser (21st Century Skills). Det är intressant eftersom detta bl.a. brukar innefatta att kunna kritiskt ifrågasätta – något som både det relativt auktoritära skolsystemet (med lärare i uniform) och militärjuntan samtidigt finner svårsmält.

Hearing i Riksdagen om Lärandets nya landskap

DiU, lärarorganisationerna och Moderaterna arrangerade den 5 februari en spännande hearing om lärandets nya landskap. Du kan i efterhand följa den här.

Utöver en rad intressanta talare från skolans värld så avslutades hearingen av Tomas Tobé, moderat ordförande för riksdagens Utbildningsutskott. Det framgick tydligt av hans tal att nu är det ett ordentligt politiskt intresse för it-frågorna i skolan. Äntligen!

UNESCO-serie om mobilt lärande

UNESCOs initiativ runt mobilt lärande, som jag tidigare skrivit om, börjar nu avsätta synliga resultat. Successivt publiceras nu en serie Working Papers dels om olika länders politik runt mobilt lärande och dels om hur lärare kan ges stöd och hjälp i att arbeta med mobilt lärande. Mitt eget bidrag som rör situationen i Europa återfinns här.

Rapporten skrevs under sommaren och hösten 2011 och utvecklingen runt surfplattor har skjutit fart ordentligt sedan dess. Just nu sker den mest intressanta utvecklingen på lokal nivå – det är bara i ett fåtal länder som den ges stöd och uppmuntran uppifrån. Det största hindret för en stark och snabb utveckling av mobilt lärande i Europa idag är okunskap och negativa attityder hos både politiker och allmänhet. Ett spännande undantag är Danmark vilket kortfattat skildras i rapporten.

Avslutningsvis lämnas ett antal policyrekommendationer som innefattar:

  • behovet av att skapa nationella IT-strategier för utbildningsväsendet som även omfattar mobilt lärande,
  • att det är hög tid att försöka urskilja de goda exemplen från lokal nivå som bör lyftas fram och som kan skalas upp till nationell nivå,
  • att det formella utbildningssystemet måste inse betydelsen av det informella lärandet och hitta vägar att dra nytta av  detta. Hindren är inte tekniska utan en fråga om attityder.

 

Växande amerikanskt intresse för mobilt lärande

Education Week är en stor och betydande nyhetssajt och tidning för amerikanska utbildningsfrågor. För en vecka sedan hade de en artikel som jämför USAs och Europas inställning till mobiltelefoner, surfplattor och liknande i undervisningen. Medan det amerikanska intresset växer, råder fortfarande okunnighet och ovilja att integrera mobila enheter i många europeiska utbildningsdepartement.

UNESCO Mobile Learning Week i världspressen

Nu sprids nyheten om UNESCO-konferensen i världspressen. FNs  officiella hemsida lyfte fram nyheten och kopplingen mellan mobiltelefoner och klassrum är så kontroversiell att nyhetsmedia över hela världen återspeglar nyheten. Googla: “Unesco mobile phones in classroom” eller liknande så kan du se hur frågan behandlas i olika länder. Här är några länkar:

http://newsblaze.com/story/20111213202754zzzz.nb/topstory.html

http://www.newsroomamerica.com/story/200012/un_unveils_education_initiative_connecting_mobile_phones_to_the_classroom.html

http://oneclick.indiatimes.com/article/04dl0xnclvcGu?q=UNESCO

Imorgon börjar den öppna delen av konferensen med en rad spännande talare.

 

Första dagen på UNESCO Mobile Learning Week

Denna vecka är jag i Paris och deltar i UNESCOs första Mobile Learning Week. De tre första dagarna är det ett mindre expertmöte, men under torsdag-fredag är mötet öppet för deltagare från hela världen. Igår presenterade jag den första versionen av mitt papper om situationen runt mobilt lärande i Europa. Du hittar min presentation här: mobile learning in Europe: first draft.

Jag deltog också i en diskussion om Public Private Partnerships (PPP) vilket fick mig att plocka fram ett papper jag skrev åt 24-timmarsdelegationen för ett antal år sedan. Där finns ett antal “lessons learned” som fortfarande är intressanta: OPP-slutversion

Efter lite mer än en dags presentationer och diskussioner om mobilt lärande gjordes ett försök att sammanfatta dels resultaten från de fem papper som studerat policy-frågor och diskussionen hittills:

  • Det finns ett policyvakuum inte bara i Europa utan i stort sett över hela världen. Men det finns i vissa regioner ett intresse för dessa frågor och en vilja att komma vidare. Det gäller fr.a. Asien och Afrika. I Sydamerika, Nordamerika och Europa är intresset mindre tydligt.
  • Ett skäl till bristen på politiskt intresse kan vara den mobila teknikens störande inverkan. Med detta menas inte i första hand att elevernas mobiler stör lärarens undervisning utan att den mobila tekniken så tydligt stärker det informella lärandet och ställer många av sanningarna inom formellt lärande på huvudet. Hela konceptet ”skola” kan behöva tänkas om – inte undra på att politiker är tveksamma inför detta.
  • Det finns många spännande projekt men de har ofta svårt att skala upp. De förblir ofta småskaliga utvecklingsprojekt. Å andra sidan är vi så tidigt i processen så det kanske vore fel att skala upp utvecklingsprojekt som inte når hela vägen fram. Slutsatsen av detta är ändå att det inte går att vänta till alla pusselbitar finns på plats. Ibland måste man bygga båten samtidigt som man seglar.
  • De som argumenterar för ett ökat mobilt lärande behöver tydliggöra nyttan och bevisen för vad mobilt lärande tillför.
  • I många avseenden ser läget för och diskussionen runt mobilt lärande ut som diskussionen runt Internet i lärandet i mitten av 90-talet.

