Tag Archives: Vinnova

Ledningsfrågan central för digitaliseringen i svenskt näringsliv – och skola

Det har kommit en mycket intressant Vinnova-rapport om utmaningar och möjligheter för svenskt näringsliv som skapas av digitaliseringen. Man konstaterar entydigt att det inte är tekniken som är problemet, inte heller den tekniska kompetensen. Istället är det organisation, ledning och affärsmodeller som behöver utvecklas för att kunna dra nytta av de tekniska landvinningarna.

Detta liknar i hög grad resonemangen och forskningen under 1980-talet Då var det en rad ekonomer som upptäckte att, trots stora investeringar i ny teknik, så kunde man se några tydliga produktivitetsvinster. En forskare uttryckte det så att ”man kan se IT-eran överallt utom i produktivitetsstatistiken”. (Solow 1987) Paradoxen förklarades delvis av att det tog tid för investeringarna att slå igenom i alla led i produktionsprocessen. Det fanns fördröjande faktorer i arbetarnas kunskaper, i hur man strukturerade arbetet och organisationen och i företagens strategier.

I Vinnovarapporten skriver forskarna nu att:

”Våra observationer visar tydligt att digitalisering, eller digital transformation, inte främst handlar om teknisk utveckling. Utveckling av teknologi är visserligen en förutsättning och möjliggörare för digital transformation. Men att enbart implementera digital teknologi kommer inte att resultera i en framgångsrik digital transformation. Anledningen är att digitaliseringens framgång handlar om att omstrukturera företag så att de effektivt kan dra nytta av data, skapa nya värden och slutligen tillägna sig en del av det ekonomiska värde som skapas – ofta genom att öka den interna effektiviteten eller förändra och bredda existerande affär. Detta kräver ofta nya sätt att leda, organisera och samarbeta, och nya sätt att utveckla produkter och tjänster samt nya stödjande kompetenser. Digitalisering är helt enkelt mer än teknik, då digitaliseringen påverkar hela företagets värdekedja och flera av dess funktioner.”

Detsamma tycks gälla inom andra organisationer, t.ex. skolan. Ska man kunna dra nytta av alla de investeringar som gjorts i teknik och infrastruktur så måste lednings- och organisationsfrågorna komma i centrum.

Instruktionsvideor om flippat lärande

Det Vinnovafinansierade projektet Läraktiv har skapat ett videoarkiv med Printinstruktionsfilmer för hur man arbetar med flippat lärande och detaljerade instruktioner till hur man kan använda verktyget Scalable Learning som ger utmärkt stöd för flipped learning.

Vidare finns filmer om NO-simuleringar och introduktionsfilmer till boken ”Digitalisering som lyfter skolan”. Webbplatsen kommer att successivt fyllas på med ytterligare material så för den som är intresserad av flippat lärande bör detta bli en rik källa med material.

diskussion

Forskningsstöd för aktivt lärande och omvänt klassrum

Sedan i höstas fungerar jag som projektledare för ett Vinnova-stött projekt kallat “Det omvända klassrummet“. Vi har under hösten och vintern genomfört en rad spännande workshops där många lärare med iver jobbat med att utveckla och fördjupa arbetssättet “flipped classroom”. I förra veckan var vi i Kramfors mycket dynamiska gymnasieskola.

KramforsEn grundbult i arbetet är att aktiva elever lär sig mer än de som bara lyssnar passivt. En metastudie av 225 forskningsprojekt visar att jämfört med elever som har “passiv” undervisning så ger aktivt lärande:

  • 55 % färre misslyckades på proven
  • 6 % ökade resultaten
  • Större påverkan än insatser under high school
  • Större inverkan för kvinnor och studenter med särskilda behov inom manligt dominerade ämnen

Ytterligare stöd för att frigöra tid i klassrummet genom att flippa en del av undervisningen kom nu i dagarna. Häromdagen rapporterade SVT om Vetenskapsrådets kartläggning av åtgärder som kan lyfta svensk matematikundervisning:

Det som beskrivs stämmer mycket väl in på vårt projekt. Här är några exempel:
“– Det som fungerar är att de jobbar med ganska svåra matematiska problem, får tänka på dem ordentligt och diskutera dem i grupp. Om barnen är på olika ställen i läroboken och jobbar för sig själva blir det minimalt med tid för lärarna att hjälpa till. Därför måste vi hitta arbetssätt där vi håller ihop klassen, där de kan bygga vidare på varandras sätt att resonera och att läraren driver det mot den matematik man ska lära sig, säger Andreas Ryve, professor i matematikdidaktik vid Mälardalens Högskola, och ansvarig forskare för kartläggningen.”
Detta är en utmärkt sammanfattning av det arbetssätt vi rekommenderar för klassrummet. Att kunna samarbeta om svåra problem kräver också att alla har en gemensam grund att utgå ifrån och där har nätmaterialet en viktig roll.
“- Förutom ämneskompetensen behöver lärarna enligt kartläggningen kunna ställa rätt frågor till eleverna för att förstå vilken nivå de är på”
Formativ bedömning är centralt i vårt projekt och vi jobbar därför både med frågeteknik och med ett effektivt verktygsstöd både för frågor och för återkoppling till klassrummet.
“– Vi måste hitta sätt så att forskare, lärare, läroboksförfattare och förlag tillsammans kan utveckla läromedel som är anpassade till svenska förhållanden och tydligt forskningsbaserade.
– Om vi nu ska hjälpa barnen att utveckla de här förmågorna måste vi ha sådan typ av undervisning där läraren tar en mycket mer aktiv roll och då behövs den här typen av stöd, säger Andreas Ryve.”
Detta är den utmaning vi antar tillsammans!