Veckan fortsätter och fokus kommer nu att flyttas mer mot stöd till lärare.

Skolinspektionens IT-granskning påbörjas

I slutet av augusti hade Skolinspektionen uppstart för sin tvärgående granskning av IT-användningen i skolan. Man har utvecklat ett ambitiöst projekt för att kunna studera frågan under hösten. Det innefattar både dokumentinsamling, lektionsobservationer och intervjuer. Som underlag för inspektörerna finns en utmärkt litteraturöversikt, som jag hoppas snart kommer att publiceras. Min insats vid uppstarten var att ge lite ytterligare kontext. Här är det bildspel jag använde.

Vi har från statligt håll under lång tid saknat fokus på skolornas IT-användning. Det har resulterat i att vi har fått stor spridning dels i datortäthet mellan olika skolor (enligt Eurydice (2011) så är Sverige på 20 plats – av 25 länder – ifråga om spridning mellan skolor) och dels i IT-mognad och kunskap om hur man kan främja lärandet med IT. Så det är bara att välkomna Skolinspektionens intresse för frågorna!

De aspekter som står i centrum för granskningen är:

  1. Bedriver skolan ett strategiskt arbete för att stödja och utveckla användningen av IT-verktyg i det pedagogiska arbetet? Här kommer man att studera om det finns en gemensam pedagogisk idé om hur och varför IT ska användas i undervisningen, behov av kompetensutveckling, teknisk utrustning osv.
  2. Används IT-verktyg i undervisningen på ett sätt som stödjer elevernas kunskapsutveckling och utvecklingen av deras digitala kompetens? Denna fråga handlar dels om hur IT används i ämnesundervisningen – om den stöder elevernas lärande, om tillämpningar tydliggör innehåll, skapar motivation, underlättar individanpassning mm. Den handlar också om digital kompetens – får eleverna strategier och verktyg för informationssökning, utvecklar de ett kritiskt förhållningssätt, informationssäkerhet mm.

En granskning av detta slag står dock inför betydande metodiska utmaningar. Det är ett trettiotal inspektörer som ska använda de kodningsscheman och intervjuunderlag som utvecklats. Även om man kommer att videofilma lektionsinslag för att gemensamt diskutera hur olika situationer ska bedömas så finns det betydande reliabilitetsrisker, dvs. att inte alla granskare bedömer likartade användningssätt och situationer på samma sätt.  Men som vanligt i dessa sammanhang så är kanske det viktigaste att någon ställer frågor av det här slaget – inte exakt vilka svar man får.

Granskningsrapporten beräknas vara klar i mars/april 2012. Vi väntar med spänning!

m-learning – mobilt lärande undersöks av UNESCO

Mobilt lärande, i huvudsak lärande med mobiltelefoner och andra handhållna apparater, växer lavinartat i takt med att allt fler har tillgång till mobiler och andra små digitala redskap (surfplattor, läsplattor mm). Samtidigt som vi i vårt land förbjuder mobiltelefoner i skolan så används de alltmer i undervisningen i utvecklingsländernas skolor och framför allt i det informella lärandet (dvs utanför skolan). Museerna har sedan länge upptäckt deras potential.

Mobilerna möjliggör för utvecklingsländer att gå förbi dyra investeringar i datorer och fasta telefonnät. Eleverna själva är också snabba att se de ökade möjligheter till lärande som mobilerna ger. En brittisk undersökning från 2008 visar att 33 % av eleverna hade skickat SMS runt skolarbete, 24 % hade skickat foton och 36 % gått ut på Internet inom ramen för skolarbetet – detta trots att de var förbjudna att använda mobilerna i skolan!

Nu i höst sjösätter UNESCO en global studie av m-learning. Den ska beskriva pågående initiativ, trender, nationella policies samt vilka hinder och möjligheter som föreligger för ett ökat m-lärande. Fem världsdelar täcks in (Afrika, Asien, Europa, Sydamerika och Nordamerika). Jag ansvarar för den europeiska delen.  Målet är att publicera en gemensam rapport under 2012.

Ett ökat m-lärande kommer att påverka skolornas inköp av utrustning (hur mycket ska man investera i datorer?), lärarnas undervisning, förlagens skolmaterial (måste passa olika plattformar) och givetvis elevernas arbetssätt. Det ska bli mycket spännande att tränga djupare in i detta ganska nya forskningsfält!